Etikett: Körsbärsträd

Välkomna fram!

Som vi har väntat och längtat efter körsbärsblom! Nu är de äntligen här. Och flera blommor har gömts under gammalt gräs och kommer fram i vår fortsatta röjning och räfsning. Ännu fler sorters vårblommor tittar upp. Allt har vaknat!

Nu finns det verkligen massor att göra. Om en vecka tänker vi göra våra första utplanteringar. Tiodygnsprognosen visar som lägst 4 grader på natten vid ett tillfälle, annars runt 8-9 grader. Men jag har faktiskt startat lite redan. Satte just ut våra plantor av sibirisk kål. De har stått i kruka på balkongen, dygnet runt och under lång tid, och ville verkligen komma ut på friland. De kommer att klara sig fint.

Vi trodde att luftkudden i hydroforen hade pajat under vintern, eller åtminstone försvagats rejält, men när jag startade vattenpumpen så var det bra tryck. Härligt att kunna börja vattna på riktigt, nu är jorden perfekt att börja växa i.

Tuvor av förgätmigej pryder gräsmattan under körsbärsträden och vid gamla dasset.

Bondbönorna som vi sådde för några veckor sedan har kommit upp med flera centimeter och jag petade lite i täcket för att hjälpa dem att hitta upp till solljuset. Även spenaten i bädden bredvid har kommit upp en bra bit, men jag passade ändå på att så in spenat i ännu en bädd. Man får sällan för mycket spenat. Och om jag inte såg fel så är äntligen morötterna på väg upp också.

Många av bondbönorna har kommit gång. Den här sorten, Hangdown, såddes den 20 mars.

Nu är faktiskt hela vår trädgård räfsad. Massor av andra växter, många blommande, har hittat upp efter allt vårt röjande. Stenmuren som har varit rasad, under gissningsvis decennier, har också blivit synlig och vi planerar att bygga upp den där det går. Det som kanske har varit tyngst, och tagit mycket tid, är att slita loss långa långa revor av kaprifol. Visst är den jättevacker, men den har spritt sig hej vilt. Vi pratar om revor som är uppåt 6 meter långa, och med små rotfästen varannan decimeter längsmed revorna. Den ska få fortsätta leva loppan på utvalda ställen, men behöver klart begränsas.

Vid nästa besök är det absolut ett måste att klippa gräset! Åkern är redan grön och frodig och färskt gräsklipp blir perfekt till bäddarna där det nyss börjat växa. Det är ett kreativt pussel att fundera ut vilka platser som passar bäst för vilken gröda. Snart kommer det väl visa sig igen att det behövs fler odlingsbäddar. Men först ut när det gäller utplantering blir ändå kålen och sockerärterna. Är det helg snart?

Att hitta en trädgård

När man tar över något som har varit försummat under flera år är det spännande att se vad som finns bakom och under allt. För mig var det så när jag skaffade min odlingslott och nu är jag där igen. Här har jag dock inga förväntningar på att hitta vårblommor eller annat som är på gång redan nu. Men spännande har det varit att börja!

Vi har röjt ett stort område under tre helger. Tätbevuxet av någon variant av körsbärsträd och högt och kraftigt gräs under. Träden har nu beskurits rejält, även om det inte är rätt säsong för det. Vi fick plugga lite för att ha lite bättre koll på hur vi skulle göra. Sårbalsam inköptes för att ge träden bättre förutsättningar till återhämtning efter vår ganska brutala behandling. En del mindre träd behövde vi såga ner helt, allt för att ge träden mer luft och ljus. Träden kommer att ge fler blommor och pollinatörer kommer hitta dit och därmed bildas fler bär. Vi ser fram emot både blomning och att få se vilken sorts bär vi egentligen har. Förra året, när vi just köpt gården, fanns endast några få bär och de var klena.

Marken längre in under träden var täckt av gamla löv. Det mesta räfsades bort men lite har jorden fått behålla för att inte vara helt bar. Vi hittade en hel del smultronplantor under löven, som såklart fick stå kvar. Kanske kan vi låta något annat få växa där också.

Området som vi röjt upp är gissningsvis 3 x 10 meter. Marken är nu lite renare från gammalt gräs och löv, och körsbärsträden ordentligt urklippta. Kanten som syns är vår tomtgräns och på närmare håll kan man i slänten se resterna av stenmuren som ringat in trädgårdsytan.

Längst in bakom träden fanns vår gamla tomtgräns! Det har varit en stenmur längsmed slänten hela vägen men nu har stora delar av den rasat ner. Vi bestämde oss för att bygga upp den så gott det går, allteftersom vi hittar passande stenar. Hur som helst känns det bra att få vår trädgård mer synlig och få en gräns mellan trädgård och skog.

På vår tomt stod ett torp innan vårt byggdes. Än så länge kallar vi det Gamla Askelid och spår av husgrunden finns kvar. Vi har sett torpet på flera gamla foton och jag har velat på något sätt ta fram stenarna som berättar var torpet stod. Då platsen där en del av stenarna ligger är en s.k. artrik vägren (med en liten söt vägskylt) vill vi inte röja mer än nödvändigt. Hur som helst börjar vi nu göra en markering på en liten del av den plats där Gamla Askelid stod, i form av att vi gräver upp små stenar där de legat nedsjunkna och lägger upp dem på marken igen. Längst in från vägen finns en fyrkantig grop precis vid en liten kulle av småsten. Vi tolkar det som att det är gamla murstocken och den får ingå i vår stensättning.

