Planera – Sida 2 – Askelids odlingar

Odlingsåret 2023, del 2

Dags att sammanfatta lite mer från årets odlingssäsong. Hur blev de nya bäddarna och ytorna, och vilka sådder var bäst planerade? Särskilda händelser väntar 2024 och kräver att lärdomarna tar skruv!

Året 2023 började med skörd. Eller inte riktigt. Året 2022 avslutades med skörd, rättare sagt. På nyårsafton plockade vi upp den sista potatisen och morötterna och några jordärtskockor. Det var inte alls tokigt. Väl hemma igen var det dags för sådder.

Jag satsade på en tidig skörd av kål och valde en spetskål och en broccolirybs. Båda sorterna fick mängder av bladlöss! (Var kommer de ens ifrån?) Och då det dessutom svämmade över av andra plantor i hyllan fick de åka ut på balkongen, i hylla med överdrag. Jag hoppades att en och annan lusätare skulle ha vaknat, men så var det inte. Plantorna kämpade mot både löss och kyla och en hel del av dem gick under. När det hade blivit dags för utplantering var plantorna fortfarande täckta av löss. För spetskålen gick det ganska bra, men broccolirybsen var verkligen jättesvåra att få rena när man skulle äta dem. Jag lät dem därför gå i blom och såg att många insekter uppskattade dem. Spetskålen blev verkligen färdig tidigt, men vi skördade då och då under en lång tid.

Vi anla två nya potatisland och byggde ut några andra bäddar. Länge var det riktigt kallt och jag använde snö för att tynga ner tidningarna som skulle ligga på botten. Den 8 april låg det fortfarande snö på vissa plättar i vår trädgård och det var tungt att jobba i bara några plusgrader! En månad senare var vi helt färdiga med de båda nya landen och kunde sätta vår potatis. Då hade vi fått leverans från två grannar, med både ensilage och hästskit.

Jag hämtade snö från trädgårdens norrsida och använde för att hålla tidningarna på plats. Ovanpå la jag de förra potatislandens täckmaterial. 4 plusgrader den 8 april.

Kronärtskockorna fick en bra start, men ett mycket kassare slutställe. De trivdes inte alls och ser nu så klena ut att jag bestämt mig för att inte försöka övervintra dem. Paprika lyckades jag få upp två plantor av, av kanske tio frön. Tomaterna sådde jag i pluggbrätte direkt, men alla frön grodde inte. Det hade varit bättre att så dem i tråg och sen prickla dem till varsin plugg, så att varje plugg innehåller en planta.

Jag tror att jag överlag ska se till att ha lite is i magen när det gäller alla inomhussådder. Vi har inte särskilt mycket plats för förodlingen och det blir bökigt och trångt. Även om vi har en ganska stor balkong så kan plantorna inte flytta ut hur tidigt som helst.

Äntligen går det att sitta i balkongsoffan, tänker nog Kajsa. Här, den 3 juni, har hälften av plantorna flyttat till Askelid och resten åker veckan därpå.

En liten lista på tankar inför 2024:

Förså spetskål först av allt. Bladkål kan kallsås i hyllan på balkongen med gott resultat.
Förså purjolök tidigt och gödsla också tidigt.
Hoppa över paprika och köp plantor istället.
Så tomater i tråg och flytta över till tråg när de kommit upp.
Att inte odla 2024: broccolirybs, basilika, persilja, kronärtskocka.

Nästa år vill vi delta i Tusen trädgårdar! (Mer om den en annan gång.) Den är lagd den 30 juni, vilket är ganska tidigt, och jag vill absolut ha plantor som verkligen är igång då. Därför kommer det bli några tidiga sådder som kan planteras ut tidigt och ha vuxit till sig ordentligt tills dess. Förutom kål, som är snygg i vilken form som helst, blir det ärter och bönor som drar iväg på höjden, men också en del blommor som vi brukar ha i odlingen.

Inläggets översta bild togs den 5 juni och visar broccolirybs som fått gå i blom.

Odlingsåret 2023

Dags att se tillbaka på årets odlingssäsong. Åtminstone den del som anses vara förbi. Vad har lyckats bra och varför? Att skriva ner det ordentligt hjälper mig att bli en smartare odlare och mer förberedd på avvikelser.

