Etikett: Växtföljd

Även den lilla odlingen i pallkragar kräver någon form av växelodling. Hos oss tog kvarteren form redan vid starten av vår första odlingssäsong (2022) men det var först inför den andra som vi byggde fler bäddar och kunde planera en vidare växtföljd. Då blev kvarteren ungefär lika stora och varje växtgrupp fick en egen plats. Här kommer, efter önskan, en större redogörelse av våra odlingsytor!

Då vi inte hade något material att bygga bäddar av, och absolut inte ville gräva på vallåkern, köpte jag i september 2021 ett lastbilsflak med jord. 13 ton anläggningsjord tippades av i en stor hög, och vi började lassa ut den till bäddar. Jag valde just anläggningsjord av två skäl – dels var den inte alls lika dyr som matjord, och dels skulle vi kunna jordförbättra redan under första säsongen. Nu, efter odlingssäsong nummer två, är den mullrik och maskarna har massor att göra och trivas i. Bokashikompost och gräsklipp är anledningen!

Det kvarter som har jordförbättrats i minst omfattning blir baljväxtkvarter i år. Baljväxter är kvävefixerande och klarar sig bra ändå. Det gör att vi dessutom prioriterar våra andra kvarter när det gäller kväverik gödsling, som t.ex. gräsklipp och färskt ogräs. I det här kvarteret får brytbönor varsin bädd – högväxande i en, och en låg sort i en annan. En av de andra bäddarna har såtts in med bondbönor nu, och den fjärde med sockerärter. Ensilaget från november ligger kvar, i väntan på annat täcke. Groddarna kommer att hitta upp ändå.

Det mest jordförbättrade kvarteret kommer att bebos av kål i år. Det jordförbättrades med Bokashi, växtmaterial från sommarblommor samt baljväxter förra säsongen, så det är välpreparerat för kålen. Det blir huvudkål i en bädd, bladkål i en annan, och stockväxande i en tredje. De kommer inte att skugga varandra under dagen.

Kvarteret som hade blandade grödor förra säsongen kommer fyllas av rotsaker i år. I bädden med bäst jorddjup sår vi haverrot och svartrot. I en annan kommer det att växa palsternacka och rotpersilja, och i en tredje sommarmorot och rödbeta. Vintermorot ska växa på odlingslotten, tillsammans med andra som kan stå kvar över vintern. Både första och andra året valde jag en kort morotssort till Askelid, för att minska risken för rotdelning. Likaså har jag gjort i år, och kanske kommer jag att göra det fram tills att växtföljden har gått ett varv eller i alla fall tills jorddjupet är mer än 30 cm. Palsternackan har inte samma benägenhet att dela sin rot vid ojämnheter, så den fixar det. Dessa rotsaker tillhör olika växtfamiljer men kan odlas tillsammans då de har i stort sett samma behov.

I år ska vi odla lök i större skala, så de får ett helt kvarter det här året. I en av bäddarna satte jag potatislök och schalottenlök i oktober. I en annan, halva på länden, satte jag vitlök i november. Båda fick vintertäcke av löv och ensilage, som får ligga kvar tills det finns färskt täckmaterial igen. Längsmed sätter vi mangold. Den tredje bädden sätter vi snart sättlök i. De perenna bladlökarna har en egen plats uppe i trädgården.

Potatisen har vi lyft ut ur växtföljden, och använder den istället till att bryta ny odlingsmark. Knölarna gräver sig ner i jorden, och då vi täckodlar den lämnar den en ny lucker plats. Vi odlar den två gånger på samma ställe, vilket är ok, och det är framför allt efter den andra säsongen som den helt har grävt sig igenom kartongen som bädden anlagts med. I år anlägger vi två nya potatisland, och låter en sort flytta dit. Två av de tidigare landen har försiktigt grepats igenom (rensats på revsmörblomma och övervintrad potatis) och preppats med hästskit och ensilage. Vi hoppas att pumpa och squash ska trivas där, och att de senare kan gå vidare i växtföljden.

Så från och med den här odlingssäsongen kommer vår växtföljd starta på riktigt. Hoppas på att få till en rotation som funkar och att vi klarar att tillgodose behoven. Nu när både pumpa och squash får bre ut sig, och potatisen traskar vidare, kommer vi ständigt få in mer yta. I och med det måste nog kvarteren slås ihop framöver, men det blir en senare fråga.

Blommor blandas alltid in! Slingerkrasse är ett vackert och smart sätt att täcka jorden om inte täckmaterialet väntas räcka till alla platser. Hos oss blir det åtminstone vid baljväxterna i år. Andra blommor som fått ta plats bland grönsakerna är rosenskära och den snygga ringblomman Sunset buff (med röd undersida!). Efter en säsong med dem så finns de lite överallt då de självsår sig. I år sätter vi även in zinnior i röda toner. Vi låter även ruccolan gå i blom.

I två kvarter har vi satt jordgubbsplantor längs bäddarnas kanter. I år hoppas vi på skörd då de växte till sig ordentligt förra året. Man behöver vara lite försiktig med kvävetillgången så att det inte bara blir blad, men det finns egentligen inget i vår växtföljd som inte trivs tillsammans med jordgubbar. Nytt för i år är majs. Den ska få växa där det stod druvgurka förra året, i en kort och bred bädd för att lättare pollineras men framförallt inte bli lika känsliga för vind.

Nu önskar jag att erfarenhet, kunskap och flyt kan samarbeta, och att jag om några månader har en bra rapport att skapa ett inlägg av!

Inläggets översta bild visar åkern, sedd uppifrån trädgården, och är tagen i juli 2023. Närmast i bild är förra årets rotsakskvarter, där bädden närmast i bild fick bli en överskottsbädd. Där stod jordgubbar, örter, blommor, nyzeeländsk spenat, svartrot och paprika i en blandning, som senare blev översållad av krasse.