Etikett: Sticklingar

Sådd och skörd igen

I åtta soliga grader kunde det äntligen bli lite utomhustid på åkern! Det fanns såklart en hel del att göra. Hemma i lägenheten har sådderna rusat iväg. Det har redan behövts två omplanteringar för att möta upp kålens tillväxt och fler är på gång.

För två veckor sedan var vi äntligen på Askelid igen. Det första vi gjorde var att skörda jordärtskockor. Plantorna där hade inte fått de bästa förutsättningarna, men då de var många kunde vi få ett ordentligt gäng skockor med oss hem. Vi kommer att plantera några på samma ställe när vi gräver upp de sista, och under kommande säsong har de bättre och mer jord att växa i.

Jordärtskocksskörd på Askelid. Med vattnet avstängt fick de förbli jordiga tills vi kom hem.

Jag kunde stanna kvar ett par dagar extra och satte då den sista av vår ryska vitlök. Det har ju verkligen varit skiftande i väder och temperatur under våra snabbvisiter på Askelid under vintern, och nu gick det väldigt lätt att få ner de sista klyftorna i jorden. Skulle de inte hinna klyfta sig i år så gör det inget.

Det fanns fortfarande kvar av sommarmorötterna i landet. Några som jag tog upp smakade bra, men många var alldeles för taniga och smaklösa och fick återgå till naturen direkt. Men visst var det häftigt att kunna plocka upp ett gäng övervintrade sommarmorötter.

Jorden hade rett sig fint i de bäddar som inte varit täckta under vintern. Jag krattade igenom en av de högre bäddarna och sådde in med svartrot och haverrot. Ingen av dessa är grödor vi odlat tidigare så det är extra spännande. Har inte ens, som de flesta andra, ätit haverrot! Vi siktar på att ha dem kvar i landet till nästa vår för att fylla ut året med möjliga skördar.

Nu är tiden då man som odlare helst vill krafsa bort vintertäcket från sovande och övervintrande växter, men måste hia sig i ett par månader. Jag är verkligen nyfiken på hur allt har klarat vintern. Jag åkte till det som var mitt sommarjobb förra året och klippte sticklingar från blåbärstry. Så kul att se att de börjat öppna sina knoppar! Sticklingarna åkte direkt ner i krukor som jordslogs i sticklingsgaraget (en inramad bädd som helt enkelt funkar som vinterförvaring av sticklingar och småplantor i kruka).

Hemma i lägenheten har jag fyllt min Hyllis med omplanterade plantor. Jag räknar med att om c:a tre veckor kunna flytta ut några av kålplantorna till skyddat läge på balkongen. Nya frön står på kö för att sås, t.ex. tomater och några sommarblommor. Kålplantorna mäter 1 – 1,5 decimeter, trots nedplantering, och resten har tagit sig fint. Basilika trängs med purjo och kronärtskocka, varav den sistnämnda snart kommer att dra iväg ordentligt på höjden. Samtidigt som jag tycker att jag borde lärt mig att kål har väldigt bra grobarhet, och ser att det liksom svämmar över i hyllan, så tycker jag att 84 kålplantor är jättekul!

Inläggets översta bild visar plantorna av broccolirybs, sorten Quarantina.

Höstgöra på lotten

Vi hade verkligen tur med vädret när vi hade vår årets sista gemensamma städdag i odlarföreningen. Det blev en mysig dag med mycket prat, nya möten och tips. Och jag fick mer att göra – och det fina vädret fortsatte.

Att vara en del i en odlarförening kan låta jobbigt, men är för det mesta mycket trevligt. Grannarna väljer man inte, precis som i andra boendesituationer, men oftast är de vänliga långt fler än de som är lite sträva. Dessutom är det ju en intresseförening och därmed tillåts man prata i flera timmar om just det man har gemensamt. Hos oss har varje medlem ett eller flera uppdrag för att föreningen ska funka smart och smidigt. Vi har dessutom 4 gemensamma städdagar per år då vi gör större insatser i att röja och fixa. Arbetsdagen avslutas sedan med korvgrillning och lite fika.

Den här gången pratade jag med både gamla bekantskaper och nya. Jag pratade om bärbuskar och sticklingar med flera av mina äldre lottgrannar och vi bytte en del med varandra. Det fanns mycket att göra på min egen lott när arbetspasset och kaffet var avslutat. Därför blev det en sväng till, dagen efter.