Torkan under nästan 7 veckor i år tog glädjen ur mycket av odlingen, för många av oss. Särskilt svårt har det varit för distansodlare men även de med liten vattentillgång. Kanske mest för de som behövt prioritera sitt vatten till djur och sig själva. Men läget var ganska kasst, ärligt talat. Först många kallare veckor innan våren släppte loss ordentligt, sen kanonhett utan regn, efter det massor av regn och svalare, toppat med en solig augusti och september. I år har september här varit varmare än både juli och augusti, vilket inte hänt på många år. September 2023 var även så pass varm att den var varmare än alla julimånader fram till 2014 och lika varm som juli 2015. Juli är ur ett klimatologiskt perspektiv den globalt sett varmaste månaden på året. skriver SMHI om årets väder i Sverige.

Hos oss klarade sig potatislöken och schalottenlöken allra sämst. Den växte upp jättefint men torkade mer och mer under de veckor när vi inte var på plats och kunde vattna varje dag. Helgvattningen och täckodlingen räckte inte alls. I stort sett allt annat repade sig efter fredagsvattningen varje vecka. Men mycket annat blev klent. Det var nog löken överlag, faktiskt, för både vitlöken och purjon blev mindre än väntat. Nu är potatislöken och schalottenlöken i jorden ändå, för att etablera sig och få en tidigare start på säsong 2024.

Bärbuskarna fick också ett dåligt år. De blommade jättefint och rikligt i maj, men tappade massor av kart under torkan. Från våra blåbärstry fick vi endast ett bär per buske, men det kan delvis bero på att de planterades sent på hösten dessförinnan och inte hunnit etablera sig än. Det är ju en torkkänslig art.

Men vid närmare eftertanke var det ju tomaterna som brädades i år. Jag som samlat på mig ett helt gäng motståndskraftiga sorter såg fram emot stor skörd från den utbyggda odlingsplatsen. Alla sorter utom en drabbades och massor av tomater slängdes. Jag fick något exemplar av nästan varje sort, och en knapp liter av Hundreds & Thousands. Bedrövligt. Barbianka var den enda som stod emot, men då den nästan kvävts av andra sorter hann den inte ge frukt. Tur att jag har fröer sparade.

I år skulle jag verkligen inte misslyckas med morötter! bestämde jag mig för, och drog därför upp djupa fåror mellan varje rad med sådda frön. Fårorna vattnades flera gånger under dagarna och blev till vattenreservoarer. Resultatet? Jo, vi fick stora, fina, och massor av morötter. Dock började några av vintermorötterna gå i blom och vi skördade av rubbet i mitten av september. Nu i andra halvan av oktober står sommarmorötterna kvar, under lite nytt täckmaterial, men kommer att behöva skördas snart.

De andra rotsakerna blev det lite blandade resultat på. Haverroten grodde inte. Svartroten grodde det väldigt få av och alla utom en gick i blom. Rödbetorna slarvade jag bort. Palsternackorna var av gamla fröer, vilket sällan går bra, men de som tog sig ser gigantiska ut (ej skördade än). Vi får se vad det finns plats för nästa år. Hoppas på att kunna testa allt igen.

Baljväxterna har gett enorma mängder i år! Frysens innehåll består till stor del av brytsockerärtan Delikata och störbrytbönan Matilda. Två favoriter som dominerade odlingsåret. Mangold och nyzeeländsk spenat tog också plats och gav mycket. Den sistnämnda rensades nyligen bort medan mangolden får stå kvar. Inläggets översta bild visar skörd från 1 oktober.

Potatisen har klarat sig hyfsat. Vi hade behövt lägga på ännu mer täckmaterial då det sjönk ihop fortare än vanligt. Många knölar har blivit uppgrävda av rådjur och därmed blivit utsatta för solljus. Det gör att vi i och för sig har mycket utsäde till nästa år.

Årets skörd från ett av de fyra potatislanden, just det här med sorten Twister. Till höger syns backen som innehåller knölar med gröna fläckar. Det blir utsäde till nästa år.

Så vad behöver jag komma ihåg till nästa års odling?

Skydda plantorna bättre mot torka. Komplettera täckodlingen med t.ex. fiberduk efter vattning.
Använd fiberduk som skydd mot sol, värme och kyla på fler ställen. Även till bärbuskar.
Skapa vattenreservoarer nära plantorna att ta av.
Hjälp tomaterna att stå emot bladmögel när det regnar mycket och under lång tid. Blada av dem lite för att göra det luftigt.
Vid minsta tecken på bladmögel – skörda av alla tomater.
Täck potatislanden mer än vad som verkar behövas.

