Etikett: Spenat

Plantering och skörd

Vi har haft hektiska dagar med utplanteringar och röj. Vår åkklippare startar inte och därför har vi varit förpassade till grästrimmer och Lillklipparn. Men så kul det är att se alla plantor ta fart!

Snart är allt utplanterat. De senaste av sådderna får vänta några dagar till då prioriteringen ligger på annat. Men det är inte mycket kvar. De ukrainska tomaterna, kronärtskockorna, bönorna, gurkan och zucchinin var senast ut. Några dagar senare hade alla plantor etablerat sig, bara några enstaka bönor slokat. Jag ska så några bönor till i samma bädd, det är bara att fylla ut raden.

Två piennolotomater var redan skördeklara!

Den tredje skörden av spenat är gjord, och snart är det dags för nästa bädd att rensas på frodiga blad. Hittills har sorterna Viking och Matador skördats. Sorten Winter giant fick vi ganska lite av, men den står kvar då den fortfarande inte visar tecken på att vilja gå i blom. Annars är det dags för ett par månaders uppehåll med spenat nu eftersom det är en kortdagsväxt. Men det finns verkligen mycket av gröna blad att skörda ändå. Jag plockade en kasse full av stora kålblad och det märktes inte att jag tagit något. Kålen sattes visst lite för tätt och behöver gallringsskördas en del. Inte mig emot, och plantorna växer glatt vidare.

Spenatsorten Matador smakar utmärkt till pastan.
Jag gallringsskördade lite av rosettkålen Autumn star och grönkålen Scarlet. De planterades ut på platsen för en månad sedan och nu når de över knähöjd.

I det första av potatislandet hade täckmaterialet sjunkit ihop rejält. Nu var det verkligen dags att bygga på täcket. Inte med gräsklipp, då det gynnar blasten mer än knölbildningen, men med torrt gräs och löv går det bra. Det blir till att fortsätta ösa på mer material under sommaren. Alla av våra potatissorter har kommit upp bra, men det märks även på dem att våren varit kall.

Det första av potatislanden fick mer täckmaterial då det sjunkit ihop mycket. Det andra behöver också fyllas på. (Abbe klippte resten av åkern! Nu får hans kor lite tillskott till vinterns matförråd, som tidigare.)

Välkomna fram!

Som vi har väntat och längtat efter körsbärsblom! Nu är de äntligen här. Och flera blommor har gömts under gammalt gräs och kommer fram i vår fortsatta röjning och räfsning. Ännu fler sorters vårblommor tittar upp. Allt har vaknat!

Nu finns det verkligen massor att göra. Om en vecka tänker vi göra våra första utplanteringar. Tiodygnsprognosen visar som lägst 4 grader på natten vid ett tillfälle, annars runt 8-9 grader. Men jag har faktiskt startat lite redan. Satte just ut våra plantor av sibirisk kål. De har stått i kruka på balkongen, dygnet runt och under lång tid, och ville verkligen komma ut på friland. De kommer att klara sig fint.

Vi trodde att luftkudden i hydroforen hade pajat under vintern, eller åtminstone försvagats rejält, men när jag startade vattenpumpen så var det bra tryck. Härligt att kunna börja vattna på riktigt, nu är jorden perfekt att börja växa i.

Tuvor av förgätmigej pryder gräsmattan under körsbärsträden och vid gamla dasset.

Bondbönorna som vi sådde för några veckor sedan har kommit upp med flera centimeter och jag petade lite i täcket för att hjälpa dem att hitta upp till solljuset. Även spenaten i bädden bredvid har kommit upp en bra bit, men jag passade ändå på att så in spenat i ännu en bädd. Man får sällan för mycket spenat. Och om jag inte såg fel så är äntligen morötterna på väg upp också.

Många av bondbönorna har kommit gång. Den här sorten, Hangdown, såddes den 20 mars.

