Ännu mer att göra. Plantor trängs på flera platser. Vattna, binda upp, skörda. Mobilens album svämmar över av bilder på kålblad och sockerärter.
Under tre dagar fick vi ganska mycket gjort. Den andra dagen fick vi igång vår åkklippare, med hjälp av fina grannar. Det blev ännu mer gräsklipp att ta hand om, vilket såklart är välkommet. Gräsklippet på bäddarna torkar snabbare än det hinner tas omhand av maskarna.
På Bauhaus fick vi tag på jordankare av kompositmaterial. De är runda invändigt och passade perfekt till de gamla hässjestörar vi tänkt använda som tomatpålar. Vi satte två i varje pallkrage av dubbellängd, och runt varje påle står 4 plantor. Det kommer finnas plats för en lågväxande sort i mitten också.
Jordankare slås ner i marken i pallkragarna. Överst är de kvadratiska invändigt, men längre ner runda och spetsiga. Hässjestörarna passade perfekt som pålar. Piennolotomaterna bands upp och har sällskap av sorterna Ponderosa, Hundreds & thousands, och Black Krim.
Vi stod också en stund och beundrade våra äppelträd. Det större av dem bär ordentligt med frukt i år! Det känns så kul att se att vi gjorde rätt vid beskärningen och att blommorna har pollinerats. Snart blir det nog nödvändigt att ta bort några av karten så att trädet orkar mogna fram frukterna.
Det har också börjat blomma lite här och där i bäddarna. Fint att se rosenskäror, tagetes, ringblommor och slingerkrasse breda ut sig bland grönsakerna. Jag satte ut blommor där det fanns plats, men lät också ett par av bäddarna kantas av slingerkrasse för att hjälpa till att täcka jorden.
Rosenskäror ur en fröpåse med blandade sorter står i kanten av bädden med gurka och squash.
Det blev två effektiva, men framförallt målinriktade, helger. Vi behövde verkligen fixa en odlingsplats för våra tomater, och det var dags för en ganska stor utplantering av flera grödor.
Det finns gott om virke i både vår lada och verkstaden. Men för att spara tid köpte vi istället färdiga ramar. Jag fick tag på en man som sålde pallkragar av det större formatet – 2,40 x 80. Två på rad och två på höjden blev perfekt. Vi grundade med kartong och packade dem med jord, Bokashi, löv och gräs. Det har gått åt en hel del vatten också, men nu kommer det bli bra jord för våra tomatplantor. När materialet sjunkit ihop ännu mer fyller vi på, vattnar och så fortsätter det. Vi tänker köra Kenneths tomatpålar, och slå ner störar att binda upp plantorna vid. Läs mer om Kenneth och se hans fina kolonilott här!
De långa pallkragarna, dubbla, grundades med kartong i botten och fylldes med jord, Bokashi, löv och gräs. Mycket vatten gick åt och vi fyllde på med material flera gånger.
Den ena av de nya bäddarna som jag byggde av brunnen hästskit har nu blivit växtplats för en del av vår kål. Vi satte ner rosettkålen Autumn star och den grönkålen Scarlet, båda sorterna rödlila i färgen. Brysselkålen Groninger får växa till sig en stund till, innan den får sin plats i en annan bädd tillsammans med den sibiriska kålen.
Utplantering av rosettkålen och den röda grönkålen.
Gräset på åkern har hunnit växa en hel del och nu klippte vi det med vår lilla klippare. Uppsamlaren gör att man bara kan tippa ut klippet på en bädd, vilket ju är jättesmidigt och välkommet när man täckodlar. Den största bädden har krattats igenom och vattnats i omgångar, så nu var det enkelt att göra en plantering och börja täcka med gräsklipp. Plantorna av den högväxta sockerärtan Grijze Roodbloeiende sattes i en rad längsmed mitten av hela bädden. Den försåddes i pluggbrätte och hade ett starkt rotsystem, vilket gjorde den enkel att sätta ner i hål som grepen gjorde i bädden. Pluggbrättet ställdes på balkongen direkt efter sådd och därför växte plantorna inte särskilt mycket på höjden. Dock tillräckligt för att vi kunde knipsa några toppar att äta, för att förhindra att de snurrade in sig i varandra.
