Etikett: Schalottenlök

Lök och snö

Äntligen fanns tid att få ner löken i jorden! Nu experimenterar jag med potatislöken och väntar på resultatet i juli. Och samtidigt, i blyga en endaste plusgrad i luften, började det snöa på Askelid.

Schalottenlöken Longor och potatislöken behövde verkligen komma ner i jorden nu. Hoppas att det inte var för sent. Förra årets skörd av schalottenlöken var över förväntan och mitt utsäde från Ravelsmarks gård funkade utmärkt här. Hela vår skörd åkte ner i jorden igår. Läs mer om förra årets sättning och skörd genom att klicka på ordet Schalottenlök i högerspalten. Mina funderingar runt potatislöken kvarstår – ger en liten utsädeslök mindre lökar eller inte? Och hur mycket tid tjänar man på att sätta den på hösten? Och var det det växlande vädret och torkan som gjorde att vissa satte en blomställning i år? Den här hösten valde jag att sätta enbart en del av potatislöken nu. Resten blir till våren.

Förra årets skörd av schalottenlöken Longor, torkad och klar för förvaring. Vår lök har legat på ett fat i sval rumstemperatur sedan dess.

Det har varit varmt länge nu. Förra helgen var det värmerekord i östra Småland på 16° C, och vi har inte direkt haft någon minusgrad att tala om. Alltså har det varit för tidigt att sätta vitlöken. Jag hade kunnat sätta den nu igår men väntar tills nästa gång vi är på Askelid, även om det dröjer. Jorden kan vara frusen men det kan funka i vilket fall. Jag var helt klart nöjd med skörden av Thermidrome från den här säsongen och det är den sorten som vi kommer att sätta i år.

På tal om väderväxlingar och värmerekord så har det varit svårare att få tag på sättvitlök i år. Franska sorter har inte funnits i några mängder då Europas odlingssäsong inte gett vad den brukar. Därmed har sorter från andra länder gått åt och ökat i pris. Extremväder, av någon variant, är något vi måste räkna med att alltid drabbas av framöver. För oss odlare känns det än mer angeläget att vara självförsörjande på utsäde av de grödor man odlar. Många hävdar envist motsatsen, men att klimatförändringarna är på riktigt går knappast att förneka nu.

Kommande vecka ska ge oss några minusgrader och vi förväntas ha både vinterdäcken och tjockaste jackan på. I våra trakter går vi från 14 till -5° C på en vecka. Snön började falla på mig där jag stod och räfsade ihop ett lövtäcke åt sticklingarna och på vägen hem hade det kommit igång rejält. Nästa omgång kommer snön säkert att lägga sig då minusgraderna blivit fler och vinterns omedelbara och tysta stillhet infinner sig.

Löken har satts på åkern och den lilla skuggan av snö började fyllas på ungefär en halvtimme efter att bilden togs.

Vitlöksskörd och bygge

Vitlöken hade börjat indikera skördedags. Det blev tillfälle att så nytt i den tomma bädden. Och vi började bygga ett snyggt vindskydd!

Jag hade sett att vitlöken börjat torka nertill, men tänkt att den skulle få stå ett tag till. Flera av dem hade halslök och förra veckan tog jag upp dem för att se hur stora de blivit, och för att ta tillvara halslökarna. Det hade ändå blivit dags att skörda vår schalottenlök, som lagt sig ner för flera veckor sedan. All lök las att torka och de små bulbillerna sattes direkt i jorden för att kunna börja (fortsätta) växa. Efter det tog jag upp all vitlök av sorten Germidour. Den var ganska liten, men fin.

Igår bestämde jag mig för att ta upp all resterande vitlök av sorten Thermidrome. Det blev en rejäl skörd och jag räknade till 90 färdiga lökar. Även den blev lite mindre än jag räknat med, men fin. En fransk vitlök blir helt enkelt mindre om den odlas i Sverige jämfört med i Frankrike – inte helt svår logik. Dessutom är vi ju ändå i andra halvan av juli, så de borde snart vara klara.

Vitlöken av sorten Thermidrome ligger på tork på en bädd.

I den tomma bädden sådde jag sommarmorötter. Bädden rensades på torrt täckmaterial, krattades igenom och vattnades ett par gånger. Fröer till Nantaise räckte till nästan hela bädden. I kanten får det bli något annat. Jag odlade Nantaise på min odlingslott och har kunnat skörda den från juli (vid tidig sådd) och ända in i oktober. Mycket odlingsvärd sort!

