Etikett: Skörd

Omplantering och omstart

Inför vintern behövde alla sticklingar ses över, krukas om och märkas upp. Vildtomaterna har skördats och all kål har kunnat provsmakas igen. På tallriken finns ännu också potatis, vaxbönor, morötter, rödbetor, squash och vitlök.

Förra sommaren och hösten tog jag ett gäng sticklingar i all hast. Jag packade in alla krukor med rejäla mängder löv och satte dem tätt ihop för att de inte skulle stryka med. I början av maj tog jag fram dem i solen och jordslog nästan alla av krukorna. Under våren har jag tagit fler sticklingar för att fylla på. Nu är de allra flesta av dem i ordning.

Att dela på alla sticklingar och plantera dem i krukor en och en tog sin lilla tid. De skulle även beskäras litegrann (för att bli mer lätthanterliga) och märkas upp. Men nu kan vi se att nästa år kan vi börja sälja plantor! På Dalvik har jag fortsatt arbetet och krukat en mängd röda hösthallon.

Skörden av potatissorterna Princess och Twister fotodokumenterades aldrig. Inte heller hann jag ta någon bild på de tvättade knölarna innan Johan bar upp dem i lilla förrådet på loftet. Princess gav tyvärr en dålig skörd. Vad det beror på är svårt att säga. Kanske var täcket för tunt och torkan för stark. Knölarna var ganska få och mycket små. Twister gav bra skörd. Färre men större knölar. Även här fanns tecken på för tunt täcke, då flera knölar blivit gröna. Men de gröna får bli utsäde till nästa år, och de största knölarna blev bakpotatis i öppna spisen på kvällen.

Ja, öppna spisen, förresten, den är ju faktisk en kassett. I vilket fall är vi väldigt glada över att ha både den och i köket en järnspis. Det innebär att elräkningen inte behöver bli så hög och att vi inte heller behöver frysa. När vi kom till Askelid den här lördagen visade termometern i köket 12 grader, men på kvällen hade vi dessutom lagat mat på järnspisen och graderna hade stigit till 22. Vi kan nog vara säkra på att veden inte riktigt kommer att räcka, men vi får stanna i stan om det blir för kallt.

Alla våra kålsorter har startat om! Vi har ätit några blad av alla sorter (7) och ser att plantorna är stabila. På både brysselkålen och rosettkålen syns bra tillväxt i bladvecken och alla sorterna av bladkål har kommit igen.

På bilden ses rosettkålen Autumn star med sina typiska rosetter. Inläggets översta bild visar den sibiriska kålen Red Russian – även den med massor av nya blad.

Tomatskörd och tillväxt

Nu börjar dygnstemperaturen sjunka och framför allt nätterna blir kallare. Vissa grödor behöver skördas nu, innan de förstörs av kylan. Här var det definitivt tid att slutskörda tomaterna.

Samtliga plantor klipptes ner och bladades av för ett par veckor sedan. Det var inte så många frukter som hade fått färg men åtminstone större chans att mogna. Sorten Hundreds & Thousands har gett mycket. Här klippte jag av hela plantan vid skörd och tänker att det ska bli ett pilligt kvällsgöra någon dag framöver. Förra veckan testade jag att konservera några av dem, men har inte öppnat någon av burkarna än. Sorten Black Krim skördades också, men har inte gett så mycket. Den ryska vildtomaten Barbianka kunde vänta en vecka till då den står skyddat.

Två (!) plantor av sorten Hundreds & Thousands

När jag skördade de tomater som ska lagras använde jag sekatör för att kunna klippa av klasarna från plantan. Jag ville ha så många som möjligt av dem i klasar för att underlätta upphängningen. Just dessa två är de som gett mest hos oss i år, vilket är jättekul. Några av piennolotomaterna hade mognat, men de allra flesta inte. Av Ponderosa är det bara ett par som har börjat skifta i gul-orange men då den är helt ny för mig är jag verkligen nyfiken på hur den smakar och hur den funkar att lagras. Det blev fyra större upphängningar (piennolos) och två mindre.

Potatisen Carolus kan utvärderas vidare. Vi tog upp en del av den och såg att den nog ger 8 knölar i snitt. Inte alls illa! Några få hade drabbats av skorv, men annars inget att anmärka på. Den är en god mjölig potatis som hittills, förutom kokt, har gjort sig väldigt bra både i ugn och som mos. En bonus, när den vuxit i täckmaterial i stället för jord, är att man knappt behöver använda grep och att den är nästan ren när man plockar upp den.