Sockerärterna är planterade i en rad längsmed mitten av den största bädden. Ett tunt lager gräsklipp har börjat läggas på bädden för att fyllas på mer och mer allteftersom ärterna växer.
Äntligen kunde alla bärbuskar och sticklingar få komma fram ur sin vintervila. Nästan alla kvistar hade blad på gång och i strålande sol har de nu fått flytta ut från vintervilan vid muren. Nästan allt har överlevt!
Bärbuskarna och alla sticklingar har i sina krukor stått inpackade vid stenmuren under vintern, under ett tjockt täcke av löv. Varje besök när det har varit snöfritt har jag varit där och lyft försiktigt, med spänd förväntan på ett bra resultat. Nu plockade jag ut dem alla. Alla krukor fick stå ute i full sol och värme och c:a hälften av krukorna med sticklingar jordslogs i den flätade bädden. Där ska de stå tills att platsen på åkern är klar och förmodligen kunna flyttas ner till hösten. Tills nästa vår kommer de stå kvar i sina krukor, kanske längre. Jag vill att de ska ha utvecklat rejäla rötter så de kan etablera sig snabbt när de väl kommer i jord.
Här står krukorna med sticklingar nerstuckna i en bädd. Vinbären är de som har störst blad och även blommor på gång. Till vänster syns en blåbärstry som redan blommar.
De buskar som köptes i höstas får också bo i kruka över sommaren. Mest för att jag behöver anlägga en ordentlig plats för dem men också för att det är bra för dem att känna in sitt nya ställe. Blåbären har fått en plats i jordfabriken, som efterhand ska fyllas på med mer löv för att hålla rätt pH. Till hösten kommer de få med sig sin favoritjord till planteringsplatsen. Blåbärstrybusken är stor och har redan flera bladrosetter och sparrisen har utvecklat kraftiga rötter.
Att möta en fjärde årstid på Askelid är spännande. Vi hade ju ingen aning om vad som kunde dyka upp ur jorden. Ganska snart efter vårt tillträde röjde Johan ner ett ganska stort område med gullris. Det hade fullkomligen tagit över hela slänten och sedan dess har vi dragit upp rötter lite då och då. Fortfarande, när det är lite fuktigare i marken, sitter jag och drar loss revor. Men fanns det något mer i slänten? Ja, absolut! Ganska tidigt såg vi något som liknade påskliljor, andra små vårlökar och vitsippsblad. Nu är det fullt av dessa, och de små lökstrån jag hittat visade sig vara blå pärlhyacint. Likadan trio står runt äppelträden, och på framsidan skymtar någon form av narciss. Under körsbärsträden kommer förgätmigej fram tillsammans med vitsippor. Det är något särskilt med vårblommor nu när det fortfarande är ganska kalt.
Jag rensar vidare i slänten. Här står fyllda påskliljor i tuvor och likaså pärlhyacint. Båda mycket uppskattade av fjärilar, och oss.
Nu är det extra mysigt att bara gå runt och skrota. Även om det finns mycket att göra så vill jag gärna bara traska omkring med termosmuggen och titta på allt som finns. Och drömma. Visualisera. Planera. Och som en bonus fanns det gott om vild mat att plocka. Både nässelsoppan och kirskålspajen blev god.
Det börjar bli ont om plats bland alla försådder nu, men fler sådder är på gång. Snart är det frostfritt och jag vill kunna sätta ut plantor av fler ärter och bönor. Dem vill jag gärna förodla för att undvika att fåglarna tar dem som små groddar, och det kommer att bli ett par pluggbrätten med plantor. Men här på balkongen står tomatplantor och vill ha större lägenheter i väntan på frilandsyta. En av piennolotomaterna har redan satt frukter, trots att den bara står i en 5-centimeterskruka. I vilket fall är den tidigare än Vilma, som hade en ganska lång startsträcka här.