Och så några fler tankar:

Slingerkrasse frösår sig själv. Samla ihop fröerna eller låt bli att så nya. 3 plantor i en 6 meter lång bädd är alldeles för många. De kväver både paprika, persilja och Linnétagetes.
För ringblommor gäller samma som för ovanstående, men med mindre kvävningsrisk. Dock är de vassa på att bre ut sig, men tål att flyttas.
Ja, även rosenskära frösår sig. Och de är gigantiska, som man borde veta.
5 plantor av nyzeeländsk spenat är för mycket för en familj på 2 personer om det dessutom finns mycket mangold. …och frysen är liten.

Senhöst. Lusten att skriva blogginlägg är tillbaka. Säkert beror det delvis på att jag inte är så upptagen med odlandet längre.

Det blev äpplen i år!

Varje höstdag är den andra lik, eller? Varje septemberhelg på Askelid har hittills varit likadan. Elda, skörda, rensa. Inte alls illa, om man frågar mig. Kallt, såklart, men när solen varit framme är det fint utomhusväder. Och när det regnar kan man tänka på hur mycket regnet behövs och hur lätt jorden blir att jobba i, trots att den är tyngre.

Nu var det dags att ta ner de stora bönplantorna. De har verkligen gett massor av mat, och extra roligt var det att få en stor skörd av sorter vi odlar för första gången. Plantorna blev höga, det blev snyggt och smidig plockhöjd. Längst ut i kanten satte jag några överblivna frön till en låg sort. Ett ganska dåligt drag då den, p.g.a. att den inte klättrade så högt, fick trängas med slingerkrasse och var bökigare att skörda. Om vi inte är trötta på störbönor till våren så lär vi nog odla dessa sorter igen.

Bönplantorna är borttagna. Tur att slingerkrasse, ringblomma och rosenskära står kvar, så det inte blev helt tomt i landet.

Jag tog upp de sista rödbetorna nu. Nästan hälften av dem har varit knytnävsstora. Jag kan alltså konstatera att försådd av rödbetor är en bra metod. Vi sådde inte så många, men alla tog sig och alla blev fina. Jag som aldrig lyckats med rödbetor tidigare.

Som flera helger i rad nu, hade jag med mig kassar och hinkar hem med fin skörd. Därefter tar det alltid tid att ta hand om allt när man väl är hemma, men ett nedre köksskåp jobbar som skafferi för potatis, rödbetor och squash. I gardinstången hänger lök i korgar och piennolos med tomater, några vitlökar har hamnat i en stor ljuslykta i vardagsrummet. På köksbordet trängs fat med mognande tomater, chilis och paprikor, och örter på tork. Rörigt, men trevligt att vara omringad. Den här gången kunde jag även ta med mig en hink med blommor (och grönsaker) till mina föräldrar och min syster.

På tal om lök – jag ska nog vänta med potatislöken till våren i år. Kanske berodde det på ojämnt väder den här säsongen, men flera av mina gick i blom och nu läste jag att det kan hänga ihop. Kanske kan man vänta sig fler säsonger av opålitligt väder framöver. Schalottenlöken och vitlöken, däremot, kommer att sättas nu under hösten. Inför nästa säsong har vi tänkt ut hur växtföljden ska se ut och nu är det det bra att börja förbereda växtplatserna.

Det ena av våra äppelträd ger massor av frukt i år. Vi hade behövt rensa bland karten, men i år fick det bli som det blir. Även om många äpplen har ramlat ner, och fåglarna kalasat på andra, går det att hitta en del fina och lagringsbara frukter. Något som vi började misstänka i slutet av sommaren var att trädet kanske bestod av flera sorter. Nu är det tydligt att så är fallet. Vi är inte så bra på det där med sorter, men det finns det de som är!

Tydliga skillnader mellan de två äppelsorter som vuxit på samma träd!

Tomatskörd och tillväxt

Nu börjar dygnstemperaturen sjunka och framför allt nätterna blir kallare. Vissa grödor behöver skördas nu, innan de förstörs av kylan. Här var det definitivt tid att slutskörda tomaterna.

Samtliga plantor klipptes ner och bladades av för ett par veckor sedan. Det var inte så många frukter som hade fått färg men åtminstone större chans att mogna. Sorten Hundreds & Thousands har gett mycket. Här klippte jag av hela plantan vid skörd och tänker att det ska bli ett pilligt kvällsgöra någon dag framöver. Förra veckan testade jag att konservera några av dem, men har inte öppnat någon av burkarna än. Sorten Black Krim skördades också, men har inte gett så mycket. Den ryska vildtomaten Barbianka kunde vänta en vecka till då den står skyddat.