Skörd från fem plantor av sorten Carolus

Att täcka morötterna och mangolden var ett bra drag. De har båda fortsatt att växa och verkar klara sig bra. Även all kål har startat om, vilket var glädjande. Små brysslar och rosetter är på gång och bladkålen har bra tillväxt. Det finns hopp om kålskörd i vinter!

Skörden av bönor, gurkor, squash, rödbetor och morötter var lika stor som sist, men det var förmodligen de sista av bönorna för i år. Jag räknar med att gurkan och squashen snart tackar för sig. Men lika roligt är det att planera inför nästa säsong då det är dags att försöka få till en växtföljd. Ett av kvarteren behöver utökas med en bädd, och i ett annat behöver ett par bäddar breddas, sedan kommer det att funka. Det kvarter som kålen ska få växa i ska preppas med Bokashi under hösten-vintern. Där rotsakerna ska hålla till ska vi smygstarta med att så svartrot och haverrot, något som är helt nytt för oss att odla själva.

Fortfarande blommar det överallt i odlingarna. Det är fint att ha något som står kvar nu när man har börjat klippa ner och plocka bort. Att det dessutom är något färgglatt är ännu bättre. Jag passade på att ta frön från krasse, linnétagetes och ringblommor.

Solrosen Red sun blev inte så stor, men trivs vid risstaketet

Allas skörd?

Den här helgen tänkte vi att en hel del grödor skulle ha slokat, packat ihop, eller blivit naggade i kanten. Det var delvis rätt. Två veckors frånvaro gör stor skillnad.

Vi hade räknat med att få ha det mesta av mangolden för oss själva. Det var tydligen naivt – rådjuren har kapat den någon centimeter från roten. De har också toppat morot, potatis och rödbetor. Innan vi åkte hem la jag fiberduk över bäddarna med mangold och morötter. Plantorna kan faktiskt komma igen om de bara blir lämnade ifred.

Mangolden, bara en stubbe av den står kvar. Nästan alla plantorna ser likadana ut. Förhoppningsvis kan fiberduken hjälpa till att skydda och den kan fortsätta växa.

Jo, de syntes faktiskt lite överallt, spåren av små klövar i bäddarna. Men mest förvånande var nog att de inte nöjt sig med att äta blasten från rödbetorna – de har dragit upp ett gäng betor också. Fina, dock, och jag skulle ändå ta upp några, men…

Kapad blast på rödbetorna, men även ett gäng uppdragna. Tydligen har inte roten varit lika god. Betorna låg på bädden, uppdragna och välta. Innan bilden togs hade jag redan lagt dem bredvid varann.

Den här helgen var det dags att provsmaka potatisen. Först och främst se hur knölsättningen hade blivit, förresten. Vi chansade med att ge varje potatis (förodlad) en näve jord att växa i, men hade täckt marken med kartong. Täckmaterialet har varit 20-40 cm tjockt, bestått av blandat okomposterat material och fyllts på när det sjunkit ihop. Var det tillräckligt för potatisen att röra sig i? Kanske. Förmodligen blir avkastningen högre nästa år, då den ska odlas på redan bruten mark, men knölsättningen var klart godkänd. Carolus gav bäst avkastning, både störst och flest antal knölar. De andra sorterna, Princess och Twister, var klenare, men det var också de två som var väldigt sega i starten.

Knölar från en planta av potatisen Carolus. En sort vi absolut kommer att odla igen.

När vi vaknade på lördagen var det 15 grader på nedervåningen. Alltså, dags för höstens första eldning. 17 grader fick vara ok att äta frukost i och efter det började solen värma upp luften utomhus. Nu gäller det att se till att det finns ved under de kalla månaderna som kommer.

Nu är alla tomatplantor nerklippta och avbladade. Det är en lite ledsam syn, men går man nära så ser man att det är många frukter på gång. Här syns Ponderosa, Black Krim och längst bort en okänd sort av piennolotomat.

Så mycket bönor! Två hinkar kunde vi fylla med stora favoriter. Och några får växa en vecka till. Det är nu man behöver en frys till, eller? Inläggets översta bild visar skörd av bönorna Matilda och GoldMarie.

