Höstsådd – Askelids odlingar

Vi hade verkligen tur med vädret när vi hade vår årets sista gemensamma städdag i odlarföreningen. Det blev en mysig dag med mycket prat, nya möten och tips. Och jag fick mer att göra – och det fina vädret fortsatte.

Att vara en del i en odlarförening kan låta jobbigt, men är för det mesta mycket trevligt. Grannarna väljer man inte, precis som i andra boendesituationer, men oftast är de vänliga långt fler än de som är lite sträva. Dessutom är det ju en intresseförening och därmed tillåts man prata i flera timmar om just det man har gemensamt. Hos oss har varje medlem ett eller flera uppdrag för att föreningen ska funka smart och smidigt. Vi har dessutom 4 gemensamma städdagar per år då vi gör större insatser i att röja och fixa. Arbetsdagen avslutas sedan med korvgrillning och lite fika.

Den här gången pratade jag med både gamla bekantskaper och nya. Jag pratade om bärbuskar och sticklingar med flera av mina äldre lottgrannar och vi bytte en del med varandra. Det fanns mycket att göra på min egen lott när arbetspasset och kaffet var avslutat. Därför blev det en sväng till, dagen efter.

Två pallkragar och två rabatter är rensade. Jag har jobbat hårt med att dra upp skott från hösthallon och kruka dem ordentligt. De brukar inte vara svåra att få att ta sig. I de rensade pallkragarna står jordslagna tråg med sticklingar och trängs med övervintrade plantor av bladselleri och jordgubbsrevor. Det brukar funka bra att ta sticklingar under större delen av året. Just nu har jag tagit från havtorn, vinbär och salvia. Enorma mängder av jordgubbsrevor finns i pallkragarna! Även om jag tryckt ihop ett ordentligt gäng i plastbackar till min syster och till jobbet så märks det knappt. Jag behöver skänka bort åt alla möjliga håll och kanter. I övrigt laddar jag mentalt för att flytta mina blåbärstry och krusbärsbusken, då jag inte vet hur stora rotsystemen är och då den sistnämnda har många och långa taggar.

Nya sticklingar, jordslagna i tråg i pallkragar. Svarta vinbär närmast i bild, och havtorn bakom.

Rabatten längsmed stugväggen är rensad och har såtts in med vintersallat. Jag hade även ett gäng komatsuna kvar som fick åka med där. De har vuxit sig fina och gröna under ett tag på balkongen. Nu står de ganska skyddade mot väggen bredvid kärleksört. Jag passade på att fylla upp bädden med kompostjord efter att jag rensat den. Jorden i min trippla pallkrage, som funkar som jordfabrik, är toppenfin då den skapats av uttjänt jord, bokashi och rens från odlingarna.

Nu är det tid att göra allt klart inför vintern. Några plantor ska vintervila inne i stugan, som först ska städas ur. Pelargoner och begonior ska delas och märkas upp. Men efter allt prat med grannarna om planer för nästa säsong börjar jag längta till våren!

Inläggets översta bild visar tre kvistar av havtorn som jag fick på odlarföreningens arbetsdag. Tillsammans gav de mig 4 dl bär!

Nu är lökarna satta – både potatislök och schalottenlök. Tydligen går båda varianterna att sätta på hösten. Förra året klarade min potatislök sig bra över vintern med lite gräs som täckmaterial och jag räknar med att den gör det i år också.

Schalottenlöken Longor är en sort som klyftar sig och den passar därför bra att sättas nu. (Schalottenlöken Zebrune, bland andra, är en sort som inte klyftar sig och behöver därför odlas från frö.)

Potatislöken gav inte någon avkastning att skryta med det här året. Sniglarna åt upp all blast och löken stannade i växten. Nästan alla var små som krusbär och därför gick allt till nytt utsäde i år. När jag i oktober tittade i pallkragen där de vuxit hade jag missat att ta upp några. Två kluster hade satt ny blast, men lökarna var såklart lika små. Vi åt inga alls, men hade istället gott om utsäde. Jag glömde räkna dem men gissar att vi satte c:a 50 lökar.

Vid ett besök på gårdsbutiken Ravelsmarks gård i Gränna började jag prata om schalottenlök med en av ägarna. De sålde en sort som jag misstänkte var Longor och så var fallet. Då jag läst att denna sort var slut hos alla försäljare jag kunde hitta blev jag glad och frågade om han trodde jag kunde använda den som utsäde. Han hade trots allt koll på både inköp och odlingen i en obruten kedja. Han trodde inte det skulle vara några problem och jag köpte ett gäng. Det är första gången jag odlar schalottenlök och det är spännande.

Schalottenlöken *Longor* samt ett gäng potatislök, redo att sättas ner

Jag har hört flera teorier om huruvida små lökar ger små lökar i avkastning eller inte. Teorierna har bestått i att lökens DNA ju ser likadant ut, men att en större lök har mer kraft att producera. Jag antar att min odling i år får utgöra ett experiment i den frågan och jag får mitt svar under sommaren 2022. Samma teorier och diskussion har gällt vitlök men hittills har jag bara odlat vitlök från bulbiller och måste därför experimentera även där.

Potatislök är fortfarande svår att få tag på och jag köpte min via Tradera av en annan odlare. Angående DNA har det för forskare varit svårt att skilja på potatislök och schalottenlök. Detta trots att de ju visuellt tydligt skiljer sig från varandra. Det som fångar mig mest är att dessa sorter gör att man blir självförsörjande på utsäde. Dessutom passar det en latmask som mig att bara behöva sätta ner en lök i jorden och låta den sköta sig själv i stället för att dalta med en frösådd. Det är väl egentligen ett mer hållbart system än att köpa färdig sättlök, eller?