Nu är faktiskt hela vår trädgård räfsad. Massor av andra växter, många blommande, har hittat upp efter allt vårt röjande. Stenmuren som har varit rasad, under gissningsvis decennier, har också blivit synlig och vi planerar att bygga upp den där det går. Det som kanske har varit tyngst, och tagit mycket tid, är att slita loss långa långa revor av kaprifol. Visst är den jättevacker, men den har spritt sig hej vilt. Vi pratar om revor som är uppåt 6 meter långa, och med små rotfästen varannan decimeter längsmed revorna. Den ska få fortsätta leva loppan på utvalda ställen, men behöver klart begränsas.

Vid nästa besök är det absolut ett måste att klippa gräset! Åkern är redan grön och frodig och färskt gräsklipp blir perfekt till bäddarna där det nyss börjat växa. Det är ett kreativt pussel att fundera ut vilka platser som passar bäst för vilken gröda. Snart kommer det väl visa sig igen att det behövs fler odlingsbäddar. Men först ut när det gäller utplantering blir ändå kålen och sockerärterna. Är det helg snart?

Att hitta en trädgård

När man tar över något som har varit försummat under flera år är det spännande att se vad som finns bakom och under allt. För mig var det så när jag skaffade min odlingslott och nu är jag där igen. Här har jag dock inga förväntningar på att hitta vårblommor eller annat som är på gång redan nu. Men spännande har det varit att börja!

Vi har röjt ett stort område under tre helger. Tätbevuxet av någon variant av körsbärsträd och högt och kraftigt gräs under. Träden har nu beskurits rejält, även om det inte är rätt säsong för det. Vi fick plugga lite för att ha lite bättre koll på hur vi skulle göra. Sårbalsam inköptes för att ge träden bättre förutsättningar till återhämtning efter vår ganska brutala behandling. En del mindre träd behövde vi såga ner helt, allt för att ge träden mer luft och ljus. Träden kommer att ge fler blommor och pollinatörer kommer hitta dit och därmed bildas fler bär. Vi ser fram emot både blomning och att få se vilken sorts bär vi egentligen har. Förra året, när vi just köpt gården, fanns endast några få bär och de var klena.

Marken längre in under träden var täckt av gamla löv. Det mesta räfsades bort men lite har jorden fått behålla för att inte vara helt bar. Vi hittade en hel del smultronplantor under löven, som såklart fick stå kvar. Kanske kan vi låta något annat få växa där också.

Området som vi röjt upp är gissningsvis 3 x 10 meter. Marken är nu lite renare från gammalt gräs och löv, och körsbärsträden ordentligt urklippta. Kanten som syns är vår tomtgräns och på närmare håll kan man i slänten se resterna av stenmuren som ringat in trädgårdsytan.

Längst in bakom träden fanns vår gamla tomtgräns! Det har varit en stenmur längsmed slänten hela vägen men nu har stora delar av den rasat ner. Vi bestämde oss för att bygga upp den så gott det går, allteftersom vi hittar passande stenar. Hur som helst känns det bra att få vår trädgård mer synlig och få en gräns mellan trädgård och skog.

På vår tomt stod ett torp innan vårt byggdes. Än så länge kallar vi det Gamla Askelid och spår av husgrunden finns kvar. Vi har sett torpet på flera gamla foton och jag har velat på något sätt ta fram stenarna som berättar var torpet stod. Då platsen där en del av stenarna ligger är en s.k. artrik vägren (med en liten söt vägskylt) vill vi inte röja mer än nödvändigt. Hur som helst börjar vi nu göra en markering på en liten del av den plats där Gamla Askelid stod, i form av att vi gräver upp små stenar där de legat nedsjunkna och lägger upp dem på marken igen. Längst in från vägen finns en fyrkantig grop precis vid en liten kulle av småsten. Vi tolkar det som att det är gamla murstocken och den får ingå i vår stensättning.

Vi har markerat hörnen för var vi kommer att lägga sten som får symbolisera Gamla Askelid. Närmast i bild syns den lilla gropen med en liten kulle bredvid.