Börja rensa bort

Vi har fortsatt skörda massor av bönor, squash och rotsaker. Men kålen skördas av fjärilslarver! Jag tror dock att de kommer repa sig under hösten och kan ge oss skörd sent under året.

Nu har jag klippt ner ruccolan. Det har varit massor av fjärilar, mest citronfjärilar, på den och jag har inte haft hjärta att ta ner den. Men nu hade den nästan blommat över. Det kommer nya små blad till oss eftersom jag bara klippt ner och inte dragit upp den. Dessutom blir det mer plats till andra plantor som står där. Jag längtar till att kunna skörda den första paprikan!

Paprikan Ferenc tender har vuxit sig stor. Nu kommer den snart att börja skifta färg.

Luften har blivit fuktigare och det har börjat bli lättare att arbeta med grepen i jorden. Dessutom har det varit god tillväxt på mycket. Morötterna som såddes för en månad sedan har drygt 5 centimeter hög blast och bönorna har kommit upp en bra bit. Det var dags att täcka jorden runt dem.

Mangolden Fordhook giant
Moroten Nantaise
Rödbetan Moulin rouge

Vår kål har blivit rejält äten av fjärilslarver av olika slag. Jag är dock ganska säker på att de kommer att repa sig efter invasionen och ändå ge skörd. De flesta av våra sorter är ju trots allt sådana som både kan skördas mycket sent på året och i vissa fall övervintra. Utvärdering av teorierna låter såhär:

  • ”Fjärilar lägger sina ägg på röda kålsorter mer sällan än på gröna.” Ja, till viss del. Vår rödaste sort (Scarlet emperor) har klarat sig bäst, men både den sibiriska (Russian red) och rosettkålen (Autumn star) har blivit illa åtgångna – särskilt den förstnämnda.
  • ”Fjärilar lägger även sina ägg på krasseblad och kan därför avledas med krasse.” Också här blir svaret ‘ja, till viss del’. Jag visste inte alls att fjärilen tycker att bladen liknar kål, men jag har en hel del bildbevis.
Larverna mumsar på både blommor och blad från slingerkrassen.

Översta bilden visar en båge av haricots verts-sorten Matilda.

Skörd, extremvärme och störtskurar

Vi har hunnit flytta och börjat jobba, men varit på Askelid för att andas ett par dagar här och var. Varje dag äter vi något från våra odlingar, och det har bara börjat. Nu kan jag börja utvärdera mina teorier om vad som funkar och var.

Flera grödor av de som jag aldrig odlat förr har börjat ge skörd. Det har varit speciellt att äta sin första gurka, squash och jättekål. Samtidigt plockar vi fortfarande mängder av sockerärter och nu även brytbönor. Gallringsskörd av morötter och rödbetor har behövt göras ett par gånger och det är smart att gallra ut de största exemplaren, äta upp dem och lämna större plats åt de mindre som står kvar.

Den första gurkan av sorten Adam var en dubbel. Skivorna var snygga och goda.
Första exemplaret av squashen Parthenon. Mycket god!

Trots att det är sensommar är det bra läge för nya sådder. På vår balkong står nya små plantor av mangold och snart tittar komatsunan upp. De ska sättas ut i en av bäddarna om ett par veckor och det ska även göras plats för spenatsådd.

Det här året har jag låtit blommor ta plats i odlingarna. Först tänkte jag hålla mig till en särskild färgskala, men bröt det när jag ville ha rosenskäror nära vägen. Dessutom lät vi ruccolan gå i blom, och därmed kom ännu en färg in i paletten. Hur som helst har det varit trevligt med annat än grönt i odlingarna (även om grön är min favoritfärg) och kul att testa nya arter och sorter av blommor.

Ringblomman Pygmy buff
Fjäril på ruccolablommor
Tvåfärgad slingerkrasse
Rosenskära och buskkrasse
Ringblomman Sunset buff

Gångarna mellan bäddarna i de olika kvarteren börjar ta form. Vi har jobbat med att rensa dem från resterna av den vall som vuxit på åkern i åratal. När gångarna grävts ut har de täckts med gammalt täckmaterial från bäddarna, och bäddarna har fått nytt material.