Två (!) plantor av sorten Hundreds & Thousands

När jag skördade de tomater som ska lagras använde jag sekatör för att kunna klippa av klasarna från plantan. Jag ville ha så många som möjligt av dem i klasar för att underlätta upphängningen. Just dessa två är de som gett mest hos oss i år, vilket är jättekul. Några av piennolotomaterna hade mognat, men de allra flesta inte. Av Ponderosa är det bara ett par som har börjat skifta i gul-orange men då den är helt ny för mig är jag verkligen nyfiken på hur den smakar och hur den funkar att lagras. Det blev fyra större upphängningar (piennolos) och två mindre.

Potatisen Carolus kan utvärderas vidare. Vi tog upp en del av den och såg att den nog ger 8 knölar i snitt. Inte alls illa! Några få hade drabbats av skorv, men annars inget att anmärka på. Den är en god mjölig potatis som hittills, förutom kokt, har gjort sig väldigt bra både i ugn och som mos. En bonus, när den vuxit i täckmaterial i stället för jord, är att man knappt behöver använda grep och att den är nästan ren när man plockar upp den.

Skörd från fem plantor av sorten Carolus

Att täcka morötterna och mangolden var ett bra drag. De har båda fortsatt att växa och verkar klara sig bra. Även all kål har startat om, vilket var glädjande. Små brysslar och rosetter är på gång och bladkålen har bra tillväxt. Det finns hopp om kålskörd i vinter!

Skörden av bönor, gurkor, squash, rödbetor och morötter var lika stor som sist, men det var förmodligen de sista av bönorna för i år. Jag räknar med att gurkan och squashen snart tackar för sig. Men lika roligt är det att planera inför nästa säsong då det är dags att försöka få till en växtföljd. Ett av kvarteren behöver utökas med en bädd, och i ett annat behöver ett par bäddar breddas, sedan kommer det att funka. Det kvarter som kålen ska få växa i ska preppas med Bokashi under hösten-vintern. Där rotsakerna ska hålla till ska vi smygstarta med att så svartrot och haverrot, något som är helt nytt för oss att odla själva.

Fortfarande blommar det överallt i odlingarna. Det är fint att ha något som står kvar nu när man har börjat klippa ner och plocka bort. Att det dessutom är något färgglatt är ännu bättre. Jag passade på att ta frön från krasse, linnétagetes och ringblommor.

Solrosen Red sun blev inte så stor, men trivs vid risstaketet

Höst och planer

Medan vi tackar för allt som vi kan skörda den här sommaren och hösten är det dags att planera för nästa år. Vad kan vi förbereda nu? Och vad kan förbättras till nästa säsong?

Så snart en bädd har tömts kan vi göra något av följande: så nytt för höst-/vinter-/vårskörd, eller jordförbättra inför vårsådder. Vissa av bäddarna passar bra för höstsådd. Det är framförallt de som är lite högre, då de värms upp snabbare när solen är framme. Men ett par av dem ska grävas ur, så det kan inte bli höstsådd överallt. Bäddarna som ska jordförbättras täcks med material vi rensat ut under säsongen. Det är allt ifrån ogräs till oätliga växtdelar på grödor vi skördat. Även kvistar, pinnar och torrt gräs får hänga med.

Under de senaste två veckorna har jag tagit sticklingar från bärbuskar och satt ner i krukor. Det handlar mest om sticklingar från mina egna bärbuskar, både från Dalvik och Askelid. Hittills verkar det vara bäst fart på de svarta vinbären. Nu har alltså vår förökning smygstartat, och om ett par år har vi en liten plantskola! Etiketter har också införskaffats för att kunna märka upp plantorna i stället för att behöva lita på minnet.

Hängetiketter från ett företag och klisterlappar från ett annat. Nu ska plantor märkas upp!

Vi har inte så bra koll på när första frosten kan tänkas komma hit. Det här området är tydligen ett köldhål så därför räknar vi med att den kan bli lite tidigare än andra delar av zon 4 (t.ex. hemma). Vi får räkna med att grödor ovan jord kommer att tacka för sig snart. Kortare dagar, mörkare kvällar.

Freden, vaccinet och potäterna

Esaias Tegnérs ord är alla aktuella nu. Den minst dramatiska, och lättaste att prata om, av dessa tre, är den som vi behöver fokusera på när det gäller odlingen just nu. För vilken djungel det är, potatisletandet.

