Etikett: Lista

Inventering och start

Två saker i årets uppstart skiljer sig från förra årets förodling. Dels behövde jag köpa fröer det här året och dels tänkte jag vänta lite längre med mina sådder. Det tog sin tid att inventera fröförråden och sen planera för vad jag ville odla. Fram med appen, pärmarna och anteckningsboken!

Den största delen av det här inlägget skrevs i januari. Nu är det lite, lite, redigerat och publicerat för att det ändå är värt det. Jag tänker inte göra någon ”ledsen för att jag inte skrivit på länge” – dels har jag inte lovat något, och dels har livet gett en käftsmäll. Men här kommer resten av inlägget.

Förra året gick det bra att spara pengar när det gällde fröinköp. Jag hade kvar från tidigare år och det mesta hade bra växtkraft. Jag tömde massor av fröpåsar som innehöll tillräckligt och var nöjd över att spara pengar. Hade några påsar som jag inte ens öppnat. Totalt köpte jag kanske frö till 5 grödor. Minns att jag ville odla min favoritböna igen, och att jag letade upp en ny sorts bondböna. Ett par nya kålsorter. Men mer? Jag bytte till mig några fröer av paprika och tomat. Ja, det var det hela. Sättpotatis köpte vi mer av, då vi bestämde oss för att dubblera ytan.

Alltså – i år är det mesta slut. Det väntades ett ganska digert inköp och summan tickade på. Jag hade hittat samtliga av mina önskade sorter hos en och samma fröfirma. Det kändes bra att få hela inköpet på ett bräde. Möjligen kan vi behöva komplettera med något senare, men det är okej. Målet är att även ta frö från flera grödor för att minska beroendet av vad frömonopolet ger mig tillgång till.

Först ut var kallsådder av kål och några sommarblommor. Där hade jag fröer kvar. Jag sådde ett gäng utomhus och några av sorterna även inomhus. Som jag skrivit tidigare så vill jag ha något att visa upp när det är dags för Tusen Trädgårdar, och även på växtmarknader innan dess. Annars står det bara halvfärdiga plantor i bäddarna. Kål är ganska enkelt att få igång tidigt och så är ju kålplantor riktigt snygga!

Så, nya sorter för mig i år är följande:

  • Sommarmorot Ochsenhertz, kort
  • Palsternacka Northern snow, övervintrar lätt
  • Rotpersilja Berliner Hamburg root, övervintrar lätt
  • Sockerärta Svartbjörnsbyn, kultursort från Norrland
  • Sockerärta Boaryd, kultursort från gården Boaryd mellan Växjö och Tingsryd
  • Brytböna Neckargold, högväxande vaxböna
  • Brytböna Särdal, kultursort från Halland, lågväxande grön
  • Spetskål Kalibos, köldtålig
  • Svartkål Nero di Toscana
  • Squash Bianca trieste, kultursort från Italien, tidig
  • Pumpa Blue Hubbard
  • Pumpa Futsu black
  • Pumpa Nagydobosi
  • Pumpa Marina di Chioggia
  • Citronmeliss
  • Temynta
  • Rysk dragon
  • Grekisk oregano
  • Salladslök Winter’s nest, köldtålig, perenn
  • Vitlök Sabagold
  • Majs Damaun, passar nordisk klimat

Dessa ska samsas med några tidigare favoriter. Det blir spännande att se om vi får nya favoriter under den här säsongen och vilka sorter som trivs bäst hos oss. Vissa kommer att sås på Dalvik (lotten) och vissa på Askelid. Ett par sorter på båda ställen. Odlingsglädjen tog lång tid på sig att vakna i år, men nu när plantorna är många och stora finns den här igen!

Inläggets bild visar alla plantor som står inomhus just nu.

Mitt första, ärliga, möte med pumpor

Nästa år ska vara vårt första år med pumpa. Som vanligt letar vi stabila sorter som borde trivas hos oss. Men först och främst behöver man ju ändå lära sig äta dem? ”Odla det du äter och ät det du odlar!”

