Etikett: Vintersådd

Planera odlingsytor

Det är nu, såhär på senhösten och vintern, jag inser att jag har varit korkad. Främst vad gäller odlingsytor. Självklart ska varje gröda ha en optimal plats, men jag har tänkt ganska tokigt. Tur att det finns fler distansodlare som kan hjälpa en att tänka rätt! För det var delvis det som fick mig att inse något som helt ärligt är lite pinsamt att erkänna. Men, här kommer det:

Vad ska skördas när? Och var är vi då? Den tidigaste och senaste odlingen skulle ju ta plats på odlingslotten. Givetvis måste detta även gälla skörd! Om vintermorot och palsternacka ska skördas i november så står de bättre en kvarts promenad härifrån än 10 mil. Om kål och mangold kan övervintra och skördas under tidig vår så står också de bäst här på Dalvik. Bra att det kommer ännu en odlingssäsong så att man kan göra om och göra rätt.

Det är alltså den tidigaste skörden och den senaste skörden som ska sättas här. Det här året gjorde jag en tidig sådd, men då inte bara av grödor som skulle skördas tidigt. Det är ju, återigen, skörden jag ska utgå ifrån – inte sådden! Hur svårt ska det vara, egentligen..?

Om jag gör en snabb och enkel lista så skulle det se ut ungefär såhär:

Tidig skörd
  • Spenat
  • Jordärtskocka
  • Mangold
  • Kål
  • Svartrot
Sen skörd
  • Vintermorot
  • Palsternacka
  • Kål
  • Mangold
  • Purjolök

Med fiberduk för pallkragar blir det enklare att skydda grödorna – både från stark sol, kyla och diverse snyltare. Plantor som är stora under sommartiden är svårare, men jag får väl klura på det under nästa vår och sommar.

Inläggets bild visar övervintrad mangold som just börjat komma fram med nya blad under den tidiga våren.

Sådd och skörd igen

I åtta soliga grader kunde det äntligen bli lite utomhustid på åkern! Det fanns såklart en hel del att göra. Hemma i lägenheten har sådderna rusat iväg. Det har redan behövts två omplanteringar för att möta upp kålens tillväxt och fler är på gång.

För två veckor sedan var vi äntligen på Askelid igen. Det första vi gjorde var att skörda jordärtskockor. Plantorna där hade inte fått de bästa förutsättningarna, men då de var många kunde vi få ett ordentligt gäng skockor med oss hem. Vi kommer att plantera några på samma ställe när vi gräver upp de sista, och under kommande säsong har de bättre och mer jord att växa i.

Jordärtskocksskörd på Askelid. Med vattnet avstängt fick de förbli jordiga tills vi kom hem.

Jag kunde stanna kvar ett par dagar extra och satte då den sista av vår ryska vitlök. Det har ju verkligen varit skiftande i väder och temperatur under våra snabbvisiter på Askelid under vintern, och nu gick det väldigt lätt att få ner de sista klyftorna i jorden. Skulle de inte hinna klyfta sig i år så gör det inget.

Det fanns fortfarande kvar av sommarmorötterna i landet. Några som jag tog upp smakade bra, men många var alldeles för taniga och smaklösa och fick återgå till naturen direkt. Men visst var det häftigt att kunna plocka upp ett gäng övervintrade sommarmorötter.

Jorden hade rett sig fint i de bäddar som inte varit täckta under vintern. Jag krattade igenom en av de högre bäddarna och sådde in med svartrot och haverrot. Ingen av dessa är grödor vi odlat tidigare så det är extra spännande. Har inte ens, som de flesta andra, ätit haverrot! Vi siktar på att ha dem kvar i landet till nästa vår för att fylla ut året med möjliga skördar.

Nu är tiden då man som odlare helst vill krafsa bort vintertäcket från sovande och övervintrande växter, men måste hia sig i ett par månader. Jag är verkligen nyfiken på hur allt har klarat vintern. Jag åkte till det som var mitt sommarjobb förra året och klippte sticklingar från blåbärstry. Så kul att se att de börjat öppna sina knoppar! Sticklingarna åkte direkt ner i krukor som jordslogs i sticklingsgaraget (en inramad bädd som helt enkelt funkar som vinterförvaring av sticklingar och småplantor i kruka).

