Ovanlig vår

En stor del av våren, och nu även försommaren, sprang förbi utan ett enda blogginlägg. Visst finns det anledningar. Har Instagram ersatt bloggen även för mig?

Till en början var april så kall. Alla plantor, stora som små, stod och väntade på nästa steg. Plantor som inte kunde sättas ut tog upp plats på balkongen och hindrade andra plantor att få komma ut dit. De i sin tur hindrade mindre plantor och sådder att planteras om. Utomhus blev nästan ingenting gjort. Tjälen satt i länge. Kylan och den återkommande snön var otrevlig att jobba i. Huttrande stod jag och anlade nya odlingsbäddar och det såg verkligen trist ut. När jag äntligen kunde plantera ut kålen var den i ganska kasst skick. Tiden inomhus var alldeles för lång och bladlössen hade härjat som pirater. Efter utflytten till balkongen blev det varken varmare eller besök av nyckelpigor eller andra lusätare. Deppigt.

De första dagarna i maj kunde vi njuta av 15 grader och soliga dagar, men nätterna var fortfarande kalla. Flera minusgrader. Samma vecka lämnade Pappa oss och det sista regnet (snöblandat!) på många veckor föll. Ja, vi hade faktiskt sju veckor utan regn. Och de höga temperaturerna hade kommit över oss så snabbt. Det verkar ha varit liknande situation i större delen av landet och meteorologer spådde att det kunde bli en repris på 2018 om det inte skulle ändras snart. Många odlare med mig var oroliga. Både över distansodling och över brunnar som kunde sina.

När vi äntligen fick antydan till regn, dagarna före midsommar, var det inte mycket. Men tillräckligt för att marken skulle kunna ta upp vattnet bättre. Och nu, efter flera små skurar, verkar det ha satt fart. Men skadorna är redan skedda på sina håll. De få blåbärstry som var på gång släpptes som kart. Vinbären blir färre och mindre. Löken stannade i växten och har börjat vissna ner alldeles för tidigt.

Men visst är det mycket som trots allt klarat sig. Potatisen växer jättebra som vanligt. Morötter, sockerärter, bönor och squash har tagit sig bra. Jordgubbarna som flyttats till kanterna på odlingsbäddarna har överlevt och några har satt både blommor och bär. Nu i dagarna har mangold och nyzeeländsk spenat planterats ut och verkar stabila.

I övrigt har flera andra små projekt satts igång här. Vi har börjat fylla på sten där vi ska ett minnesmonument. Johan har tömt ladan på bråte och förberett för storstädning. Jag har grävt upp en stor rabatt som varit försummad under många år och fyllt den med blommor.

Inläggets bild visar åkerns odlingsbäddar några dagar före midsommar. En stund senare kom det efterlängtade regnet.

Höst och planer

Medan vi tackar för allt som vi kan skörda den här sommaren och hösten är det dags att planera för nästa år. Vad kan vi förbereda nu? Och vad kan förbättras till nästa säsong?

Så snart en bädd har tömts kan vi göra något av följande: så nytt för höst-/vinter-/vårskörd, eller jordförbättra inför vårsådder. Vissa av bäddarna passar bra för höstsådd. Det är framförallt de som är lite högre, då de värms upp snabbare när solen är framme. Men ett par av dem ska grävas ur, så det kan inte bli höstsådd överallt. Bäddarna som ska jordförbättras täcks med material vi rensat ut under säsongen. Det är allt ifrån ogräs till oätliga växtdelar på grödor vi skördat. Även kvistar, pinnar och torrt gräs får hänga med.

Under de senaste två veckorna har jag tagit sticklingar från bärbuskar och satt ner i krukor. Det handlar mest om sticklingar från mina egna bärbuskar, både från Dalvik och Askelid. Hittills verkar det vara bäst fart på de svarta vinbären. Nu har alltså vår förökning smygstartat, och om ett par år har vi en liten plantskola! Etiketter har också införskaffats för att kunna märka upp plantorna i stället för att behöva lita på minnet.

Hängetiketter från ett företag och klisterlappar från ett annat. Nu ska plantor märkas upp!