Två pallkragar och två rabatter är rensade. Jag har jobbat hårt med att dra upp skott från hösthallon och kruka dem ordentligt. De brukar inte vara svåra att få att ta sig. I de rensade pallkragarna står jordslagna tråg med sticklingar och trängs med övervintrade plantor av bladselleri och jordgubbsrevor. Det brukar funka bra att ta sticklingar under större delen av året. Just nu har jag tagit från havtorn, vinbär och salvia. Enorma mängder av jordgubbsrevor finns i pallkragarna! Även om jag tryckt ihop ett ordentligt gäng i plastbackar till min syster och till jobbet så märks det knappt. Jag behöver skänka bort åt alla möjliga håll och kanter. I övrigt laddar jag mentalt för att flytta mina blåbärstry och krusbärsbusken, då jag inte vet hur stora rotsystemen är och då den sistnämnda har många och långa taggar.

Nya sticklingar, jordslagna i tråg i pallkragar. Svarta vinbär närmast i bild, och havtorn bakom.

Rabatten längsmed stugväggen är rensad och har såtts in med vintersallat. Jag hade även ett gäng komatsuna kvar som fick åka med där. De har vuxit sig fina och gröna under ett tag på balkongen. Nu står de ganska skyddade mot väggen bredvid kärleksört. Jag passade på att fylla upp bädden med kompostjord efter att jag rensat den. Jorden i min trippla pallkrage, som funkar som jordfabrik, är toppenfin då den skapats av uttjänt jord, bokashi och rens från odlingarna.

Nu är det tid att göra allt klart inför vintern. Några plantor ska vintervila inne i stugan, som först ska städas ur. Pelargoner och begonior ska delas och märkas upp. Men efter allt prat med grannarna om planer för nästa säsong börjar jag längta till våren!

Inläggets översta bild visar tre kvistar av havtorn som jag fick på odlarföreningens arbetsdag. Tillsammans gav de mig 4 dl bär!

Omplantering och omstart

Inför vintern behövde alla sticklingar ses över, krukas om och märkas upp. Vildtomaterna har skördats och all kål har kunnat provsmakas igen. På tallriken finns ännu också potatis, vaxbönor, morötter, rödbetor, squash och vitlök.

Förra sommaren och hösten tog jag ett gäng sticklingar i all hast. Jag packade in alla krukor med rejäla mängder löv och satte dem tätt ihop för att de inte skulle stryka med. I början av maj tog jag fram dem i solen och jordslog nästan alla av krukorna. Under våren har jag tagit fler sticklingar för att fylla på. Nu är de allra flesta av dem i ordning.

Att dela på alla sticklingar och plantera dem i krukor en och en tog sin lilla tid. De skulle även beskäras litegrann (för att bli mer lätthanterliga) och märkas upp. Men nu kan vi se att nästa år kan vi börja sälja plantor! På Dalvik har jag fortsatt arbetet och krukat en mängd röda hösthallon.

Skörden av potatissorterna Princess och Twister fotodokumenterades aldrig. Inte heller hann jag ta någon bild på de tvättade knölarna innan Johan bar upp dem i lilla förrådet på loftet. Princess gav tyvärr en dålig skörd. Vad det beror på är svårt att säga. Kanske var täcket för tunt och torkan för stark. Knölarna var ganska få och mycket små. Twister gav bra skörd. Färre men större knölar. Även här fanns tecken på för tunt täcke, då flera knölar blivit gröna. Men de gröna får bli utsäde till nästa år, och de största knölarna blev bakpotatis i öppna spisen på kvällen.

Ja, öppna spisen, förresten, den är ju faktisk en kassett. I vilket fall är vi väldigt glada över att ha både den och i köket en järnspis. Det innebär att elräkningen inte behöver bli så hög och att vi inte heller behöver frysa. När vi kom till Askelid den här lördagen visade termometern i köket 12 grader, men på kvällen hade vi dessutom lagat mat på järnspisen och graderna hade stigit till 22. Vi kan nog vara säkra på att veden inte riktigt kommer att räcka, men vi får stanna i stan om det blir för kallt.

Alla våra kålsorter har startat om! Vi har ätit några blad av alla sorter (7) och ser att plantorna är stabila. På både brysselkålen och rosettkålen syns bra tillväxt i bladvecken och alla sorterna av bladkål har kommit igen.

På bilden ses rosettkålen Autumn star med sina typiska rosetter. Inläggets översta bild visar den sibiriska kålen Red Russian – även den med massor av nya blad.

Höst och planer

Medan vi tackar för allt som vi kan skörda den här sommaren och hösten är det dags att planera för nästa år. Vad kan vi förbereda nu? Och vad kan förbättras till nästa säsong?

Så snart en bädd har tömts kan vi göra något av följande: så nytt för höst-/vinter-/vårskörd, eller jordförbättra inför vårsådder. Vissa av bäddarna passar bra för höstsådd. Det är framförallt de som är lite högre, då de värms upp snabbare när solen är framme. Men ett par av dem ska grävas ur, så det kan inte bli höstsådd överallt. Bäddarna som ska jordförbättras täcks med material vi rensat ut under säsongen. Det är allt ifrån ogräs till oätliga växtdelar på grödor vi skördat. Även kvistar, pinnar och torrt gräs får hänga med.