Jag har helt enkelt varit kass på att äta pumpa. I princip bara gillat Butternut, och hållit mig till just den i affären och i det egna köket. Ätit andra sorter, men inte fascinerats. De är ok, och har absolut gått ner, men vad är grejen? Jo, det är ju jättesmart mat. Jag älskar ju grönsaker som går att lagra som de är. Och det är nu, när pumpasäsongen och lagringen är i full gång, som jag (och J) borde börja äta pumpa!

Det här är ett inlägg med listor. Och du som läsare förstår att det här är det första pumpa-inlägget av flera. Det börjar med att jag för några veckor sen var hos min gamla kompis Ylvali. Hon hade nyligen skördat ett stort gäng pumpor. Jag kände igen den stora blågrågröna sorten och frågade ”Åh, är det en Blue Hubbard?” Det var det, och när jag berättade att jag tänkt odla den men aldrig ätit den fick jag den med mig hem. Den är päronformad och stor som en fotboll. Och inte bara snygg, tydligen, vilket ju är det bästa.

Men jag fick en hel låda med mindre pumpor med mig också. Jag kände igen Uchiki Kuri, men det var två sorter till. Alltså var det dags – ut och leta på nätet! Hebe frukt och grönt gav mig bra information, och jag såg att jag fått Blue Ballet och nån variant av Delica. Jag hittade flera bra sidor och har lagt en lista längre ner. Informationen gick ibland isär, men då gällde det mindre väsentliga saker.

Men jag fick en hel låda med mindre pumpor med mig också. Jag kände igen Uchiki Kuri, men det var två sorter till. Alltså var det dags – ut och leta på nätet! Hebe frukt och grönt gav mig bra information, och jag såg att jag fått Blue Ballet och nån variant av Delica. Jag hittade flera bra sidor och har lagt en lista längre ner. Informationen gick ibland isär, men då gällde det mindre väsentliga saker.

Uchiki Kuri med ris, öländska gula ärtor och crème fraîche.

Så, här kommer listan över sorter jag fick:

  • Blue Hubbard. Kulturarvssort från slutet av 1700- eller början av 1800-talet. Beskrivs som söt. Kan lagras i ett år.
  • Blue Ballet. Söt och med fast, trådfritt fruktkött. Mycket lagringsduglig p.g.a. hårt skal.
  • Uchiki Kuri. Nötaktig smak och sägs vara en av de godaste sorterna. Mycket lagringsduglig.
  • Delica. Italiensk, mindre sort. Kryddig i smaken.
Blue Ballet, delad och ska just läggas i en form och sättas in i ugnen.

Jag har flera som jag skulle vilja testa, men jag har märkt att vissa sorter kan vara svåra att få tag på frö till, från år till år. Det blir nog tillgången som får avgöra, helt enkelt. Räkna med fler inlägg om både pumpa och andra grödor när det är dags att välja sorter och fröer.

Andra sorter som jag tycker verkar intressanta:

  • Kroschka. Rysk sort som ska passa bra i vårt klimat. Fast fruktkött och söt i smaken. (Passar att göra gnocchi av!) Kan lagras i minst ett år.
  • Nagydobosi. Ungersk, ganska sen sort. Mycket lagringsduglig.
  • Marina di Chioggia. Italiensk, men passar även här. Fast kött som passar till mycket.
  • Futsu Black. Japansk kulturarv. Mindre muskatpumpa med trådfritt fruktkött.

Den uppmärksamme och/eller sortkunniga misstänker nu att jag har svårt för färgen orange. Det är korrekt uppfattat.

Här kan du läsa mer:

Inläggets översta bild visar en fin samling av mat som jag fick med mig från min vän Ylvali. Du kan läsa mer om henne och deras gård på deras hemsida Groblads permakultur. Och om just permakultur hos Groblads finns en jättefin öppen artikel från Smålandsposten här.