Bädden där vitlöken stod är rensad och vattnad. Strax efter att bilden togs såddes bädden in med moroten Nantaise.

Det blåser mycket på vår åker och det gillas inte av alla växter eller odlare. Vi har planerat att bygga någon form av vindskydd och bestämde oss för ett risstaket. Att även få en avskärmning mot vägen skulle vara välkommet. Det fanns ett gäng hässjestörar kvar, och efter att ha gjort hål i marken med ett järnspett (nåja, ett gammalt rör med igentäppt spets, hittat i ladan) kunde de lätt sättas ner. Vi satte dem två och två med 30-40 centimeters mellanrum, och med nästan en meter till nästa par. Det blev 8 par störar och kanske blir det fler senare.

Hässjestörarna är satta i marken och vi har börjat bygga upp staketet med material.

När störarna slagits ner var det helt enkelt bara att lägga i en massa ris och pinnar. Vi hade sparat mycket efter beskärningen av äppel- och körsbärsträden, men också rensat bort från andra ställen längsmed trädgårdens kanter. Mer material kommer vi att få lite då och då, och staketet fylls på samtidigt som det sjunker ihop. Överst la vi växtdelar som har möjlighet att slå rot om de hamnar för nära marken – t.ex. kaprifol och syrén. Annars hamnade nästan allt material i staketet, allt från kraftigt ogräs till tunnare stammar.

Inläggets översta bild visar hur staketet såg ut när vi lagt på det material vi har för närvarande, och druckit en kopp kaffe i förmiddagssolen i hörnet.

Lökplantering på hösten

Nu är lökarna satta – både potatislök och schalottenlök. Tydligen går båda varianterna att sätta på hösten. Förra året klarade min potatislök sig bra över vintern med lite gräs som täckmaterial och jag räknar med att den gör det i år också.

Schalottenlöken Longor är en sort som klyftar sig och den passar därför bra att sättas nu. (Schalottenlöken Zebrune, bland andra, är en sort som inte klyftar sig och behöver därför odlas från frö.)

Potatislöken gav inte någon avkastning att skryta med det här året. Sniglarna åt upp all blast och löken stannade i växten. Nästan alla var små som krusbär och därför gick allt till nytt utsäde i år. När jag i oktober tittade i pallkragen där de vuxit hade jag missat att ta upp några. Två kluster hade satt ny blast, men lökarna var såklart lika små. Vi åt inga alls, men hade istället gott om utsäde. Jag glömde räkna dem men gissar att vi satte c:a 50 lökar.

Vid ett besök på gårdsbutiken Ravelsmarks gård i Gränna började jag prata om schalottenlök med en av ägarna. De sålde en sort som jag misstänkte var Longor och så var fallet. Då jag läst att denna sort var slut hos alla försäljare jag kunde hitta blev jag glad och frågade om han trodde jag kunde använda den som utsäde. Han hade trots allt koll på både inköp och odlingen i en obruten kedja. Han trodde inte det skulle vara några problem och jag köpte ett gäng. Det är första gången jag odlar schalottenlök och det är spännande.

Schalottenlöken Longor samt ett gäng potatislök, redo att sättas ner

Jag har hört flera teorier om huruvida små lökar ger små lökar i avkastning eller inte. Teorierna har bestått i att lökens DNA ju ser likadant ut, men att en större lök har mer kraft att producera. Jag antar att min odling i år får utgöra ett experiment i den frågan och jag får mitt svar under sommaren 2022. Samma teorier och diskussion har gällt vitlök men hittills har jag bara odlat vitlök från bulbiller och måste därför experimentera även där.

Potatislök är fortfarande svår att få tag på och jag köpte min via Tradera av en annan odlare. Angående DNA har det för forskare varit svårt att skilja på potatislök och schalottenlök. Detta trots att de ju visuellt tydligt skiljer sig från varandra. Det som fångar mig mest är att dessa sorter gör att man blir självförsörjande på utsäde. Dessutom passar det en latmask som mig att bara behöva sätta ner en lök i jorden och låta den sköta sig själv i stället för att dalta med en frösådd. Det är väl egentligen ett mer hållbart system än att köpa färdig sättlök, eller?