Jag har gjort min första vitlöksfläta! Det var rejält mycket vitlök att putsa, och bara en liten del av dem är klara. Här är sorten Thermidrome som alltså fick ta plats i den första flätan.

Inläggets översta bild visar den fina lilla paddan som klättrade upp på min sandal när jag skördade lite blad i regnet. Den krälade vidare in under den sibiriska kålen efter att bilden togs.

Som klippt och slaget

Nu känns det okej att slå (de flesta av) områdena med högt gräs och vilda blommor. Vi riskerar att gräset växer sig för kraftigt och det blir svårt att klippa det om det står för länge. Framöver ska jag lära mig slå med lie.

Vi ville få fram kanterna av trädgården och har kämpat för att röja det sista. Så kan det gå när man av flera anledningar hamnat efter. Men nu när vi ser hur hela trädgården ser ut har vi också kunnat planera för hur vi kan skapa olika rum och platser. I verkstaden har vi hittat en hel del gamla stolar (varav två har fått flytta till stan) men bekväma utemöbler lite här och där vore toppen.

Även om jag vet hur syréner brukar tacka för beskärning så behöves det faktiskt en rejäl rensning bland stammarna. Många av stammarna låg ner, flera meter långa, och några var murkna. En föryngring blir det nu, och mer plats för andra växter och projekt. Materialet gick direkt till risstaketet.

Jag tog bort en stor del av den gamla syrénen. Den hade nog varit försummad länge och en riktig rensning behövdes nu.

Mangolden fick en kass start. Under flera dagar i rad med torka var vi inne i stan då jag jobbade. Täcket räckte inte, vilket gjorde att 7 av 50 plantor klarade sig. Det var bara att så nytt när vi kom hem. Den nyzeeländska spenaten klarade sig inte alls och även den fick sås på nytt. Då vi är i det sista av flyttpackandet nu är det lite stressigt läge att få ut de nya små plantorna. De får växa ett par dagar till på balkongen, och planteras ut efter flyttstädningen.

Bönorna vi sått började klättra förbi stödpinnarna, och förra veckan fick de stora grenar att klättra vidare på. Nu har vi kunnat smaka våra första Haricots verts av sorten Matilda!

Våra första haricots verts av sorten Matilda. Den växer i bädden till höger, tillsammans med skärbönan Goldmarie, och med morötter och rödbetor på varsin sida om raden.

Men det har blivit fler provsmakningar. Vi har ätit blad av våra kålsorter, nu senast av jättebladkålen Thousand head och svartkålen Nero di Toscana, men även gurkan Adam, flera tomatsorter och morötterna som jag skrev om i förra inlägget.

Inläggets översta bild visar en Linnétagetes, Burning embers.

Vitlöksskörd och bygge

Vitlöken hade börjat indikera skördedags. Det blev tillfälle att så nytt i den tomma bädden. Och vi började bygga ett snyggt vindskydd!

Jag hade sett att vitlöken börjat torka nertill, men tänkt att den skulle få stå ett tag till. Flera av dem hade halslök och förra veckan tog jag upp dem för att se hur stora de blivit, och för att ta tillvara halslökarna. Det hade ändå blivit dags att skörda vår schalottenlök, som lagt sig ner för flera veckor sedan. All lök las att torka och de små bulbillerna sattes direkt i jorden för att kunna börja (fortsätta) växa. Efter det tog jag upp all vitlök av sorten Germidour. Den var ganska liten, men fin.

Igår bestämde jag mig för att ta upp all resterande vitlök av sorten Thermidrome. Det blev en rejäl skörd och jag räknade till 90 färdiga lökar. Även den blev lite mindre än jag räknat med, men fin. En fransk vitlök blir helt enkelt mindre om den odlas i Sverige jämfört med i Frankrike – inte helt svår logik. Dessutom är vi ju ändå i andra halvan av juli, så de borde snart vara klara.

Vitlöken av sorten Thermidrome ligger på tork på en bädd.

I den tomma bädden sådde jag sommarmorötter. Bädden rensades på torrt täckmaterial, krattades igenom och vattnades ett par gånger. Fröer till Nantaise räckte till nästan hela bädden. I kanten får det bli något annat. Jag odlade Nantaise på min odlingslott och har kunnat skörda den från juli (vid tidig sådd) och ända in i oktober. Mycket odlingsvärd sort!