Under de senaste två veckorna har jag tagit sticklingar från bärbuskar och satt ner i krukor. Det handlar mest om sticklingar från mina egna bärbuskar, både från Dalvik och Askelid. Hittills verkar det vara bäst fart på de svarta vinbären. Nu har alltså vår förökning smygstartat, och om ett par år har vi en liten plantskola! Etiketter har också införskaffats för att kunna märka upp plantorna i stället för att behöva lita på minnet.

Hängetiketter från ett företag och klisterlappar från ett annat. Nu ska plantor märkas upp!

Vi har inte så bra koll på när första frosten kan tänkas komma hit. Det här området är tydligen ett köldhål så därför räknar vi med att den kan bli lite tidigare än andra delar av zon 4 (t.ex. hemma). Vi får räkna med att grödor ovan jord kommer att tacka för sig snart. Kortare dagar, mörkare kvällar.

Varmvåren och sticklingarna

Äntligen kunde alla bärbuskar och sticklingar få komma fram ur sin vintervila. Nästan alla kvistar hade blad på gång och i strålande sol har de nu fått flytta ut från vintervilan vid muren. Nästan allt har överlevt!

Bärbuskarna och alla sticklingar har i sina krukor stått inpackade vid stenmuren under vintern, under ett tjockt täcke av löv. Varje besök när det har varit snöfritt har jag varit där och lyft försiktigt, med spänd förväntan på ett bra resultat. Nu plockade jag ut dem alla. Alla krukor fick stå ute i full sol och värme och c:a hälften av krukorna med sticklingar jordslogs i den flätade bädden. Där ska de stå tills att platsen på åkern är klar och förmodligen kunna flyttas ner till hösten. Tills nästa vår kommer de stå kvar i sina krukor, kanske längre. Jag vill att de ska ha utvecklat rejäla rötter så de kan etablera sig snabbt när de väl kommer i jord.

Här står krukorna med sticklingar nerstuckna i en bädd. Vinbären är de som har störst blad och även blommor på gång. Till vänster syns en blåbärstry som redan blommar.

De buskar som köptes i höstas får också bo i kruka över sommaren. Mest för att jag behöver anlägga en ordentlig plats för dem men också för att det är bra för dem att känna in sitt nya ställe. Blåbären har fått en plats i jordfabriken, som efterhand ska fyllas på med mer löv för att hålla rätt pH. Till hösten kommer de få med sig sin favoritjord till planteringsplatsen. Blåbärstrybusken är stor och har redan flera bladrosetter och sparrisen har utvecklat kraftiga rötter.

Att möta en fjärde årstid på Askelid är spännande. Vi hade ju ingen aning om vad som kunde dyka upp ur jorden. Ganska snart efter vårt tillträde röjde Johan ner ett ganska stort område med gullris. Det hade fullkomligen tagit över hela slänten och sedan dess har vi dragit upp rötter lite då och då. Fortfarande, när det är lite fuktigare i marken, sitter jag och drar loss revor. Men fanns det något mer i slänten? Ja, absolut! Ganska tidigt såg vi något som liknade påskliljor, andra små vårlökar och vitsippsblad. Nu är det fullt av dessa, och de små lökstrån jag hittat visade sig vara blå pärlhyacint. Likadan trio står runt äppelträden, och på framsidan skymtar någon form av narciss. Under körsbärsträden kommer förgätmigej fram tillsammans med vitsippor. Det är något särskilt med vårblommor nu när det fortfarande är ganska kalt.

Jag rensar vidare i slänten. Här står fyllda påskliljor i tuvor och likaså pärlhyacint. Båda mycket uppskattade av fjärilar, och oss.

Nu är det extra mysigt att bara gå runt och skrota. Även om det finns mycket att göra så vill jag gärna bara traska omkring med termosmuggen och titta på allt som finns. Och drömma. Visualisera. Planera. Och som en bonus fanns det gott om vild mat att plocka. Både nässelsoppan och kirskålspajen blev god.

Det börjar bli ont om plats bland alla försådder nu, men fler sådder är på gång. Snart är det frostfritt och jag vill kunna sätta ut plantor av fler ärter och bönor. Dem vill jag gärna förodla för att undvika att fåglarna tar dem som små groddar, och det kommer att bli ett par pluggbrätten med plantor. Men här på balkongen står tomatplantor och vill ha större lägenheter i väntan på frilandsyta. En av piennolotomaterna har redan satt frukter, trots att den bara står i en 5-centimeterskruka. I vilket fall är den tidigare än Vilma, som hade en ganska lång startsträcka här.

Brytsockerärter växer till sig i pluggbrätte på balkongen. Utplantering om ett par veckor!
Piennolotomaten har redan flera frukter på gång.