Hemma i lägenheten har jag fyllt min Hyllis med omplanterade plantor. Jag räknar med att om c:a tre veckor kunna flytta ut några av kålplantorna till skyddat läge på balkongen. Nya frön står på kö för att sås, t.ex. tomater och några sommarblommor. Kålplantorna mäter 1 – 1,5 decimeter, trots nedplantering, och resten har tagit sig fint. Basilika trängs med purjo och kronärtskocka, varav den sistnämnda snart kommer att dra iväg ordentligt på höjden. Samtidigt som jag tycker att jag borde lärt mig att kål har väldigt bra grobarhet, och ser att det liksom svämmar över i hyllan, så tycker jag att 84 kålplantor är jättekul!

Inläggets översta bild visar plantorna av broccolirybs, sorten Quarantina.

Äntligen start!

Som vi längtar till Askelid! Årets första sådder har gjorts och fler blir det. Men hur mycket kan man fylla en Hyllis med?

Jag har verkligen längtat efter att få göra årets första sådder. Det som gör att jag måste tänka mig för ett par gånger extra är att plantorna ska få plats när de blir större. Det finns nämligen ingen plats på någon fönsterbräda här, och inget annat utrymme att använda. Som så många andra odlare använder jag en Hyllis-hylla som station för inomhussådderna, där både tråg/brätten och belysning perfekt får plats.

Nåväl. Inomhussådderna gjordes den 23 januari, och bara två dagar senare hade kålen grott. Imorgon måste jag plantera om den! I tråget står följande:

  • Broccolirybs Quarantina
  • Spetskål Express
  • Persilja Grüne Perle
  • Bladselleri Gewone Snij
  • Paprika King of the North
  • Kronärtskocka Green Globe
  • Purjolök De Carentan
  • Schalottenlök Zebrune

Bilden visar kålplantorna som behöver planteras om.

Två kålsorter, nya för mig, har ramlat in i mitt odlande i år. För att kunna delta i Sara Bäckmos utmaning Gröna juni, tyckte jag att det var en bra idé att ta in något snabbväxande. Projektet handlar om att förodla i rätt tid för att vara självförsörjande på grönsaker under juni. Ja, i den mån det går, såklart. Men jag siktar på att kunna skörda kål i juni, i vilket fall!

Det är första året jag odlar paprika från frö. Lite nervöst har det varit, då jag bara har haft ett fåtal frön, men de flesta har grott. Jag packade in deras lilla avdelning med plastfolie och ställde på elementet. Det verkar ju ha funkat! Schalottenlökfröna väntar jag mig inget av, då de är gamla. Ser det som en bonus om någon av dem skulle vilja gro. Purjolöksfröna däremot verkar det vara bra fart i. Bladselleri och persilja tar tid på sig, det vet jag, så de laddar fortfarande. Kronärtskockorna har grott snabbt det här året också. Nu gäller det att hålla dem vid liv!

Efter mina äventyr i början av året med att gräva upp hösthallon på odlingslotten har det frusit och tinat om vartannat. Men i förrgår gick det faktiskt att släta till ytan i en pallkrage och så lite frön. Det blev spenat, dill, rädisor och sommarmorötter. Snart är det tillräckligt upptorkat och milt att gräva upp de sista plantorna och fixa till några fler pallkragar. Hallonen har tagit sig in i odlingarna och få därför flytta till Askelid. Jag passar på att göra nya plantor när jag gräver upp dem och klipper av.

Hösthallonen har tagit sig in i en hel rad av pallkragar, och brett ut sig alldeles för mycket. De uppgrävda plantorna har klippts och delats för att bli fler plantor. Några ska planteras på Askelid.