Bädden där vitlöken stod är rensad och vattnad. Strax efter att bilden togs såddes bädden in med moroten Nantaise.

Det blåser mycket på vår åker och det gillas inte av alla växter eller odlare. Vi har planerat att bygga någon form av vindskydd och bestämde oss för ett risstaket. Att även få en avskärmning mot vägen skulle vara välkommet. Det fanns ett gäng hässjestörar kvar, och efter att ha gjort hål i marken med ett järnspett (nåja, ett gammalt rör med igentäppt spets, hittat i ladan) kunde de lätt sättas ner. Vi satte dem två och två med 30-40 centimeters mellanrum, och med nästan en meter till nästa par. Det blev 8 par störar och kanske blir det fler senare.

Hässjestörarna är satta i marken och vi har börjat bygga upp staketet med material.

När störarna slagits ner var det helt enkelt bara att lägga i en massa ris och pinnar. Vi hade sparat mycket efter beskärningen av äppel- och körsbärsträden, men också rensat bort från andra ställen längsmed trädgårdens kanter. Mer material kommer vi att få lite då och då, och staketet fylls på samtidigt som det sjunker ihop. Överst la vi växtdelar som har möjlighet att slå rot om de hamnar för nära marken – t.ex. kaprifol och syrén. Annars hamnade nästan allt material i staketet, allt från kraftigt ogräs till tunnare stammar.

Inläggets översta bild visar hur staketet såg ut när vi lagt på det material vi har för närvarande, och druckit en kopp kaffe i förmiddagssolen i hörnet.

Allt växer på alla håll

Ännu mer att göra. Plantor trängs på flera platser. Vattna, binda upp, skörda. Mobilens album svämmar över av bilder på kålblad och sockerärter.

Under tre dagar fick vi ganska mycket gjort. Den andra dagen fick vi igång vår åkklippare, med hjälp av fina grannar. Det blev ännu mer gräsklipp att ta hand om, vilket såklart är välkommet. Gräsklippet på bäddarna torkar snabbare än det hinner tas omhand av maskarna.

På Bauhaus fick vi tag på jordankare av kompositmaterial. De är runda invändigt och passade perfekt till de gamla hässjestörar vi tänkt använda som tomatpålar. Vi satte två i varje pallkrage av dubbellängd, och runt varje påle står 4 plantor. Det kommer finnas plats för en lågväxande sort i mitten också.

Jordankare slås ner i marken i pallkragarna. Överst är de kvadratiska invändigt, men längre ner runda och spetsiga. Hässjestörarna passade perfekt som pålar. Piennolotomaterna bands upp och har sällskap av sorterna Ponderosa, Hundreds & thousands, och Black Krim.

Vi stod också en stund och beundrade våra äppelträd. Det större av dem bär ordentligt med frukt i år! Det känns så kul att se att vi gjorde rätt vid beskärningen och att blommorna har pollinerats. Snart blir det nog nödvändigt att ta bort några av karten så att trädet orkar mogna fram frukterna.

Det har också börjat blomma lite här och där i bäddarna. Fint att se rosenskäror, tagetes, ringblommor och slingerkrasse breda ut sig bland grönsakerna. Jag satte ut blommor där det fanns plats, men lät också ett par av bäddarna kantas av slingerkrasse för att hjälpa till att täcka jorden.

Rosenskäror ur en fröpåse med blandade sorter står i kanten av bädden med gurka och squash.

Ett år på Askelid

Det har redan gått ett år sedan vi fick nycklarna till Askelid! Och jag kan konstatera att den dröm jag hade, om att ha anlagt och odlat ett antal bäddar under året, faktiskt realiserats. Jag har helt enkelt jobbat på bra.

Ett år på ett nytt ställe är häftigt. Att få se sitt nya ställe i alla årstiders skepnader är spännande just för att man inte vet. Under vårt år här har vi både upptäckt hur årstidernas väder ser ut på den här platsen, men också vilka växter som visar sig under bara en viss tid av året. Vi har lärt oss hur det är att bo här en kort tid, vilka ovanligheter vi behöver tänka på och vad vi behöver kunna som nya lantisar. Det mesta har varit spännande, men lite läskigt ibland.

