Tusen trädgårdar var ett roligt evenemang som vi deltog i under 2024. Det tar bara plats vartannat år, och många trädgårdsentusiaster saxar mellan detta och Land (vilket äger rum varje år). Det passar bra in i vår plan för juli då vi ändå har kafé i ladan varje söndag.Den 20 juli är det dags!
Då vår plats är under uppbyggnad tycker vi att det är roligt att visa upp just det – att trädgården och odlingarna kommer att utökas, förändras och växa till sig från år till år. Hoppas därför att även besökare vill komma tillbaka för att se vad som hänt sen sist.
Nya skyltar är laminerade och ska sättas upp. Ladan är målad. Kaféet har dragit igång. Det mesta rullar på – men oj vad allt växer nu! Vi har fått mycket regn och en del sol och värme. Som vanligt bryts täckmaterialet ner snabbt och ogräset får fart. Så snart gräsytorna torkat upp så kan vi klippa. Att rensa i och runt odlingarna ger besökaren ett tydligare intryck och märkpinnar syns lättare.
Några plantor finns kvar till försäljning. Det är blommor, kryddor och några perenner. Nya sticklingar är nästan alltid på gång och kommer att kunna säljas nästa år. Här blev det inte direkt något bärår i år, men sticklingar kan tas ändå.
En regnig dag, och jag väntade mig inte så många besökare. Men vilken uppslutning det blev ändå! De allra flesta av dem hade jag aldrig träffat, men några lokala vänner dök också in. Glad och något överväldigad var jag när dagen var slut.
I väldigt skiftande väder, från dag till dag, i allt från hög värme till kraftiga skurar och åska, förberedde vi oss för att hålla trädgården och ladan öppen under Tusen trädgårdar 2024. Odlingarna skulle göras iordning och det sista sättas ut, ladan skulle städas och inredas, och små skyltar sättas upp. Vi har varit glada och lagom förväntansfulla. Inte så stressade, med tanke på att vår trädgård ju är under uppbyggnad och vi vill visa upp den som den är. Den är inte – och kommer aldrig vara – en park.
Ladan var full av bråte när vi tillträdde under sommaren 2021. Men redan då planerade vi för att kunna ha loftet till olika små projekt och därför vilja städa ur det helt. Förra sommaren började Johan flytta alla grejer ner till verkstaden, då den byggnaden kommer att göras iordning längre fram. Den här försommaren har loftet städats noggrannare och till slut inretts med möbler. De flesta av möblerna är sådant som vi hittat i verkstaden (som även den inhyser massor av saker) och vi har kompletterat med ett par extra bord, mattor och belysning.
Fiket på loftet, riggat och klart för besökare
Under självaste söndagen hade vi hjälp av min mamma, och fiket i ladan var extra uppskattat då regnet, lättare eller kraftigare, höll i sig under hela dagen. Men flera trädgårdsbesökare stannade och pratade en stund och besökare från bygden gav oss fler berättelser om platsen och personerna bakåt i tiden. Vi fick flera nya lokala bekanta och massor av uppskattning.
Under kommande söndagar i juli håller vi fiket igång och trädgården och odlingarna öppna för besökare. Vi vet att det betyder mycket för människor som bor i krokarna och att många stannade hemma i söndags p.g.a. regnet. Hoppas på soliga och glada söndagar framöver!
Ladan, efter stängningdags på söndagskvällen
På inläggets översta bild är allt färdigt, dagen innan Tusen trädgårdar 2024.
Nu känns det okej att slå (de flesta av) områdena med högt gräs och vilda blommor. Vi riskerar att gräset växer sig för kraftigt och det blir svårt att klippa det om det står för länge. Framöver ska jag lära mig slå med lie.
Vi ville få fram kanterna av trädgården och har kämpat för att röja det sista. Så kan det gå när man av flera anledningar hamnat efter. Men nu när vi ser hur hela trädgården ser ut har vi också kunnat planera för hur vi kan skapa olika rum och platser. I verkstaden har vi hittat en hel del gamla stolar (varav två har fått flytta till stan) men bekväma utemöbler lite här och där vore toppen.
Även om jag vet hur syréner brukar tacka för beskärning så behöves det faktiskt en rejäl rensning bland stammarna. Många av stammarna låg ner, flera meter långa, och några var murkna. En föryngring blir det nu, och mer plats för andra växter och projekt. Materialet gick direkt till risstaketet.
Jag tog bort en stor del av den gamla syrénen. Den hade nog varit försummad länge och en riktig rensning behövdes nu.
Mangolden fick en kass start. Under flera dagar i rad med torka var vi inne i stan då jag jobbade. Täcket räckte inte, vilket gjorde att 7 av 50 plantor klarade sig. Det var bara att så nytt när vi kom hem. Den nyzeeländska spenaten klarade sig inte alls och även den fick sås på nytt. Då vi är i det sista av flyttpackandet nu är det lite stressigt läge att få ut de nya små plantorna. De får växa ett par dagar till på balkongen, och planteras ut efter flyttstädningen.
Bönorna vi sått började klättra förbi stödpinnarna, och förra veckan fick de stora grenar att klättra vidare på. Nu har vi kunnat smaka våra första Haricots verts av sorten Matilda!
Våra första haricots verts av sorten Matilda. Den växer i bädden till höger, tillsammans med skärbönan Goldmarie, och med morötter och rödbetor på varsin sida om raden.