Odlingsåret 2023, del 2

Dags att sammanfatta lite mer från årets odlingssäsong. Hur blev de nya bäddarna och ytorna, och vilka sådder var bäst planerade? Särskilda händelser väntar 2024 och kräver att lärdomarna tar skruv!

Året 2023 började med skörd. Eller inte riktigt. Året 2022 avslutades med skörd, rättare sagt. På nyårsafton plockade vi upp den sista potatisen och morötterna och några jordärtskockor. Det var inte alls tokigt. Väl hemma igen var det dags för sådder.

Jag satsade på en tidig skörd av kål och valde en spetskål och en broccolirybs. Båda sorterna fick mängder av bladlöss! (Var kommer de ens ifrån?) Och då det dessutom svämmade över av andra plantor i hyllan fick de åka ut på balkongen, i hylla med överdrag. Jag hoppades att en och annan lusätare skulle ha vaknat, men så var det inte. Plantorna kämpade mot både löss och kyla och en hel del av dem gick under. När det hade blivit dags för utplantering var plantorna fortfarande täckta av löss. För spetskålen gick det ganska bra, men broccolirybsen var verkligen jättesvåra att få rena när man skulle äta dem. Jag lät dem därför gå i blom och såg att många insekter uppskattade dem. Spetskålen blev verkligen färdig tidigt, men vi skördade då och då under en lång tid.

Vi anla två nya potatisland och byggde ut några andra bäddar. Länge var det riktigt kallt och jag använde snö för att tynga ner tidningarna som skulle ligga på botten. Den 8 april låg det fortfarande snö på vissa plättar i vår trädgård och det var tungt att jobba i bara några plusgrader! En månad senare var vi helt färdiga med de båda nya landen och kunde sätta vår potatis. Då hade vi fått leverans från två grannar, med både ensilage och hästskit.

Jag hämtade snö från trädgårdens norrsida och använde för att hålla tidningarna på plats. Ovanpå la jag de förra potatislandens täckmaterial. 4 plusgrader den 8 april.

Kronärtskockorna fick en bra start, men ett mycket kassare slutställe. De trivdes inte alls och ser nu så klena ut att jag bestämt mig för att inte försöka övervintra dem. Paprika lyckades jag få upp två plantor av, av kanske tio frön. Tomaterna sådde jag i pluggbrätte direkt, men alla frön grodde inte. Det hade varit bättre att så dem i tråg och sen prickla dem till varsin plugg, så att varje plugg innehåller en planta.

Jag tror att jag överlag ska se till att ha lite is i magen när det gäller alla inomhussådder. Vi har inte särskilt mycket plats för förodlingen och det blir bökigt och trångt. Även om vi har en ganska stor balkong så kan plantorna inte flytta ut hur tidigt som helst.

Äntligen går det att sitta i balkongsoffan, tänker nog Kajsa. Här, den 3 juni, har hälften av plantorna flyttat till Askelid och resten åker veckan därpå.

En liten lista på tankar inför 2024:

  • Förså spetskål först av allt. Bladkål kan kallsås i hyllan på balkongen med gott resultat.
  • Förså purjolök tidigt och gödsla också tidigt.
  • Hoppa över paprika och köp plantor istället.
  • Så tomater i tråg och flytta över till tråg när de kommit upp.
  • Att inte odla 2024: broccolirybs, basilika, persilja, kronärtskocka.

Nästa år vill vi delta i Tusen trädgårdar! (Mer om den en annan gång.) Den är lagd den 30 juni, vilket är ganska tidigt, och jag vill absolut ha plantor som verkligen är igång då. Därför kommer det bli några tidiga sådder som kan planteras ut tidigt och ha vuxit till sig ordentligt tills dess. Förutom kål, som är snygg i vilken form som helst, blir det ärter och bönor som drar iväg på höjden, men också en del blommor som vi brukar ha i odlingen.