Att jämföra fotot på åkern från i höstas med det nytagna är extra kul. Jag ser att det har gått bra att odla på åkern, just som jag hoppats på. Dokumentationen i den här bloggen funkar som en utbyggnad av de korta anteckningarna på Gardenize, precis som planerat. På nya bilder syns också vad vi hittat och upptäckt när vi röjt i trädgården. Det finns såklart massor kvar på vår mentala lista och vision, men sett under året har det hänt en hel del.

Utsikt över åkern från vårt sovrumsfönster på loftet. Några bäddar skyms av syrénhäcken, men i övrigt ser det ut som jag hoppats på. Här lyser kvällssolen på åkern, och efter att bilden togs var det dags att skörda spenat i en av bäddarna, och plantera ut mangold på den tomma ytan.

Nu när vi snart flyttar tillbaka till Jönköping kommer lilla odlingslotten få ett lyft igen. Det blir lite annan struktur där, eftersom den kommer att få lite annan funktion än den haft tidigare. Bärbuskar ska få stå kvar, men behöver flyttas isär då de vuxit rejält. Vi kommer även vilja ha vår tidigaste och senaste odling där, så bäddarna behöver anpassas lite efter det. Då jag jobbar deltid kommer jag ändå kunna ha långa helger på Askelid, så det kommer inte bli övergivet. Vi räknar också med att spendera längre tid där under kommande somrar.

I helgen kunde vi skörda en hel del blåbärstry. Jag kan verkligen rekommendera detta bär till alla som har en plats över till en bärbuske! Mina inköptes i mars 2020, och planterades då ner ganska omgående. Förra året gav de en del bär, som räckte till både oss och fåglarna, men i år var det en klar skillnad. Trots att jag beskurit dem mycket har de många nya skott och brett ut sig. Jag har tagit sticklingar under sensommaren/hösten med bra resultat.

Blåbärstry av sorten Silginka. De mognar något tidigare än sorten Honeybee, men vi plockade någon deciliter av båda sorterna. När bären blivit blåa får man vänta ett par, helst tre, veckor till för att de ska ha hunnit utveckla hela sin smak.

Plantering och skörd

Vi har haft hektiska dagar med utplanteringar och röj. Vår åkklippare startar inte och därför har vi varit förpassade till grästrimmer och Lillklipparn. Men så kul det är att se alla plantor ta fart!

Snart är allt utplanterat. De senaste av sådderna får vänta några dagar till då prioriteringen ligger på annat. Men det är inte mycket kvar. De ukrainska tomaterna, kronärtskockorna, bönorna, gurkan och zucchinin var senast ut. Några dagar senare hade alla plantor etablerat sig, bara några enstaka bönor slokat. Jag ska så några bönor till i samma bädd, det är bara att fylla ut raden.

Två piennolotomater var redan skördeklara!

Den tredje skörden av spenat är gjord, och snart är det dags för nästa bädd att rensas på frodiga blad. Hittills har sorterna Viking och Matador skördats. Sorten Winter giant fick vi ganska lite av, men den står kvar då den fortfarande inte visar tecken på att vilja gå i blom. Annars är det dags för ett par månaders uppehåll med spenat nu eftersom det är en kortdagsväxt. Men det finns verkligen mycket av gröna blad att skörda ändå. Jag plockade en kasse full av stora kålblad och det märktes inte att jag tagit något. Kålen sattes visst lite för tätt och behöver gallringsskördas en del. Inte mig emot, och plantorna växer glatt vidare.

Spenatsorten Matador smakar utmärkt till pastan.
Jag gallringsskördade lite av rosettkålen Autumn star och grönkålen Scarlet. De planterades ut på platsen för en månad sedan och nu når de över knähöjd.

I det första av potatislandet hade täckmaterialet sjunkit ihop rejält. Nu var det verkligen dags att bygga på täcket. Inte med gräsklipp, då det gynnar blasten mer än knölbildningen, men med torrt gräs och löv går det bra. Det blir till att fortsätta ösa på mer material under sommaren. Alla av våra potatissorter har kommit upp bra, men det märks även på dem att våren varit kall.

Det första av potatislanden fick mer täckmaterial då det sjunkit ihop mycket. Det andra behöver också fyllas på. (Abbe klippte resten av åkern! Nu får hans kor lite tillskott till vinterns matförråd, som tidigare.)