Vi har inte så bra koll på när första frosten kan tänkas komma hit. Det här området är tydligen ett köldhål så därför räknar vi med att den kan bli lite tidigare än andra delar av zon 4 (t.ex. hemma). Vi får räkna med att grödor ovan jord kommer att tacka för sig snart. Kortare dagar, mörkare kvällar.

Börja rensa bort

Vi har fortsatt skörda massor av bönor, squash och rotsaker. Men kålen skördas av fjärilslarver! Jag tror dock att de kommer repa sig under hösten och kan ge oss skörd sent under året.

Nu har jag klippt ner ruccolan. Det har varit massor av fjärilar, mest citronfjärilar, på den och jag har inte haft hjärta att ta ner den. Men nu hade den nästan blommat över. Det kommer nya små blad till oss eftersom jag bara klippt ner och inte dragit upp den. Dessutom blir det mer plats till andra plantor som står där. Jag längtar till att kunna skörda den första paprikan!

Paprikan Ferenc tender har vuxit sig stor. Nu kommer den snart att börja skifta färg.

Luften har blivit fuktigare och det har börjat bli lättare att arbeta med grepen i jorden. Dessutom har det varit god tillväxt på mycket. Morötterna som såddes för en månad sedan har drygt 5 centimeter hög blast och bönorna har kommit upp en bra bit. Det var dags att täcka jorden runt dem.

Vår kål har blivit rejält äten av fjärilslarver av olika slag. Jag är dock ganska säker på att de kommer att repa sig efter invasionen och ändå ge skörd. De flesta av våra sorter är ju trots allt sådana som både kan skördas mycket sent på året och i vissa fall övervintra. Utvärdering av teorierna låter såhär:

  • ”Fjärilar lägger sina ägg på röda kålsorter mer sällan än på gröna.” Ja, till viss del. Vår rödaste sort (Scarlet emperor) har klarat sig bäst, men både den sibiriska (Russian red) och rosettkålen (Autumn star) har blivit illa åtgångna – särskilt den förstnämnda.
  • ”Fjärilar lägger även sina ägg på krasseblad och kan därför avledas med krasse.” Också här blir svaret ‘ja, till viss del’. Jag visste inte alls att fjärilen tycker att bladen liknar kål, men jag har en hel del bildbevis.
Larverna mumsar på både blommor och blad från slingerkrassen.

Översta bilden visar en båge av haricots verts-sorten Matilda.

Skörd, extremvärme och störtskurar

Vi har hunnit flytta och börjat jobba, men varit på Askelid för att andas ett par dagar här och var. Varje dag äter vi något från våra odlingar, och det har bara börjat. Nu kan jag börja utvärdera mina teorier om vad som funkar och var.

Flera grödor av de som jag aldrig odlat förr har börjat ge skörd. Det har varit speciellt att äta sin första gurka, squash och jättekål. Samtidigt plockar vi fortfarande mängder av sockerärter och nu även brytbönor. Gallringsskörd av morötter och rödbetor har behövt göras ett par gånger och det är smart att gallra ut de största exemplaren, äta upp dem och lämna större plats åt de mindre som står kvar.

Den första gurkan av sorten Adam var en dubbel. Skivorna var snygga och goda.
Första exemplaret av squashen Parthenon. Mycket god!

Trots att det är sensommar är det bra läge för nya sådder. På vår balkong står nya små plantor av mangold och snart tittar komatsunan upp. De ska sättas ut i en av bäddarna om ett par veckor och det ska även göras plats för spenatsådd.

Det här året har jag låtit blommor ta plats i odlingarna. Först tänkte jag hålla mig till en särskild färgskala, men bröt det när jag ville ha rosenskäror nära vägen. Dessutom lät vi ruccolan gå i blom, och därmed kom ännu en färg in i paletten. Hur som helst har det varit trevligt med annat än grönt i odlingarna (även om grön är min favoritfärg) och kul att testa nya arter och sorter av blommor.

