Äntligen start!

Som vi längtar till Askelid! Årets första sådder har gjorts och fler blir det. Men hur mycket kan man fylla en Hyllis med?

Jag har verkligen längtat efter att få göra årets första sådder. Det som gör att jag måste tänka mig för ett par gånger extra är att plantorna ska få plats när de blir större. Det finns nämligen ingen plats på någon fönsterbräda här, och inget annat utrymme att använda. Som så många andra odlare använder jag en Hyllis-hylla som station för inomhussådderna, där både tråg/brätten och belysning perfekt får plats.

Nåväl. Inomhussådderna gjordes den 23 januari, och bara två dagar senare hade kålen grott. Imorgon måste jag plantera om den! I tråget står följande:

  • Broccolirybs Quarantina
  • Spetskål Express
  • Persilja Grüne Perle
  • Bladselleri Gewone Snij
  • Paprika King of the North
  • Kronärtskocka Green Globe
  • Purjolök De Carentan
  • Schalottenlök Zebrune

Bilden visar kålplantorna som behöver planteras om.

Två kålsorter, nya för mig, har ramlat in i mitt odlande i år. För att kunna delta i Sara Bäckmos utmaning Gröna juni, tyckte jag att det var en bra idé att ta in något snabbväxande. Projektet handlar om att förodla i rätt tid för att vara självförsörjande på grönsaker under juni. Ja, i den mån det går, såklart. Men jag siktar på att kunna skörda kål i juni, i vilket fall!

Det är första året jag odlar paprika från frö. Lite nervöst har det varit, då jag bara har haft ett fåtal frön, men de flesta har grott. Jag packade in deras lilla avdelning med plastfolie och ställde på elementet. Det verkar ju ha funkat! Schalottenlökfröna väntar jag mig inget av, då de är gamla. Ser det som en bonus om någon av dem skulle vilja gro. Purjolöksfröna däremot verkar det vara bra fart i. Bladselleri och persilja tar tid på sig, det vet jag, så de laddar fortfarande. Kronärtskockorna har grott snabbt det här året också. Nu gäller det att hålla dem vid liv!

Efter mina äventyr i början av året med att gräva upp hösthallon på odlingslotten har det frusit och tinat om vartannat. Men i förrgår gick det faktiskt att släta till ytan i en pallkrage och så lite frön. Det blev spenat, dill, rädisor och sommarmorötter. Snart är det tillräckligt upptorkat och milt att gräva upp de sista plantorna och fixa till några fler pallkragar. Hallonen har tagit sig in i odlingarna och få därför flytta till Askelid. Jag passar på att göra nya plantor när jag gräver upp dem och klipper av.

Hösthallonen har tagit sig in i en hel rad av pallkragar, och brett ut sig alldeles för mycket. De uppgrävda plantorna har klippts och delats för att bli fler plantor. Några ska planteras på Askelid.

Mitt i sticklingsgaraget (en pallkrage med ett stort antal jordslagna krukor med sticklingar) sattes fler krukor ner och såddes med sommarblommor, strandkål och sparris. På lite olika ställen på odlingslotten syntes övervintrande mangold och knoppar på både vinbär och kärleksört.

Inläggets översta bild visar paprikafrön som grott. Det vita luddet är inte mögel, utan tunna rottrådar från grodden.

Börja rensa bort

Vi har fortsatt skörda massor av bönor, squash och rotsaker. Men kålen skördas av fjärilslarver! Jag tror dock att de kommer repa sig under hösten och kan ge oss skörd sent under året.

Nu har jag klippt ner ruccolan. Det har varit massor av fjärilar, mest citronfjärilar, på den och jag har inte haft hjärta att ta ner den. Men nu hade den nästan blommat över. Det kommer nya små blad till oss eftersom jag bara klippt ner och inte dragit upp den. Dessutom blir det mer plats till andra plantor som står där. Jag längtar till att kunna skörda den första paprikan!

Paprikan Ferenc tender har vuxit sig stor. Nu kommer den snart att börja skifta färg.

Luften har blivit fuktigare och det har börjat bli lättare att arbeta med grepen i jorden. Dessutom har det varit god tillväxt på mycket. Morötterna som såddes för en månad sedan har drygt 5 centimeter hög blast och bönorna har kommit upp en bra bit. Det var dags att täcka jorden runt dem.

Vår kål har blivit rejält äten av fjärilslarver av olika slag. Jag är dock ganska säker på att de kommer att repa sig efter invasionen och ändå ge skörd. De flesta av våra sorter är ju trots allt sådana som både kan skördas mycket sent på året och i vissa fall övervintra. Utvärdering av teorierna låter såhär:

  • ”Fjärilar lägger sina ägg på röda kålsorter mer sällan än på gröna.” Ja, till viss del. Vår rödaste sort (Scarlet emperor) har klarat sig bäst, men både den sibiriska (Russian red) och rosettkålen (Autumn star) har blivit illa åtgångna – särskilt den förstnämnda.
  • ”Fjärilar lägger även sina ägg på krasseblad och kan därför avledas med krasse.” Också här blir svaret ‘ja, till viss del’. Jag visste inte alls att fjärilen tycker att bladen liknar kål, men jag har en hel del bildbevis.
Larverna mumsar på både blommor och blad från slingerkrassen.

Översta bilden visar en båge av haricots verts-sorten Matilda.