Brytsockerärter växer till sig i pluggbrätte på balkongen. Utplantering om ett par veckor!Piennolotomaten har redan flera frukter på gång.
Vi fick ett par nya lass hästskit av Roy. De skyfflades snabbt ut till tre nya bäddar. Det börjar bli lite bråttom att fixa odlingsyta till plantorna som laddar för utplantering, trots att det dröjer ett par veckor innan vi är där.
Två nya bäddar närmast i bild. Här kommer olika sorters kål planteras ut. I bakgrunden till vänster syns en långsmal ny bädd. Den kan bli en bra plats för squash eller något annat.
I kanterna på de högre bäddarna har vi sått slingerkrasse. De är inte så näringskrävande och kommer därför att få växa där tillsammans med ärter och bönor. Baljväxter fixerar kvävet från luften helt själva och hjälper på så sätt till att gödsla jorden i sin bädd inför nästa års odling.
Ena helgen står man i T-shirt och räfsar – och drygt en vecka senare är det dubbla ylletröjor som gäller när man traskar till jobbet. Efter flera veckors torka var nederbörden verkligen välkommen. Den har landat som både snö, regn och hagel – typiskt april. Och nu – en vecka med sol och värme!
Snart är det väl dags att fler grödor än spenaten börjar komma upp. Gissningsvis har många fröer väntat och väntat på regnet, och nu äntligen kunnat starta. Marken vid stenmuren och gamla dasset har hållit sig fuktig då den varit gömd under lövtäcket. Den perenna löken mår fint och de nya tillskotten har planterats ut på samma ställe.
Luftlöken har övervintratSibirisk kantlökRamslök
Det var hur som helst dags att få färdigt potatislanden, åtminstone en större del av det och kunna täcka för att inte åkerns vall skulle börja växa sig stark. En del av potatisen har lagts på förodling, inte bara groddning, för att få en snabbare start när den väl satts i landet. Därför får den både jord och vatten redan nu.
Vi blev snabbt klara med markeringarna för det ena landet och fick hjälp av våra gäster att sätta den första potatisen. Det var den sena sorten Carolus som sattes direkt. Att sätta potatis är en utmärkt metod i sig att bryta ny mark. Vi gräver så lite vi kan, och så även när det gäller potatislandet. Potatisar gräver ju själva, liksom. Därför har vi bara grundat med ett tunt lager jord direkt på marken.
Förberedelser för att sätta den första potatisen! Bara ett tunt lager jord har lagts ut på platsen.
Potatisen fick ett täcke av gräs och löv, och några bräder för att det inte ska blåsa bort. Till höger ses det andra potatislandet där de tidiga sorterna ska sättas.
Med regn kom kyla och därmed snö. Länge var det lite oklart vilka av kallsådderna på balkongen som dukat under. Risken var att de som inte är så härdiga helt enkelt fryser och ruttnar innan de ens kommit upp. Flera av dem tål kyla och hade redan kommit upp med hjärtblad, t.ex. purjolöken och de olika kålsorterna. Såhär såg det ut för ett par veckor sedan, när snön började töa igen.
Nu har det som sagt varit varmt under många dagar och vi har haft plusgrader på nätterna. Inte så mycket regn men marken är fortfarande tillräckligt fuktig för att sådder kan ta fart. Vi passade på att göra en ny bädd och så ett par rader lågväxande sockerärter.
Den franska vitlöken hade kommit upp c:a en decimeter, och det var dags för den att få ett nytt täcke. Även potatislöken har börjat titta upp och det ska bli spännande att se hur den trivs att växa här.
Vitlöken Thermidrome, satt den 19 december, har kommit upp bra. Nytt täcke av halvt förmultnade löv och gräs, och kompostgaller som tyngd och skydd.
Askelids odlingar 