Etikett: Ponderosa

Vitlök ner – tomater fram

Trots drygt en decimeter snö skulle vitlöken ner i jorden – en situation för distansodlare. Kallt men fint var det. Men hur lång tid kan det ta för tomater att mogna inomhus?

Det var meningen att jag skulle hinna sätta vitlöken vid mitt förra besök på Askelid, visst. Men tiden räckte inte till. Det blir mörkt så mycket tidigare och det är bökigt att behöva elda hela tiden. Det skulle ju ändå bli minst ett besök till före jul, och man kan ju ha tur med temperaturen. Riktigt så mycket tur som vi önskat hade vi inte.

Klyftor av sorten Thermidrome, på väg ner till åkern.

7 minusgrader och drygt en decimeter snö. Vackert, bara lite sol fanns att önska. Tystnaden som brukar ligga över gården var ännu mer intensiv nu. Vanligtvis kan man höra en grannes hund skälla lite då och då, eller något annat djur i skogskanten. Varje gång upplever jag tystnaden slå emot mig precis efter att ljudet av bildörren som slår igen ekat över beteshagen. Snön dämpar ljudet och det var bara våra frasande steg i snön som avslöjade att vi inte saknade trumhinnor.

Ett snilledrag skulle vara att köpa jord på påse och hälla ut över bädden. Där skulle vitlöken enkelt och snabbt kunna sättas. Men det gick sådär. Påsjorden var stelfrusen. Men vi kände på bädden som vi räfsat undan snön från. Det skulle gå relativt lätt att göra hål med järnspettet, och så fick det bli. Jorden hällde vi ändå över bädden när klyftorna satts ner. Det gick att dela den i mindre bitar och den kommer att ge ett extra täcke till klyftorna. Överst räfsade vi tillbaka snötäcket.

Med järnspett gjorde vi (Johan) hålor som vitlöksklyftorna kunde sättas ner i. Jorden var inte särskilt frusen under snötäcket.

Planerna inför nästa säsong har givetvis funnits i huvudet under de senaste månaderna. Framförallt har vi utvärderat de grödor vi odlat under säsongen och funderat över växtföljd. Då nästa års första försådder närmar sig är det läge att bestämma sig för vilka fröer som behöver finnas i fröbanken. Samma potatissorter kommer att odlas nästa år, då deras egenskaper varit helt vad vi önskat. Att även ha kunnat odla tomater utan att någon av dessa två fått potatisbladmögel har varit toppen. Därför kommer tomatsorterna också upprepas. Men jag har funderat så mycket över tomaten Ponderosa. NU som först börjar den bli ätmogen. Och visst är den god, och visst är det häftigt att äta sina egenodlade tomater i december, men den är långt ifrån så god som piennolotomaten.

Ponderosa-tomaterna börjar äntligen bli mogna! Flera gånger har jag tittat på dem och tänkt att de nog får bli till marmelad istället.

Det som talar för att jag ska odla båda är väl att säsongen för att äta färska tomater förlängs ännu mer. Jag snålar på de som finns kvar och hade lätt kunnat odla fyra gånger så mycket. Men tanken på att de håller sig fina, om än lite rynkiga i skalet, under flera månader till är bra. Personligen tycker jag att man nästan inte kan ha för mycket tomater.

Sista och första

En höstplantering på vinst och förlust när bärbuskarna blivit för stora. Ett par nya kompostbäddar har anlagts för att få odlingskvarteren mer jämnstora. Lönnlöv får nya jobb!

Slutskörd av squash. En enda planta har gett lagom mycket för en liten familj som vår, både att äta direkt och att testa att lagra i rumstemperatur. Ingen överskotts-panik. Min egensådda squash hade jag otur med – just efter utplanteringen kom en veckas torka och klippte den. Lyckligtvis kunde jag få tag på en kraftig planta på Ekobacken. Vi har skördat drygt ett tiotal under säsongen och den största ligger i vardagsrummet och torkar.

Bärbuskarna på odlingslotten har vuxit sig för stora för allas bästa. Det är dags för dem att få bre ut sig ordentligt utan konkurrens. Nu har vi grävt upp en av blåbärstrybuskarna och satt ner på åkern. En mindre variant, lite skraltig, står bredvid. Nästa vecka är det dags för resten av buskarna att sättas ner, på rad efter de andra. Nu är det bara att hoppas att vi tänkt rätt när det gäller planteringen.

För att förbereda planteringen av bärbuskarna började vi redan under sommaren att lägga ut kartong med jord och kompostmaterial ovanpå. Så fort lite material blivit över så har raden förlängts en bit till. Nu är materialet delvis komposterat och raden räcker till några fler buskar. Vid planteringen gjorde vi en grop i materialet, satte ner rötterna och gav rotklumpen lite jord närmast sig, och la tillbaka materialet. Planen är att fortsätta fylla på med ogräsrens, kvistar och löv.