Vi fick ett par nya lass hästskit av Roy. De skyfflades snabbt ut till tre nya bäddar. Det börjar bli lite bråttom att fixa odlingsyta till plantorna som laddar för utplantering, trots att det dröjer ett par veckor innan vi är där.

Två nya bäddar närmast i bild. Här kommer olika sorters kål planteras ut. I bakgrunden till vänster syns en långsmal ny bädd. Den kan bli en bra plats för squash eller något annat.

I kanterna på de högre bäddarna har vi sått slingerkrasse. De är inte så näringskrävande och kommer därför att få växa där tillsammans med ärter och bönor. Baljväxter fixerar kvävet från luften helt själva och hjälper på så sätt till att gödsla jorden i sin bädd inför nästa års odling.

Koll på lotten

I maj 2018, mitt i den hetta som skulle hålla i sig i drygt tre månader, köpte jag min lilla odlingslott på Dalvik i Jönköping. Ja, köpte, eftersom det står en stuga på den. Det har varit avslappnat, och passat mig bättre, att vara en del av en odlarförening i stället för en koloniförening. Nu börjar jag dela växter därifrån för att fylla Askelid med nya plantor.

Sedan vi flyttade från Jönköping har jag tittat till min lott nästan en gång i månaden. Av det som såddes i våras kunde mycket skördas innan vi flyttade i slutet av juli, men en hel del av plantorna har gett mer under hösten. Jag har under hösten fått med mig massor av bladselleri, bär, morötter, nyzeeländsk spenat och stora mangoldblad. Potatisen gick sådär och löken sparades till utsäde. Jag såg fram emot en vårskörd av jordärtskockor!

Tre skockor gav bra skörd

Det var just jordärtskockorna jag blev förvånad över – två gånger. Första gången var när jag tänkte skörda och bara fick upp en enda. Märkte då att det var tjäle som gjorde att grepen inte nådde hela vägen. Andra gången var nu i helgen när jag kunde skörda en ordentlig mängd, av tre planterade skockor. En del av dem har ätits upp (se recept i tidigare inlägg), men ett gäng ska snart planteras på Askelid.

Sticklingar av bärbuskar redo att fraktas till Askelid

Längsmed en liten stenmur på Askelid står en hel del krukor, ihoptryckta och med löv runtom och ovanpå, med sticklingar och plantor. Nästan alla sticklingar kommer från lotten, eller allmänningarna, på Dalvik. Varje gång jag har varit på lotten har jag tagit fler sticklingar och kvistar, för att känna mig säker på att få ett bra resultat. Nu senast blev det fler av röda krusbär, röda och gula hösthallon och vita vinbär.

Att vintersallat fröar av sig har jag hört, men det var nog inget som gällde mig. Jo, det var det!

Just nu fanns övervintrad bladselleri och vintersallat i pallkragarna. Nån kvarglömd liten lök hade börjat spira och smultronen börjat klättra från sin pallkrage ut på gräsmattan. Hallon, vinbär och blåbärstry var i full gång med att få fram sina första blad.

Vintervila och lite sådd

Ett stort gäng bärbuskar har gått i ide inför vintern, men framförallt alla sticklingar. Många sticklingar togs från odlingslotten i Jönköping för drygt en månad sedan och jag har inte koll på hur många som tagit sig. Det återstår att se till våren, helt enkelt. Men har vi tur så finns exemplar kvar av hallon, blåbärstry, vinbär och krusbär när vårsolens timmar ökar.

I lördags var jag på medlemsträff hos en av mina odlingsförebilder, Sara Bäckmo. Det blev en jättemysig dag tillsammans med andra odlingsnördar. Mycket prat och skratt. Som jag har längtat! De flesta deltagare på träffen kom från Skåne, men en tjej hade rest från Norge. Hennes odlingszon verkade vara samma som min och det var kul att utbyta erfarenheter. Vi fick en rundvisning på Berghem, åt och fikade tillsammans och bytte plantor och andra grejer. Jag bytte smultron mot sparris och träffade även min odlingslärare Jennifer från kursen på Österlen förra året. Sparrisen? Den kom också från Österlen, och nu får den vintervila med alla bärbuskar.

Men jag har gjort några planteringar och sådder också. Det känns fint att få börja med något när det är kallt och man går och längtar efter våren (jo, redan nu). De perenna löksorterna har planterats och såtts där de ska få växa. Jag har vild gräslök från Öland och luftlök från Bottnaryd. Kajplöken har åkt ner i jorden bredvid dem. Fröer till ramslök och piplök i samma hörna.

Inläggets bild visar platsen vid muren, där hela gänget står och vilar. Snart är det svårt att skilja på hallon, blåbärstry, blåbär, hassel och skogsolvon, då alla snart har tappat sina blad och ser ut som döda pinnar.