Inläggets översta bild togs den 5 juni och visar broccolirybs som fått gå i blom.

Äntligen start!

Som vi längtar till Askelid! Årets första sådder har gjorts och fler blir det. Men hur mycket kan man fylla en Hyllis med?

Jag har verkligen längtat efter att få göra årets första sådder. Det som gör att jag måste tänka mig för ett par gånger extra är att plantorna ska få plats när de blir större. Det finns nämligen ingen plats på någon fönsterbräda här, och inget annat utrymme att använda. Som så många andra odlare använder jag en Hyllis-hylla som station för inomhussådderna, där både tråg/brätten och belysning perfekt får plats.

Nåväl. Inomhussådderna gjordes den 23 januari, och bara två dagar senare hade kålen grott. Imorgon måste jag plantera om den! I tråget står följande:

  • Broccolirybs Quarantina
  • Spetskål Express
  • Persilja Grüne Perle
  • Bladselleri Gewone Snij
  • Paprika King of the North
  • Kronärtskocka Green Globe
  • Purjolök De Carentan
  • Schalottenlök Zebrune

Bilden visar kålplantorna som behöver planteras om.

Två kålsorter, nya för mig, har ramlat in i mitt odlande i år. För att kunna delta i Sara Bäckmos utmaning Gröna juni, tyckte jag att det var en bra idé att ta in något snabbväxande. Projektet handlar om att förodla i rätt tid för att vara självförsörjande på grönsaker under juni. Ja, i den mån det går, såklart. Men jag siktar på att kunna skörda kål i juni, i vilket fall!

Det är första året jag odlar paprika från frö. Lite nervöst har det varit, då jag bara har haft ett fåtal frön, men de flesta har grott. Jag packade in deras lilla avdelning med plastfolie och ställde på elementet. Det verkar ju ha funkat! Schalottenlökfröna väntar jag mig inget av, då de är gamla. Ser det som en bonus om någon av dem skulle vilja gro. Purjolöksfröna däremot verkar det vara bra fart i. Bladselleri och persilja tar tid på sig, det vet jag, så de laddar fortfarande. Kronärtskockorna har grott snabbt det här året också. Nu gäller det att hålla dem vid liv!

Efter mina äventyr i början av året med att gräva upp hösthallon på odlingslotten har det frusit och tinat om vartannat. Men i förrgår gick det faktiskt att släta till ytan i en pallkrage och så lite frön. Det blev spenat, dill, rädisor och sommarmorötter. Snart är det tillräckligt upptorkat och milt att gräva upp de sista plantorna och fixa till några fler pallkragar. Hallonen har tagit sig in i odlingarna och få därför flytta till Askelid. Jag passar på att göra nya plantor när jag gräver upp dem och klipper av.

Hösthallonen har tagit sig in i en hel rad av pallkragar, och brett ut sig alldeles för mycket. De uppgrävda plantorna har klippts och delats för att bli fler plantor. Några ska planteras på Askelid.

Mitt i sticklingsgaraget (en pallkrage med ett stort antal jordslagna krukor med sticklingar) sattes fler krukor ner och såddes med sommarblommor, strandkål och sparris. På lite olika ställen på odlingslotten syntes övervintrande mangold och knoppar på både vinbär och kärleksört.

Inläggets översta bild visar paprikafrön som grott. Det vita luddet är inte mögel, utan tunna rottrådar från grodden.

Överraskningar

Den chockerande elprishöjningen och Covid gjorde att vi knappt kunnat åka till vårt kära Askelid alls. Men den stora överraskningen, när vi väl kom dit igen, var nog ändå snön.