Men det har blivit fler provsmakningar. Vi har ätit blad av våra kålsorter, nu senast av jättebladkålen Thousand head och svartkålen Nero di Toscana, men även gurkan Adam, flera tomatsorter och morötterna som jag skrev om i förra inlägget.
Inläggets översta bild visar en Linnétagetes, Burning embers.
Vitlöken hade börjat indikera skördedags. Det blev tillfälle att så nytt i den tomma bädden. Och vi började bygga ett snyggt vindskydd!
Jag hade sett att vitlöken börjat torka nertill, men tänkt att den skulle få stå ett tag till. Flera av dem hade halslök och förra veckan tog jag upp dem för att se hur stora de blivit, och för att ta tillvara halslökarna. Det hade ändå blivit dags att skörda vår schalottenlök, som lagt sig ner för flera veckor sedan. All lök las att torka och de små bulbillerna sattes direkt i jorden för att kunna börja (fortsätta) växa. Efter det tog jag upp all vitlök av sorten Germidour. Den var ganska liten, men fin.
Igår bestämde jag mig för att ta upp all resterande vitlök av sorten Thermidrome. Det blev en rejäl skörd och jag räknade till 90 färdiga lökar. Även den blev lite mindre än jag räknat med, men fin. En fransk vitlök blir helt enkelt mindre om den odlas i Sverige jämfört med i Frankrike – inte helt svår logik. Dessutom är vi ju ändå i andra halvan av juli, så de borde snart vara klara.
Vitlöken av sorten Thermidrome ligger på tork på en bädd.
I den tomma bädden sådde jag sommarmorötter. Bädden rensades på torrt täckmaterial, krattades igenom och vattnades ett par gånger. Fröer till Nantaise räckte till nästan hela bädden. I kanten får det bli något annat. Jag odlade Nantaise på min odlingslott och har kunnat skörda den från juli (vid tidig sådd) och ända in i oktober. Mycket odlingsvärd sort!
Bädden där vitlöken stod är rensad och vattnad. Strax efter att bilden togs såddes bädden in med moroten Nantaise.
Det blåser mycket på vår åker och det gillas inte av alla växter eller odlare. Vi har planerat att bygga någon form av vindskydd och bestämde oss för ett risstaket. Att även få en avskärmning mot vägen skulle vara välkommet. Det fanns ett gäng hässjestörar kvar, och efter att ha gjort hål i marken med ett järnspett (nåja, ett gammalt rör med igentäppt spets, hittat i ladan) kunde de lätt sättas ner. Vi satte dem två och två med 30-40 centimeters mellanrum, och med nästan en meter till nästa par. Det blev 8 par störar och kanske blir det fler senare.
Hässjestörarna är satta i marken och vi har börjat bygga upp staketet med material.
När störarna slagits ner var det helt enkelt bara att lägga i en massa ris och pinnar. Vi hade sparat mycket efter beskärningen av äppel- och körsbärsträden, men också rensat bort från andra ställen längsmed trädgårdens kanter. Mer material kommer vi att få lite då och då, och staketet fylls på samtidigt som det sjunker ihop. Överst la vi växtdelar som har möjlighet att slå rot om de hamnar för nära marken – t.ex. kaprifol och syrén. Annars hamnade nästan allt material i staketet, allt från kraftigt ogräs till tunnare stammar.
Inläggets översta bild visar hur staketet såg ut när vi lagt på det material vi har för närvarande, och druckit en kopp kaffe i förmiddagssolen i hörnet.
Ännu mer att göra. Plantor trängs på flera platser. Vattna, binda upp, skörda. Mobilens album svämmar över av bilder på kålblad och sockerärter.
Under tre dagar fick vi ganska mycket gjort. Den andra dagen fick vi igång vår åkklippare, med hjälp av fina grannar. Det blev ännu mer gräsklipp att ta hand om, vilket såklart är välkommet. Gräsklippet på bäddarna torkar snabbare än det hinner tas omhand av maskarna.
På Bauhaus fick vi tag på jordankare av kompositmaterial. De är runda invändigt och passade perfekt till de gamla hässjestörar vi tänkt använda som tomatpålar. Vi satte två i varje pallkrage av dubbellängd, och runt varje påle står 4 plantor. Det kommer finnas plats för en lågväxande sort i mitten också.
Jordankare slås ner i marken i pallkragarna. Överst är de kvadratiska invändigt, men längre ner runda och spetsiga. Hässjestörarna passade perfekt som pålar. Piennolotomaterna bands upp och har sällskap av sorterna Ponderosa, Hundreds & thousands, och Black Krim.
Vi stod också en stund och beundrade våra äppelträd. Det större av dem bär ordentligt med frukt i år! Det känns så kul att se att vi gjorde rätt vid beskärningen och att blommorna har pollinerats. Snart blir det nog nödvändigt att ta bort några av karten så att trädet orkar mogna fram frukterna.
Det har också börjat blomma lite här och där i bäddarna. Fint att se rosenskäror, tagetes, ringblommor och slingerkrasse breda ut sig bland grönsakerna. Jag satte ut blommor där det fanns plats, men lät också ett par av bäddarna kantas av slingerkrasse för att hjälpa till att täcka jorden.
Rosenskäror ur en fröpåse med blandade sorter står i kanten av bädden med gurka och squash.
Askelids odlingar 