Mitt i sticklingsgaraget (en pallkrage med ett stort antal jordslagna krukor med sticklingar) sattes fler krukor ner och såddes med sommarblommor, strandkål och sparris. På lite olika ställen på odlingslotten syntes övervintrande mangold och knoppar på både vinbär och kärleksört.

Inläggets översta bild visar paprikafrön som grott. Det vita luddet är inte mögel, utan tunna rottrådar från grodden.

Aprilväder? Nähä!

Ena helgen står man i T-shirt och räfsar – och drygt en vecka senare är det dubbla ylletröjor som gäller när man traskar till jobbet. Efter flera veckors torka var nederbörden verkligen välkommen. Den har landat som både snö, regn och hagel – typiskt april. Och nu – en vecka med sol och värme!

Snart är det väl dags att fler grödor än spenaten börjar komma upp. Gissningsvis har många fröer väntat och väntat på regnet, och nu äntligen kunnat starta. Marken vid stenmuren och gamla dasset har hållit sig fuktig då den varit gömd under lövtäcket. Den perenna löken mår fint och de nya tillskotten har planterats ut på samma ställe.

Luftlöken har övervintrat
Sibirisk kantlök
Ramslök

Det var hur som helst dags att få färdigt potatislanden, åtminstone en större del av det och kunna täcka för att inte åkerns vall skulle börja växa sig stark. En del av potatisen har lagts på förodling, inte bara groddning, för att få en snabbare start när den väl satts i landet. Därför får den både jord och vatten redan nu.

Vi blev snabbt klara med markeringarna för det ena landet och fick hjälp av våra gäster att sätta den första potatisen. Det var den sena sorten Carolus som sattes direkt. Att sätta potatis är en utmärkt metod i sig att bryta ny mark. Vi gräver så lite vi kan, och så även när det gäller potatislandet. Potatisar gräver ju själva, liksom. Därför har vi bara grundat med ett tunt lager jord direkt på marken.

Förberedelser för att sätta den första potatisen! Bara ett tunt lager jord har lagts ut på platsen.
Potatisen fick ett täcke av gräs och löv, och några bräder för att det inte ska blåsa bort. Till höger ses det andra potatislandet där de tidiga sorterna ska sättas.

Med regn kom kyla och därmed snö. Länge var det lite oklart vilka av kallsådderna på balkongen som dukat under. Risken var att de som inte är så härdiga helt enkelt fryser och ruttnar innan de ens kommit upp. Flera av dem tål kyla och hade redan kommit upp med hjärtblad, t.ex. purjolöken och de olika kålsorterna. Såhär såg det ut för ett par veckor sedan, när snön började töa igen.

Nu har det som sagt varit varmt under många dagar och vi har haft plusgrader på nätterna. Inte så mycket regn men marken är fortfarande tillräckligt fuktig för att sådder kan ta fart. Vi passade på att göra en ny bädd och så ett par rader lågväxande sockerärter.

Den franska vitlöken hade kommit upp c:a en decimeter, och det var dags för den att få ett nytt täcke. Även potatislöken har börjat titta upp och det ska bli spännande att se hur den trivs att växa här.

Vitlöken Thermidrome, satt den 19 december, har kommit upp bra. Nytt täcke av halvt förmultnade löv och gräs, och kompostgaller som tyngd och skydd.

Överraskningar

Den chockerande elprishöjningen och Covid gjorde att vi knappt kunnat åka till vårt kära Askelid alls. Men den stora överraskningen, när vi väl kom dit igen, var nog ändå snön.

Att göra en vintersådd till, det var verkligen efterlängtat. Fröer som valts ut noggrant skulle äntligen komma ner i jorden och kunna gro tidigt. Det skulle inte ta så lång tid att så in den heller. Det skulle säkert finnas tid att skopa ut lite av jorden och hästgödslet också. Men, nej – så blev det inte! Vi möttes av ett vinterlandskap. Väldigt vackert, som tidigare, men en och en halv decimeter snö grusade en del av våra planer. Vintersådden skulle dock prioriteras, så det var bara att plocka fram plasträfsan för att flytta på all snö som täckte bädden.