Att göra en vintersådd till, det var verkligen efterlängtat. Fröer som valts ut noggrant skulle äntligen komma ner i jorden och kunna gro tidigt. Det skulle inte ta så lång tid att så in den heller. Det skulle säkert finnas tid att skopa ut lite av jorden och hästgödslet också. Men, nej – så blev det inte! Vi möttes av ett vinterlandskap. Väldigt vackert, som tidigare, men en och en halv decimeter snö grusade en del av våra planer. Vintersådden skulle dock prioriteras, så det var bara att plocka fram plasträfsan för att flytta på all snö som täckte bädden.

Snön täckte bäddarna på åkern. Jag hade sett fram emot att se om min förra vintersådd hade börjat vakna (markeringarna i form av pinnar synd i bädden i bakgrunden) men nu vågade jag inte störa den med att krafsa undan snön.

Bädden anlades i somras, av anläggningsjord och brunnen hästgödsel. Den har under hösten preparerats med både löv och gräsklipp, och nyligen även en hink Bokashi. Eftersom den inte skulle ha odlats förrän senare i vår, eller mot försommaren, var det perfekt att välja den som plats för en vintersådd.

Den här gången använde jag fröer från Fröbanken, för första gången. Jag blev förvånad över hur många spännande – och härdiga – grödor och sorter de hade. Grödor som fyller ut bädden är nu följande:

  • Kål, Mizuna Kyona
  • Kål, Mizuna Red frills
  • Spenat Winter giant, s.k. jättespenat
  • Spenat Matador, lågväxande

Här var jag inte särskilt noggrann. Bädden var inte helt snöfri när jag bredsådde den, och då högen med hästgödsel fortfarande var stelfrusen använde jag snön som ett täcke.

Som tur var hade stormen inte tagit tag i så mycket hos oss. Någon plåtbit hade lyft från ett takhörn, men annars var det bara dassdörren som hade lossnat och det gör inget.

En och en halv decimeter snö – jämfört med nästintill barmark i stan. Även den här gången fick vi skotta för att kunna parkera vid vårt lilla hus

I skrivande stund rasar ett väpnat krig i Ukraina. I nästan alla odlingsgrupper på Facebook ses inlägg om att förbereda sig för en kollaps och folk preppar på samma sätt som i början av Corona-pandemin. Själva köpte vi en nödradio, och börjar fundera på hur vi skulle klara oss under ett strömavbrott. Svaret är ‘Jo, ganska bra’. Vi kan lagra vår mat svalt och tillaga den på vedspis, och värma upp huset genom att elda. Det som behöver fixas är i så fall att kunna ta upp vatten från vår brunn med handkraft. Det återstår att se vad vi prioriterar under kommande sommarsäsong. Hur som helst ser vi fram emot den.

Inläggets översta bild visar bädden som precis är insådd. Efter detta skopades en del av snön tillbaka över den. I bakgrunden syns snön som börjar rasa nerför taket på vår lada, och när man stod nära kunde man se och höra droppandet från hörnet mot fähuset.

Februari och planering

Imorgon är det februari – äntligen! Bara en enda vintermånad kvar. I den här delen av landet är februari oftast lite kallare, om så än bara någon grad, än januari. Ljuset är dock den stora skillnaden, och man både kan och vill vara utomhus lite mer.

Just nu är jag ändå glad att jag inte har ett växthus. Så många odlare har fått sina växthus kraschade, eller till och med bortblåsta, av stormen Malik som drog runt och härjade i helgen som var. Våra närmaste grannar har koll åt oss, på vad som eventuellt händer. Faktum är att det för bara drygt en vecka sedan blåste ordentligt, redan då. Ett gångjärn till en av de gamla dörrarna gav tydligen med sig, men annars inget. Vi som inte alls är byggare tycker att det är lite otäckt att saker riskerar att gå sönder.

Igår fick pelargonerna komma fram ur sin vintervistelse i källaren. De såg klena ut med långa, tunna blad, och behövde en hel del rensning. Men ett par av dem blommade faktiskt och det blir man ju glad av! Jag är säker på att de hämtar sig snabbt och kommer må bra av en omplantering.