Gångarna mellan bäddarna i de olika kvarteren börjar ta form. Vi har jobbat med att rensa dem från resterna av den vall som vuxit på åkern i åratal. När gångarna grävts ut har de täckts med gammalt täckmaterial från bäddarna, och bäddarna har fått nytt material.

Jag har gjort min första vitlöksfläta! Det var rejält mycket vitlök att putsa, och bara en liten del av dem är klara. Här är sorten Thermidrome som alltså fick ta plats i den första flätan.

Inläggets översta bild visar den fina lilla paddan som klättrade upp på min sandal när jag skördade lite blad i regnet. Den krälade vidare in under den sibiriska kålen efter att bilden togs.

Som klippt och slaget

Nu känns det okej att slå (de flesta av) områdena med högt gräs och vilda blommor. Vi riskerar att gräset växer sig för kraftigt och det blir svårt att klippa det om det står för länge. Framöver ska jag lära mig slå med lie.

Vi ville få fram kanterna av trädgården och har kämpat för att röja det sista. Så kan det gå när man av flera anledningar hamnat efter. Men nu när vi ser hur hela trädgården ser ut har vi också kunnat planera för hur vi kan skapa olika rum och platser. I verkstaden har vi hittat en hel del gamla stolar (varav två har fått flytta till stan) men bekväma utemöbler lite här och där vore toppen.

Även om jag vet hur syréner brukar tacka för beskärning så behöves det faktiskt en rejäl rensning bland stammarna. Många av stammarna låg ner, flera meter långa, och några var murkna. En föryngring blir det nu, och mer plats för andra växter och projekt. Materialet gick direkt till risstaketet.

Jag tog bort en stor del av den gamla syrénen. Den hade nog varit försummad länge och en riktig rensning behövdes nu.

Mangolden fick en kass start. Under flera dagar i rad med torka var vi inne i stan då jag jobbade. Täcket räckte inte, vilket gjorde att 7 av 50 plantor klarade sig. Det var bara att så nytt när vi kom hem. Den nyzeeländska spenaten klarade sig inte alls och även den fick sås på nytt. Då vi är i det sista av flyttpackandet nu är det lite stressigt läge att få ut de nya små plantorna. De får växa ett par dagar till på balkongen, och planteras ut efter flyttstädningen.

Bönorna vi sått började klättra förbi stödpinnarna, och förra veckan fick de stora grenar att klättra vidare på. Nu har vi kunnat smaka våra första Haricots verts av sorten Matilda!

Våra första haricots verts av sorten Matilda. Den växer i bädden till höger, tillsammans med skärbönan Goldmarie, och med morötter och rödbetor på varsin sida om raden.

Men det har blivit fler provsmakningar. Vi har ätit blad av våra kålsorter, nu senast av jättebladkålen Thousand head och svartkålen Nero di Toscana, men även gurkan Adam, flera tomatsorter och morötterna som jag skrev om i förra inlägget.

Inläggets översta bild visar en Linnétagetes, Burning embers.

Vitlöksskörd och bygge

Vitlöken hade börjat indikera skördedags. Det blev tillfälle att så nytt i den tomma bädden. Och vi började bygga ett snyggt vindskydd!

Jag hade sett att vitlöken börjat torka nertill, men tänkt att den skulle få stå ett tag till. Flera av dem hade halslök och förra veckan tog jag upp dem för att se hur stora de blivit, och för att ta tillvara halslökarna. Det hade ändå blivit dags att skörda vår schalottenlök, som lagt sig ner för flera veckor sedan. All lök las att torka och de små bulbillerna sattes direkt i jorden för att kunna börja (fortsätta) växa. Efter det tog jag upp all vitlök av sorten Germidour. Den var ganska liten, men fin.

Igår bestämde jag mig för att ta upp all resterande vitlök av sorten Thermidrome. Det blev en rejäl skörd och jag räknade till 90 färdiga lökar. Även den blev lite mindre än jag räknat med, men fin. En fransk vitlök blir helt enkelt mindre om den odlas i Sverige jämfört med i Frankrike – inte helt svår logik. Dessutom är vi ju ändå i andra halvan av juli, så de borde snart vara klara.

