Etikett: Skärböna

Allas skörd?

Den här helgen tänkte vi att en hel del grödor skulle ha slokat, packat ihop, eller blivit naggade i kanten. Det var delvis rätt. Två veckors frånvaro gör stor skillnad.

Vi hade räknat med att få ha det mesta av mangolden för oss själva. Det var tydligen naivt – rådjuren har kapat den någon centimeter från roten. De har också toppat morot, potatis och rödbetor. Innan vi åkte hem la jag fiberduk över bäddarna med mangold och morötter. Plantorna kan faktiskt komma igen om de bara blir lämnade ifred.

Mangolden, bara en stubbe av den står kvar. Nästan alla plantorna ser likadana ut. Förhoppningsvis kan fiberduken hjälpa till att skydda och den kan fortsätta växa.

Jo, de syntes faktiskt lite överallt, spåren av små klövar i bäddarna. Men mest förvånande var nog att de inte nöjt sig med att äta blasten från rödbetorna – de har dragit upp ett gäng betor också. Fina, dock, och jag skulle ändå ta upp några, men…

Kapad blast på rödbetorna, men även ett gäng uppdragna. Tydligen har inte roten varit lika god. Betorna låg på bädden, uppdragna och välta. Innan bilden togs hade jag redan lagt dem bredvid varann.

Den här helgen var det dags att provsmaka potatisen. Först och främst se hur knölsättningen hade blivit, förresten. Vi chansade med att ge varje potatis (förodlad) en näve jord att växa i, men hade täckt marken med kartong. Täckmaterialet har varit 20-40 cm tjockt, bestått av blandat okomposterat material och fyllts på när det sjunkit ihop. Var det tillräckligt för potatisen att röra sig i? Kanske. Förmodligen blir avkastningen högre nästa år, då den ska odlas på redan bruten mark, men knölsättningen var klart godkänd. Carolus gav bäst avkastning, både störst och flest antal knölar. De andra sorterna, Princess och Twister, var klenare, men det var också de två som var väldigt sega i starten.

Knölar från en planta av potatisen Carolus. En sort vi absolut kommer att odla igen.

När vi vaknade på lördagen var det 15 grader på nedervåningen. Alltså, dags för höstens första eldning. 17 grader fick vara ok att äta frukost i och efter det började solen värma upp luften utomhus. Nu gäller det att se till att det finns ved under de kalla månaderna som kommer.

Nu är alla tomatplantor nerklippta och avbladade. Det är en lite ledsam syn, men går man nära så ser man att det är många frukter på gång. Här syns Ponderosa, Black Krim och längst bort en okänd sort av piennolotomat.

Så mycket bönor! Två hinkar kunde vi fylla med stora favoriter. Och några får växa en vecka till. Det är nu man behöver en frys till, eller? Inläggets översta bild visar skörd av bönorna Matilda och GoldMarie.

Är det sommar nu?

Jo, sommaren kom till gränslandet vid den södra kanten av Småländska höglandet precis i slutet av maj. Men maj har i år varit ganska kall. Förmodligen p.g.a. allt regn, vilket man ju inte direkt vill klaga på. Men plötsligt satte allt fart igen.

Med några dagar mellan våra besök på Askelid kan man få en rejäl överraskning när man återvänder. Särskilt har det varit så efter ett par dagars regn och sol. Nu senast hade gräsmattan förvandlats till en blomsteräng som jag egentligen inte ville klippa, men även åkern bjöd på rejäl växtlighet och det har varit bra att kunna få så mycket gräsklipp. Hur mycket man än tycker att man öser ut verkar det dock aldrig vara tillräckligt. Beror det på att odlingsytorna är för stora? Säkert inte.

Ännu en gång har vi mötts av blommor som vi inte visste hade väntat på varmvåren. Gladast var vi nog åt blommande äppelträd, dock, då vår beskärning varit lite av en chansning. Nu verkar det som att träden mår bättre och kanske kan det t.o.m. bli lite frukt i år.

I odlingarna är det ganska bra fräs på det mesta. Vitlöken är gigantisk och bondbönorna växer på bra. Lite sämre har det gått för de grödor vars start blev alldeles för torr. Därför blir det en senare sådd av morot och bladgrönsaker, men det har vi både tid och råd med. Den utplanterade kålen har tagit sig jättebra och det var hög tid att rensa landet innan jag kunde ösa på gräsklipp. Den brunna hästskiten vi fått har innehållit massor av målla, men den är enkel att rensa bort och är dessutom både ätlig och god. Sockerärterna gick det lite sämre för. Jag ser att vissa plantor är borta, och beskyller rådjuren då jag ser tydliga spår av både små klövar i bäddarna, och samma krafsande som den tidiga spenaten utsattes för. All odling är ju trots allt en utmaning när det gäller djur som gärna tar för sig av buffén man ställt fram till dem.

Tomater på plats för utplantering. Här samsas Piennolo med Hundreds and Thousands och Ponderosa. Vi kommer senare att sätta ner pålar i bädden så att tomaterna får stöd.

Nu är tomater och bönor utplanterade, men några andra sådder växer till sig på balkongen fortfarande. Vi behöver så lite mer av bönor och sommarblommor, och betor och mangold behöver bli lite större innan utplantering. Tre dagar efter utplantering såg både tomater och bönor nöjda ut och jag kunde fortsätta med rensning i de land som varit utan täcke. Det blev en perfekt paus för mig mitt i bedömning och betygssättning.

Skärbönan Goldmarie och haricot vert-sorten Matilda, båda högväxande, planterades ut längsmed mitten i en bädd. De såddes bara två veckor tidigare och var redan mellan 20 och 40 cm höga.

Näst på tur för utplantering är gurka, zucchini och kronärtskocka. Men deras kommande bäddar ska rensas från målla och spenat först. Nu börjar det se riktigt fint ut på åkern.

Inläggets översta bild visar en aurorafjäril på en mandelblomma. Två fina sommartecken!