Vi har markerat hörnen för var vi kommer att lägga sten som får symbolisera Gamla Askelid. Närmast i bild syns den lilla gropen med en liten kulle bredvid.

De två gamla äppelträden har också fått en genomgång. Vi behövde ta ner massor av döda grenar och hoppas nu på att även de ska må bättre under kommande säsong. Det var bra att vara två för att kunna både hålla och såga och dessutom balansera i slänten. Vi har sett att det finns delar av förra årets produktion kvar på några grenar så vi vet att trädet fortfarande kan bära frukt. Jag minns också att jag i höstas hittade ett fint litet äpple i storleken lite större än en körsbärstomat. Ingen aning om sort!

Beskurna äppelträd och renräfsad mark

Den franska vitlöken Thermidrome (satt den 19 december) och spenaten Viking (sådd den 14 januari) har kommit upp fint nu. Några djur med ganska stora klövar har röjt vidare i vår ena vintersådda bädd, så vi väntar oss inga stordåd just där. Men det var dags att så lite i några andra av bäddarna. Sommarmorot, jättekål, bondbönor och spenat har fått ta plats. Och allteftersom den sista högen av anläggningsjord tinar så växer grunden till potatislandet fram. Nu ska sättpotatis inhandlas.

Potatisplaner och röj

Jag har släppt tanken på att skaffa ett växthus redan i år. Trist, givetvis, men något måste väljas bort. Och att låta växthuset vänta innebär stora möjligheter att expandera odlingsytan på åkern. Det blir ett nytt potatisland.

Det är helt onödigt att sätta potatisen i de höga bäddarna. Lite slöseri, faktiskt. Den platsen kommer istället att användas till morötter och eventuellt någon annan gröda som vill ha djup. I bäddarna finns ju inget jorddjup att tala om, då de är nya, så varje centimeter räknas. Det finns ett litet överskott av jord i en av bäddarna och den jorden kommer att skyfflas ut i ett tunt lager för att bli ett nytt potatisland.

Det är en gammal metod att sätta potatis för att bryta ny mark. Potatisen kommer liksom att göra en stor del av jobbet med att luckra upp jorden när den bildar nya knölar. Vi kommer att lägga ut potatisen direkt på marken, eller med endast ett litet lager jord under, och täcka med halm. Inget grävande behövs, som sagt, och det känns bra att kunna lägga tid och energi på annat. Nu finns det nämligen hur mycket som helst att göra, så även om tjälen bromsar in en del av odlandet så behöver man inte ha långtråkigt.

Längst ner markeras ett yta som ska bli ett nytt potatisland. En av de höga bäddarna närmast i bild får dela med sig av lite jord, men än så länge sitter tjäle kvar så det gick inte att få loss så mycket jord. Även lite snö syns i små fläckar. Men solen var fortfarande uppe kl 17.13 när bilden togs!

Potatissorter? Jag håller som bäst på att välja ut. Många är slut i butikerna men vissa av dem kommer att komma in om ett par veckor igen. Min favoritpotatis Orla får vi nog inte se på ett tag, dock. Den är irländsk från början och Brexit stoppar den från att levereras till Sverige. Den har i butiker ersatts med en liknande, som jag funderar testa i år. Jag spanar framförallt på motståndskraftiga sorter, allt för att ducka för potatisbladmögel så gott det går. Även lagringsdugliga sorter kommer prioriteras här. Totalt blir det nog 4 sorter den här gången, men först behöver butikerna fyllas på.

När det är platt och kalt syns tomtgränsen tydligare och man får en bättre uppfattning om hur stort stället egentligen är. Området längst norrut i trädgården var igenvuxet och, delvis planerat, lämnat orört. Nu syns det tydligt var vi kan och bör räfsa, röja och klippa. Körsbärsträden behövde klippas ur, mest i den nedre delen av dem. Under allt visset gräs fanns massor av smultronblad och jag hoppas att de vill komma fram lite mer under den här säsongen. Trots att jag röjde på området i ett par timmar tycker jag att det knappt märks när jag står vid huset och tittar på raden med träd.

Äntligen vårsol! Flera varma dagar (men kalla nätter) på rad har tagit fram trädgården ur vintervilan. Nu väntar en vecka med liknande väder och vi ser redan fram emot helgen.

Sådder, inomhus i pluggbox: fler sommarblommor. Sådder i isolerad kruka på balkongen: bondbönor och köldtåliga sockerärtor. 8 varma grader och strålande sol, och flera likadana dagar väntar. På Askelid syns fläckar av snö, men våren är klart närvarande!

Inläggets översta bild visar hur vi har röjt och gallrat vid körsbärsträden. Jag klippte och räfsade i ett par timmar, och det syns knappt. Jo, högarna av pinnar och gräs syns, såklart.