Vitlöken av sorten Thermidrome ligger på tork på en bädd.

I den tomma bädden sådde jag sommarmorötter. Bädden rensades på torrt täckmaterial, krattades igenom och vattnades ett par gånger. Fröer till Nantaise räckte till nästan hela bädden. I kanten får det bli något annat. Jag odlade Nantaise på min odlingslott och har kunnat skörda den från juli (vid tidig sådd) och ända in i oktober. Mycket odlingsvärd sort!

Bädden där vitlöken stod är rensad och vattnad. Strax efter att bilden togs såddes bädden in med moroten Nantaise.

Det blåser mycket på vår åker och det gillas inte av alla växter eller odlare. Vi har planerat att bygga någon form av vindskydd och bestämde oss för ett risstaket. Att även få en avskärmning mot vägen skulle vara välkommet. Det fanns ett gäng hässjestörar kvar, och efter att ha gjort hål i marken med ett järnspett (nåja, ett gammalt rör med igentäppt spets, hittat i ladan) kunde de lätt sättas ner. Vi satte dem två och två med 30-40 centimeters mellanrum, och med nästan en meter till nästa par. Det blev 8 par störar och kanske blir det fler senare.

Hässjestörarna är satta i marken och vi har börjat bygga upp staketet med material.

När störarna slagits ner var det helt enkelt bara att lägga i en massa ris och pinnar. Vi hade sparat mycket efter beskärningen av äppel- och körsbärsträden, men också rensat bort från andra ställen längsmed trädgårdens kanter. Mer material kommer vi att få lite då och då, och staketet fylls på samtidigt som det sjunker ihop. Överst la vi växtdelar som har möjlighet att slå rot om de hamnar för nära marken – t.ex. kaprifol och syrén. Annars hamnade nästan allt material i staketet, allt från kraftigt ogräs till tunnare stammar.

Inläggets översta bild visar hur staketet såg ut när vi lagt på det material vi har för närvarande, och druckit en kopp kaffe i förmiddagssolen i hörnet.

Allt växer på alla håll

Ännu mer att göra. Plantor trängs på flera platser. Vattna, binda upp, skörda. Mobilens album svämmar över av bilder på kålblad och sockerärter.

Under tre dagar fick vi ganska mycket gjort. Den andra dagen fick vi igång vår åkklippare, med hjälp av fina grannar. Det blev ännu mer gräsklipp att ta hand om, vilket såklart är välkommet. Gräsklippet på bäddarna torkar snabbare än det hinner tas omhand av maskarna.

På Bauhaus fick vi tag på jordankare av kompositmaterial. De är runda invändigt och passade perfekt till de gamla hässjestörar vi tänkt använda som tomatpålar. Vi satte två i varje pallkrage av dubbellängd, och runt varje påle står 4 plantor. Det kommer finnas plats för en lågväxande sort i mitten också.

Jordankare slås ner i marken i pallkragarna. Överst är de kvadratiska invändigt, men längre ner runda och spetsiga. Hässjestörarna passade perfekt som pålar. Piennolotomaterna bands upp och har sällskap av sorterna Ponderosa, Hundreds & thousands, och Black Krim.

Vi stod också en stund och beundrade våra äppelträd. Det större av dem bär ordentligt med frukt i år! Det känns så kul att se att vi gjorde rätt vid beskärningen och att blommorna har pollinerats. Snart blir det nog nödvändigt att ta bort några av karten så att trädet orkar mogna fram frukterna.

Det har också börjat blomma lite här och där i bäddarna. Fint att se rosenskäror, tagetes, ringblommor och slingerkrasse breda ut sig bland grönsakerna. Jag satte ut blommor där det fanns plats, men lät också ett par av bäddarna kantas av slingerkrasse för att hjälpa till att täcka jorden.

Rosenskäror ur en fröpåse med blandade sorter står i kanten av bädden med gurka och squash.