Blåbärstry av sorterna Silginka och Wojtek är planterade i bädden närmast stenmuren.

Något som är nytt för oss är blåbärsbuskar. Förra året köptes ett par små som då inte gav några bär, och nyligen köpte vi två till (höstrea!). Då de vill ha sur jord får de egna platser att växa på och här passar det bäst med pallkragar. Vi började med den nyaste av plantorna och satte den i kompostjord och massor av löv. Eklöv ska tydligen vara det bästa, men lönnlöv – vilket vi har drivor av – ska visst också vara bra, för att skapa en sur jord. Visst kan man lägga till torv också, men bäst vore det om det funkar utan. Vi testar! De multnade löven fylldes på med nya, nyss uppräfsade från gräsmattan. Det blir ett bra täcke under vintern och hjälper plantan att etablera sig innan den riktiga kylan kommer.

Några röda små kvistar syns av blåbärsbusken Bluecrop, där den står nerbäddad bland lönnlöv.

Jag har fått plocka ner våra upphängda Ponderosa-tomater då jag upptäckte spinn på dem. Blä! Alla tomater sköljdes noggrant och länge och får nu ligga på vårt gigantiska glasfat på köksbordet. De andra piennolotomaterna har klarat sig fint och mognar i ganska rask takt. …och tar slut i samma takt. Så goda!

Alla Ponderosa-tomater har plockats ner till det stora glasfatet. I bakgrunden ett mindre fat med Hundreds & Thousands-tomater

Inläggets översta bild visar kronärtskockornas vintertäcke av lönnlöv i ett kompostgaller.

Tomatskörd och tillväxt

Nu börjar dygnstemperaturen sjunka och framför allt nätterna blir kallare. Vissa grödor behöver skördas nu, innan de förstörs av kylan. Här var det definitivt tid att slutskörda tomaterna.

Samtliga plantor klipptes ner och bladades av för ett par veckor sedan. Det var inte så många frukter som hade fått färg men åtminstone större chans att mogna. Sorten Hundreds & Thousands har gett mycket. Här klippte jag av hela plantan vid skörd och tänker att det ska bli ett pilligt kvällsgöra någon dag framöver. Förra veckan testade jag att konservera några av dem, men har inte öppnat någon av burkarna än. Sorten Black Krim skördades också, men har inte gett så mycket. Den ryska vildtomaten Barbianka kunde vänta en vecka till då den står skyddat.

Två (!) plantor av sorten Hundreds & Thousands

När jag skördade de tomater som ska lagras använde jag sekatör för att kunna klippa av klasarna från plantan. Jag ville ha så många som möjligt av dem i klasar för att underlätta upphängningen. Just dessa två är de som gett mest hos oss i år, vilket är jättekul. Några av piennolotomaterna hade mognat, men de allra flesta inte. Av Ponderosa är det bara ett par som har börjat skifta i gul-orange men då den är helt ny för mig är jag verkligen nyfiken på hur den smakar och hur den funkar att lagras. Det blev fyra större upphängningar (piennolos) och två mindre.

Potatisen Carolus kan utvärderas vidare. Vi tog upp en del av den och såg att den nog ger 8 knölar i snitt. Inte alls illa! Några få hade drabbats av skorv, men annars inget att anmärka på. Den är en god mjölig potatis som hittills, förutom kokt, har gjort sig väldigt bra både i ugn och som mos. En bonus, när den vuxit i täckmaterial i stället för jord, är att man knappt behöver använda grep och att den är nästan ren när man plockar upp den.

Skörd från fem plantor av sorten Carolus

Att täcka morötterna och mangolden var ett bra drag. De har båda fortsatt att växa och verkar klara sig bra. Även all kål har startat om, vilket var glädjande. Små brysslar och rosetter är på gång och bladkålen har bra tillväxt. Det finns hopp om kålskörd i vinter!

Skörden av bönor, gurkor, squash, rödbetor och morötter var lika stor som sist, men det var förmodligen de sista av bönorna för i år. Jag räknar med att gurkan och squashen snart tackar för sig. Men lika roligt är det att planera inför nästa säsong då det är dags att försöka få till en växtföljd. Ett av kvarteren behöver utökas med en bädd, och i ett annat behöver ett par bäddar breddas, sedan kommer det att funka. Det kvarter som kålen ska få växa i ska preppas med Bokashi under hösten-vintern. Där rotsakerna ska hålla till ska vi smygstarta med att så svartrot och haverrot, något som är helt nytt för oss att odla själva.

Fortfarande blommar det överallt i odlingarna. Det är fint att ha något som står kvar nu när man har börjat klippa ner och plocka bort. Att det dessutom är något färgglatt är ännu bättre. Jag passade på att ta frön från krasse, linnétagetes och ringblommor.

Solrosen Red sun blev inte så stor, men trivs vid risstaketet