Det har blivit dags för fler sådder. Det har inneburit en del inköp, en del letande, och en hel del planering. Många odlare upplever ju den stora platsbristen, som brukar slå till i april. Månaden innan alla plantor, som nu står och stampar och/eller tar plats, kan planteras ut. Hur som helst ska fler utomhussådder göras, men även mer försådder inomhus.

Inköp
  • Fler fröer för både inomhus- och utomhussådd
  • Etiketter (tomma) att sätta runt sticklingar
  • (Planeras: Namnlappar att märka etiketterna med)

I år testar jag Fröbanken. Där fanns det mesta jag sökte, och mycket mer. Efter att tidigare testat en del brittiska fröer, samt Runåbergs, Nelson gardens och Impectas sortiment ville jag ha något mer att jämföra med. Nordfrö är också något som står på listan att testa framöver, men den här gången hade de inte alla sorter jag ville ha.

Sådder
  • I pluggbox: sommarblommor, köldtåliga kålsorter
  • I frigolitkruka på balkongen: bladgrönsaker
  • (Planerat: I låda utomhus: sommarblommor)

Jag tillhör de som steriliserar jorden före inomhussådd, samt den första omskolningen. Varje gång har jag fått bevis på att det är ett bra sätt att slippa sorgmygg – alltså har jag sluppit dem om har steriliserat jorden, och haft dem i sådderna om jag inte gjort det. Farbror Gröns instruktioner är de jag håller mig till. Jorden blir lite torrare och näringsfattigare, men det problemet är lätt åtgärdat. Äntligen dags!

Inläggets bild visar Växjös medeltemperatur över ett år.

Fyra inomhussådder

I flytten hamnade de olika delarna av utrustningen på olika håll. Alltså var jag tvungen att starta väldigt smått, men det fick väl gå bra. Fyra små krukor fick plats på det runda fatet och då var det bara att välja vilka grödor som skulle få prioriteras. Planen att så kronärtskocka och tomat gick i lås.

I år testar jag två nya tomatsorter men tänker också odla den piennolotomat som blivit min favorit. Kronärtskocka har jag heller inte testat förut men har valt en sort med omsorg. Alltså, dessa 4 grödor är sådda hos oss nu:

Tomat Vilma: en dvärgbusktomat (c:a 30 cm hög) körsbärstomat som passar att så tidigt och ha som krukväxt inomhus. Kan senare planteras ut. Den här är en F1-hybrid, vilket jag brukar undvika, men så får det vara i år. Just p.g.a. detta har jag valt att köpa från fröfirma och inte av annan odlare, då korspollinering kan ge helt andra egenskaper hos avkomman. Det är vanligt att tomater som odlas inomhus inte utvecklar den fylliga smak som den skulle haft om den vuxit utomhus, men för den här sorten är det tydligen tvärtom.

Tomat 100/1000 (Hundreds and thousands): en ampeltomat med meterlånga grenar som ger massor av små, riktigt små, frukter. Fördelarna är att den är högproducerande och att frukterna har tjockt skal. Nackdelar kan vara att frukterna är små som vinbär och att plantan breder ut sig mycket. Den här sorten är svår att få tag på frön till. Den säljs inte av någon svensk fröfirma och p.g.a. brexit har den inte importerats på ett tag. Själv fick jag tag på frön via en annan odlare i en Facebook-grupp. Det finns såklart ingen garanti för grobarhet eller isolering för att undvika korspollinering, men jag chansar.

Tomat av någon piennolo-sort: en högväxande sort av typen som ofta kallas vintertomat/evighetstomat/lagringsduglig tomat. Ordet piennolo är namnet på metoden för lagring och betyder att man hänger uppklasarna på ett snöre, oftast på höjden. Jag vet inte sortnamnet på min. Jag köpte den av en annan odlare (också hon i en Facebook-grupp) som hade plockat med sig några frön hem från en resa i Italien. Jag har odlat den i två år och sorten har verkligen varit lagringsduglig. Vi har hängt upp klasarna inomhus, direkt efter skörd i augusti/september, och tittat till dem lite då och då för att se om någon skulle mögla. De sista av dem har vi ätit upp i januari/februari!