Ett år på Askelid

Det har redan gått ett år sedan vi fick nycklarna till Askelid! Och jag kan konstatera att den dröm jag hade, om att ha anlagt och odlat ett antal bäddar under året, faktiskt realiserats. Jag har helt enkelt jobbat på bra.

Ett år på ett nytt ställe är häftigt. Att få se sitt nya ställe i alla årstiders skepnader är spännande just för att man inte vet. Under vårt år här har vi både upptäckt hur årstidernas väder ser ut på den här platsen, men också vilka växter som visar sig under bara en viss tid av året. Vi har lärt oss hur det är att bo här en kort tid, vilka ovanligheter vi behöver tänka på och vad vi behöver kunna som nya lantisar. Det mesta har varit spännande, men lite läskigt ibland.

Att jämföra fotot på åkern från i höstas med det nytagna är extra kul. Jag ser att det har gått bra att odla på åkern, just som jag hoppats på. Dokumentationen i den här bloggen funkar som en utbyggnad av de korta anteckningarna på Gardenize, precis som planerat. På nya bilder syns också vad vi hittat och upptäckt när vi röjt i trädgården. Det finns såklart massor kvar på vår mentala lista och vision, men sett under året har det hänt en hel del.

Utsikt över åkern från vårt sovrumsfönster på loftet. Några bäddar skyms av syrénhäcken, men i övrigt ser det ut som jag hoppats på. Här lyser kvällssolen på åkern, och efter att bilden togs var det dags att skörda spenat i en av bäddarna, och plantera ut mangold på den tomma ytan.

Nu när vi snart flyttar tillbaka till Jönköping kommer lilla odlingslotten få ett lyft igen. Det blir lite annan struktur där, eftersom den kommer att få lite annan funktion än den haft tidigare. Bärbuskar ska få stå kvar, men behöver flyttas isär då de vuxit rejält. Vi kommer även vilja ha vår tidigaste och senaste odling där, så bäddarna behöver anpassas lite efter det. Då jag jobbar deltid kommer jag ändå kunna ha långa helger på Askelid, så det kommer inte bli övergivet. Vi räknar också med att spendera längre tid där under kommande somrar.

I helgen kunde vi skörda en hel del blåbärstry. Jag kan verkligen rekommendera detta bär till alla som har en plats över till en bärbuske! Mina inköptes i mars 2020, och planterades då ner ganska omgående. Förra året gav de en del bär, som räckte till både oss och fåglarna, men i år var det en klar skillnad. Trots att jag beskurit dem mycket har de många nya skott och brett ut sig. Jag har tagit sticklingar under sensommaren/hösten med bra resultat.

Blåbärstry av sorten Silginka. De mognar något tidigare än sorten Honeybee, men vi plockade någon deciliter av båda sorterna. När bären blivit blåa får man vänta ett par, helst tre, veckor till för att de ska ha hunnit utveckla hela sin smak.

Plantering och skörd

Vi har haft hektiska dagar med utplanteringar och röj. Vår åkklippare startar inte och därför har vi varit förpassade till grästrimmer och Lillklipparn. Men så kul det är att se alla plantor ta fart!

Snart är allt utplanterat. De senaste av sådderna får vänta några dagar till då prioriteringen ligger på annat. Men det är inte mycket kvar. De ukrainska tomaterna, kronärtskockorna, bönorna, gurkan och zucchinin var senast ut. Några dagar senare hade alla plantor etablerat sig, bara några enstaka bönor slokat. Jag ska så några bönor till i samma bädd, det är bara att fylla ut raden.

Två piennolotomater var redan skördeklara!

Den tredje skörden av spenat är gjord, och snart är det dags för nästa bädd att rensas på frodiga blad. Hittills har sorterna Viking och Matador skördats. Sorten Winter giant fick vi ganska lite av, men den står kvar då den fortfarande inte visar tecken på att vilja gå i blom. Annars är det dags för ett par månaders uppehåll med spenat nu eftersom det är en kortdagsväxt. Men det finns verkligen mycket av gröna blad att skörda ändå. Jag plockade en kasse full av stora kålblad och det märktes inte att jag tagit något. Kålen sattes visst lite för tätt och behöver gallringsskördas en del. Inte mig emot, och plantorna växer glatt vidare.

