De försvunna döttrarna, del 1. Eller Riksarkivet, del 1

Som nörd när det gäller lokalhistoria visste jag från början att jag skulle ha ett stort och lustfyllt jobb med att söka efter tidigare ägare, huset och gårdens förändringar, berättelser etc. Det fick en ordentlig start när jag första gången googlade Askelid.

Förutom annonser kom en text upp som berättade om skomakarmästaren som med sin familj flyttat in i torpet år 1866. Men mitt nyinköpta torp var ju byggt 1909?

Ja, det blev direkt något att klura på. Men ganska snart fick jag reda på två saker. För det första hade det stått ett äldre torp precis norr om vårt. För det andra bytte Sverige taxeringssystem år 1909, vilket innebär att massor av hus/torp är registrerade med just år 1909 som byggår. Vilket är som det egentligen rör sig om när det gäller det nuvarande Askelid är svårt att veta men något jag gräver vidare i.

Men det kom snart upp flera gåtor som lockade mig. Något som redan vid första mötet med Askelid slog mig var att det inte finns några askar på platsen. En backe/kulle/krön (=lid) är tydligt, men inga askar. När jag vid överlämningen frågade en av säljarna berättade han att det hade bott någon i torpet som hette just Ask.

Så var skulle jag börja? Vid min googling gavs inte mycket att gå på. Egentligen var det, förutom annonser, just bara texten som nämner skomakarn som fanns att läsa. Och den var kort. Men i vilket fall gav den mig ett par namn. Abraham Hultman hette skomakarmästaren vars son Gustav Viktor, också skomakare, flyttade med sin familj till torpet Askelid år 1866. Efter detta fynd väntade många timmar på Riksarkivets webbsidor. Jag kunde lätt och snabbt hitta skomakarna Hultman och deras familjemedlemmar i folkräkningarna. Men snart kom nästa frågetecken. Gustav Viktor och hans fru Stina hade 4 döttrar och en son. I folkräkningen 1880 fanns döttrarna med, och 1890 hade familjen utökats med en lillebror. Samtidigt saknades tre av döttrarna och år 1900 var det bara föräldrarna och sonen kvar. Vad hände med döttrarna?