Snön täckte bäddarna på åkern. Jag hade sett fram emot att se om min förra vintersådd hade börjat vakna (markeringarna i form av pinnar synd i bädden i bakgrunden) men nu vågade jag inte störa den med att krafsa undan snön.

Bädden anlades i somras, av anläggningsjord och brunnen hästgödsel. Den har under hösten preparerats med både löv och gräsklipp, och nyligen även en hink Bokashi. Eftersom den inte skulle ha odlats förrän senare i vår, eller mot försommaren, var det perfekt att välja den som plats för en vintersådd.

Den här gången använde jag fröer från Fröbanken, för första gången. Jag blev förvånad över hur många spännande – och härdiga – grödor och sorter de hade. Grödor som fyller ut bädden är nu följande:

  • Kål, Mizuna Kyona
  • Kål, Mizuna Red frills
  • Spenat Winter giant, s.k. jättespenat
  • Spenat Matador, lågväxande

Här var jag inte särskilt noggrann. Bädden var inte helt snöfri när jag bredsådde den, och då högen med hästgödsel fortfarande var stelfrusen använde jag snön som ett täcke.

Som tur var hade stormen inte tagit tag i så mycket hos oss. Någon plåtbit hade lyft från ett takhörn, men annars var det bara dassdörren som hade lossnat och det gör inget.

En och en halv decimeter snö – jämfört med nästintill barmark i stan. Även den här gången fick vi skotta för att kunna parkera vid vårt lilla hus

I skrivande stund rasar ett väpnat krig i Ukraina. I nästan alla odlingsgrupper på Facebook ses inlägg om att förbereda sig för en kollaps och folk preppar på samma sätt som i början av Corona-pandemin. Själva köpte vi en nödradio, och börjar fundera på hur vi skulle klara oss under ett strömavbrott. Svaret är ‘Jo, ganska bra’. Vi kan lagra vår mat svalt och tillaga den på vedspis, och värma upp huset genom att elda. Det som behöver fixas är i så fall att kunna ta upp vatten från vår brunn med handkraft. Det återstår att se vad vi prioriterar under kommande sommarsäsong. Hur som helst ser vi fram emot den.

Inläggets översta bild visar bädden som precis är insådd. Efter detta skopades en del av snön tillbaka över den. I bakgrunden syns snön som börjar rasa nerför taket på vår lada, och när man stod nära kunde man se och höra droppandet från hörnet mot fähuset.

Våra första vintersådder här

Efter flera dagar av plusgrader är det läge att göra några vintersådder. Jag behövde vänta på att gödselhögen (brunnen hästskit) skulle tina upp, igen, för att ha något att täcka sådderna med. Mina tidigare erfarenheter säger att fröerna annars lätt blir fågelmat.

Flera av bäddarna är ju tomma nu och det vore trist att bara låta dem förbli det. Alltså ska de nu fyllas på med det som finns kvar i fröpärmarna. En del fröer är kvar i Jönköping, så det dröjer ett par veckor innan de kan komma i jorden.

Här är listan
  • Spenat (Viking)
  • Rädisor (Topsi)
  • Röd trädgårdsmålla
  • Grönkål
  • Svartkål
  • Ruccola

Fröer som väntar på att bli hämtade i Jönköping

  • Dill
  • Pak choi-mix
  • Sommarmorötter
  • Persilja
En hink Bokashi har strötts ut i den tomma bädden längst ner

Eftersom jorden nu var tinad kunde jag även gräva ner en hink Bokashi. Den förra fick jag dessvärre dumpa i skogen p.g.a. tjälen. Gissar att den laddningen är helt uppäten nu av skogens djur. Men nu hade jag en som kunde komma oss människor (och nedbrytare) till nytta. Den här bädden kommer att vara fullproppad med näring tills det är dags att sätta mangold här. Den är byggd av jord, hästskit, gräsklipp och löv. När jag lyfte på löv och gräsklipp såg jag många maskar som hade mycket att göra. Det bådar gott inför kommande säsong!

Inläggets översta bild visar den största av bäddarna, snart helt insådd.