Spenatsorten Matador smakar utmärkt till pastan.
Jag gallringsskördade lite av rosettkålen Autumn star och grönkålen Scarlet. De planterades ut på platsen för en månad sedan och nu når de över knähöjd.

I det första av potatislandet hade täckmaterialet sjunkit ihop rejält. Nu var det verkligen dags att bygga på täcket. Inte med gräsklipp, då det gynnar blasten mer än knölbildningen, men med torrt gräs och löv går det bra. Det blir till att fortsätta ösa på mer material under sommaren. Alla av våra potatissorter har kommit upp bra, men det märks även på dem att våren varit kall.

Det första av potatislanden fick mer täckmaterial då det sjunkit ihop mycket. Det andra behöver också fyllas på. (Abbe klippte resten av åkern! Nu får hans kor lite tillskott till vinterns matförråd, som tidigare.)

Är det sommar nu?

Jo, sommaren kom till gränslandet vid den södra kanten av Småländska höglandet precis i slutet av maj. Men maj har i år varit ganska kall. Förmodligen p.g.a. allt regn, vilket man ju inte direkt vill klaga på. Men plötsligt satte allt fart igen.

Med några dagar mellan våra besök på Askelid kan man få en rejäl överraskning när man återvänder. Särskilt har det varit så efter ett par dagars regn och sol. Nu senast hade gräsmattan förvandlats till en blomsteräng som jag egentligen inte ville klippa, men även åkern bjöd på rejäl växtlighet och det har varit bra att kunna få så mycket gräsklipp. Hur mycket man än tycker att man öser ut verkar det dock aldrig vara tillräckligt. Beror det på att odlingsytorna är för stora? Säkert inte.

Ännu en gång har vi mötts av blommor som vi inte visste hade väntat på varmvåren. Gladast var vi nog åt blommande äppelträd, dock, då vår beskärning varit lite av en chansning. Nu verkar det som att träden mår bättre och kanske kan det t.o.m. bli lite frukt i år.

I odlingarna är det ganska bra fräs på det mesta. Vitlöken är gigantisk och bondbönorna växer på bra. Lite sämre har det gått för de grödor vars start blev alldeles för torr. Därför blir det en senare sådd av morot och bladgrönsaker, men det har vi både tid och råd med. Den utplanterade kålen har tagit sig jättebra och det var hög tid att rensa landet innan jag kunde ösa på gräsklipp. Den brunna hästskiten vi fått har innehållit massor av målla, men den är enkel att rensa bort och är dessutom både ätlig och god. Sockerärterna gick det lite sämre för. Jag ser att vissa plantor är borta, och beskyller rådjuren då jag ser tydliga spår av både små klövar i bäddarna, och samma krafsande som den tidiga spenaten utsattes för. All odling är ju trots allt en utmaning när det gäller djur som gärna tar för sig av buffén man ställt fram till dem.

Tomater på plats för utplantering. Här samsas Piennolo med Hundreds and Thousands och Ponderosa. Vi kommer senare att sätta ner pålar i bädden så att tomaterna får stöd.

Nu är tomater och bönor utplanterade, men några andra sådder växer till sig på balkongen fortfarande. Vi behöver så lite mer av bönor och sommarblommor, och betor och mangold behöver bli lite större innan utplantering. Tre dagar efter utplantering såg både tomater och bönor nöjda ut och jag kunde fortsätta med rensning i de land som varit utan täcke. Det blev en perfekt paus för mig mitt i bedömning och betygssättning.

Skärbönan Goldmarie och haricot vert-sorten Matilda, båda högväxande, planterades ut längsmed mitten i en bädd. De såddes bara två veckor tidigare och var redan mellan 20 och 40 cm höga.

Näst på tur för utplantering är gurka, zucchini och kronärtskocka. Men deras kommande bäddar ska rensas från målla och spenat först. Nu börjar det se riktigt fint ut på åkern.

Inläggets översta bild visar en aurorafjäril på en mandelblomma. Två fina sommartecken!