De två gamla äppelträden har också fått en genomgång. Vi behövde ta ner massor av döda grenar och hoppas nu på att även de ska må bättre under kommande säsong. Det var bra att vara två för att kunna både hålla och såga och dessutom balansera i slänten. Vi har sett att det finns delar av förra årets produktion kvar på några grenar så vi vet att trädet fortfarande kan bära frukt. Jag minns också att jag i höstas hittade ett fint litet äpple i storleken lite större än en körsbärstomat. Ingen aning om sort!

Beskurna äppelträd och renräfsad mark

Den franska vitlöken Thermidrome (satt den 19 december) och spenaten Viking (sådd den 14 januari) har kommit upp fint nu. Några djur med ganska stora klövar har röjt vidare i vår ena vintersådda bädd, så vi väntar oss inga stordåd just där. Men det var dags att så lite i några andra av bäddarna. Sommarmorot, jättekål, bondbönor och spenat har fått ta plats. Och allteftersom den sista högen av anläggningsjord tinar så växer grunden till potatislandet fram. Nu ska sättpotatis inhandlas.

Överraskningar

Den chockerande elprishöjningen och Covid gjorde att vi knappt kunnat åka till vårt kära Askelid alls. Men den stora överraskningen, när vi väl kom dit igen, var nog ändå snön.

Att göra en vintersådd till, det var verkligen efterlängtat. Fröer som valts ut noggrant skulle äntligen komma ner i jorden och kunna gro tidigt. Det skulle inte ta så lång tid att så in den heller. Det skulle säkert finnas tid att skopa ut lite av jorden och hästgödslet också. Men, nej – så blev det inte! Vi möttes av ett vinterlandskap. Väldigt vackert, som tidigare, men en och en halv decimeter snö grusade en del av våra planer. Vintersådden skulle dock prioriteras, så det var bara att plocka fram plasträfsan för att flytta på all snö som täckte bädden.

Snön täckte bäddarna på åkern. Jag hade sett fram emot att se om min förra vintersådd hade börjat vakna (markeringarna i form av pinnar synd i bädden i bakgrunden) men nu vågade jag inte störa den med att krafsa undan snön.

Bädden anlades i somras, av anläggningsjord och brunnen hästgödsel. Den har under hösten preparerats med både löv och gräsklipp, och nyligen även en hink Bokashi. Eftersom den inte skulle ha odlats förrän senare i vår, eller mot försommaren, var det perfekt att välja den som plats för en vintersådd.

Den här gången använde jag fröer från Fröbanken, för första gången. Jag blev förvånad över hur många spännande – och härdiga – grödor och sorter de hade. Grödor som fyller ut bädden är nu följande:

  • Kål, Mizuna Kyona
  • Kål, Mizuna Red frills
  • Spenat Winter giant, s.k. jättespenat
  • Spenat Matador, lågväxande

Här var jag inte särskilt noggrann. Bädden var inte helt snöfri när jag bredsådde den, och då högen med hästgödsel fortfarande var stelfrusen använde jag snön som ett täcke.

Som tur var hade stormen inte tagit tag i så mycket hos oss. Någon plåtbit hade lyft från ett takhörn, men annars var det bara dassdörren som hade lossnat och det gör inget.

En och en halv decimeter snö – jämfört med nästintill barmark i stan. Även den här gången fick vi skotta för att kunna parkera vid vårt lilla hus

I skrivande stund rasar ett väpnat krig i Ukraina. I nästan alla odlingsgrupper på Facebook ses inlägg om att förbereda sig för en kollaps och folk preppar på samma sätt som i början av Corona-pandemin. Själva köpte vi en nödradio, och börjar fundera på hur vi skulle klara oss under ett strömavbrott. Svaret är ‘Jo, ganska bra’. Vi kan lagra vår mat svalt och tillaga den på vedspis, och värma upp huset genom att elda. Det som behöver fixas är i så fall att kunna ta upp vatten från vår brunn med handkraft. Det återstår att se vad vi prioriterar under kommande sommarsäsong. Hur som helst ser vi fram emot den.

Inläggets översta bild visar bädden som precis är insådd. Efter detta skopades en del av snön tillbaka över den. I bakgrunden syns snön som börjar rasa nerför taket på vår lada, och när man stod nära kunde man se och höra droppandet från hörnet mot fähuset.