År 2020 års skörd av piennolotomater hänger i fönstret. Bilden är tagen på julafton (ingen vit jul) då vi passade på att plocka av några och äta till annat gott på lunchtallriken. Till vänster om tomaterna syns en vitlök och till höger en stickling av en piennolo-planta.

Kronärtskocka Green globe: en kulturarvssort från 1886 som kan gå att övervintra även i zon 4. Plantan blir c:a 75 cm hög och knopparna kraftiga. Groningstiden är minst 10 dagar, upp till 30 (!), och utvecklingstiden är c:a 100 dagar. Alltså gör man bäst i att så den tidigt. Dock tror jag att det är tiden mellan utplantering och skörd som här räknas som utvecklingstid, det kan vara så hos vissa fröproducenter. Men sedan är skördetiden mellan 2-4 månader lång. Lyckas man övervintra plantan blir den kraftigare under kommande säsonger.

Sådderna gjordes den 9 januari. Tomater brukar vara snabbast upp och jag har i flera dagar gått och tittat efter groddning. När jag sedan såg ett par sorgmyggor på fönsterrutan slog det mig att jag glömt sterilisera jorden! Var helt inne på att få börja om och kanske måste jag göra det, vi får se. Hur som helst – i förrgår vid frukost sa plötsligt Johan: ”Kolla, kronärtskockan har grott.” Jag sa att nej, nej, den tar tid på sig, och det som syns är bara näringskorn. Men jag fick ge honom rätt. Ett av kronärtskockans frön hade grott – på bara 6 dagar! Nu återstår bara att se hur jag klarar av att ta hand om dem. Jag har petat ner 9 frön för att öka chanserna att lyckas. Tomaterna har så smått börjat titta upp, de också, någon från varje sort. Hittar jag inte alla delar till förodlingen blir det nog att köpa nya.

Inläggets översta bild visar att ett frö av kronärtskockan Green globe har grott, efter bara 6 dagar.

Våra första vintersådder här

Efter flera dagar av plusgrader är det läge att göra några vintersådder. Jag behövde vänta på att gödselhögen (brunnen hästskit) skulle tina upp, igen, för att ha något att täcka sådderna med. Mina tidigare erfarenheter säger att fröerna annars lätt blir fågelmat.

Flera av bäddarna är ju tomma nu och det vore trist att bara låta dem förbli det. Alltså ska de nu fyllas på med det som finns kvar i fröpärmarna. En del fröer är kvar i Jönköping, så det dröjer ett par veckor innan de kan komma i jorden.

Här är listan
  • Spenat (Viking)
  • Rädisor (Topsi)
  • Röd trädgårdsmålla
  • Grönkål
  • Svartkål
  • Ruccola

Fröer som väntar på att bli hämtade i Jönköping

  • Dill
  • Pak choi-mix
  • Sommarmorötter
  • Persilja
En hink Bokashi har strötts ut i den tomma bädden längst ner

Eftersom jorden nu var tinad kunde jag även gräva ner en hink Bokashi. Den förra fick jag dessvärre dumpa i skogen p.g.a. tjälen. Gissar att den laddningen är helt uppäten nu av skogens djur. Men nu hade jag en som kunde komma oss människor (och nedbrytare) till nytta. Den här bädden kommer att vara fullproppad med näring tills det är dags att sätta mangold här. Den är byggd av jord, hästskit, gräsklipp och löv. När jag lyfte på löv och gräsklipp såg jag många maskar som hade mycket att göra. Det bådar gott inför kommande säsong!

Inläggets översta bild visar den största av bäddarna, snart helt insådd.