Då vi ska odla både tomater och potatis är det viktigt att vara så försiktig som det bara går när det gäller valet av sorter. Det har tagit en del tid att hitta potatissorter som är motståndskraftiga. Vi hade heller inte lust att lägga så stora summor på årets utsäde, då utgifterna ändå är ganska stora och har så varit sedan starten av vår tid på Askelid. Alltså har det lagts en hel del tid på att hitta bra sorter och som håller lite lägre pris.

Favoriten Orla finns inte att få tag på sedan ett par år, p.g.a. Brexit. Jättetrist, då den var motståndskraftig, tidig och dessutom lagringsduglig. Avkastningen var också bra, precis som smaken. Ja, du hör ju, vilken höjdare! Jag har sett att den är ersatt av en annan sort, men är lite skeptisk då jag hört att smaken inte är lika god. Hos min syster serverades den tidiga och goda sorten Rocket i somras. Den kommer dessvärre inte kunna odlas hos oss då den är känslig för sjukdomar. Alouette trivdes inte bra på min lott förra säsongen, och inte heller Anya. Nu testar vi därför helt nya sorter.

Redan i mitten av juli kunde jag skörda mina Orla. Jag hoppas på att i framtiden få odla den igen, men också att de nya sorterna ger lika fin och god skörd.

Jag kastade mig raskt vidare till Granngårdens sortiment, för att snåla lite. De har inte så många sorter, men dessa motståndskraftiga kommer vi att välja:

Princess: högavkastande, fast, tidig och lagringsduglig. Något lågväxande så kräver bra plats för att inte bli skuggad.
Carolus: beskrivs som en King Edward, med mer motståndskraft. Också högavkastande och lagringsduglig. Mjölig och medeltidig, men kan stå kvar för senare skörd.
Twister: beskrivs ha samma egenskaper som Princess.

Nu har vi nog gjort vad som kan göras när det gäller potatis i kampen mot bladmögel. Återstår att se hur tomaterna klarar sig. Jag tror att ett par av de sorter vi har är ganska känsliga, men det kan räcka långt att kolla dem ofta och skörda dem tidigare än planerat.

Hästskit och anläggning

Ju fler grödor vi bestämt oss för att odla under vårt första år, desto fler odlingsplatser och bäddar inser jag att vi måste ha. Det är egentligen bara att jobba vidare!

Högen med 13 ton anläggningsjord skopades ut till tre bäddar, och resten av högen blev tre till. Dessa tre är fortfarande ganska höga, och då de ska bli potatisland kan jorden skyfflas ut till ännu fler platser – platser som behövs.

Hittills har tre (på ett ställe två) bäddar tillsammans fått bilda ett kvarter. Detta för att ha något att utgå ifrån i en kommande växtföljd. Dessa kommer vart och ett även att växa – men inte öka i antal kvarter – i takt med att odlingarna expanderas under flera år framöver. Bland skisserna har jag tänkt om flera gånger men har nu en bra plan. Då vi vill ha plats för annat än just odlingsbäddar på vår åker behöver vi ta en bit i taget.

Tursamt nog bor vi ”granne” med en hästgård. Och som det funkar på landet, har vi fått bevisat för oss, finns folk som hjälper folk. I vårt fall en vänlig man som hämtar brunnen hästskit med traktorn och lassar över det på vår åker. Då den var riktigt brunnen kommer vi kunna använda den att odla i direkt. Alltså: ingen mer anläggningsjord kommer behövas. Gratis är gott, och goda grannar är bra att ha.

Inläggets bild visar när Roy, en av våra fina grannar, lassar ett par skopor hästskit till oss.

Att börja

Det finns så mycket att göra. Så många planer och så svårt att prioritera. Kan vi anlägga något redan i höst? Hinner vi städa loftet innan det blir för kallt? Var ska högen med jord läggas?

Nu har jag nog bestämt mig för att anlägga en del innan det blir vinter. På min odlingslott kunde jag anlägga in i slutet av november. Det ger en hel del tid. Bonden har slagit åkern en gång till och kanske blir det extra varv innan allt stannar av i växten. Allt beroende på när frosten kommer. Men tids nog ska upphöjda bäddar byggas och till det behövs både jord och hästgödsel. Det sistnämnda kan leveras från vår granngård, det är bara att beställa en skopa.

Förra helgen bjöd på otroligt väder – 19 grader och bara några enstaka moln. Det gick att röja en hel del och börja anlägga ett par bäddar uppe vid huset. Där kommer plantorna från odlingslotten snart planterats ut, när jag fått med mig dem hem i helgen.

Inläggets bild visar åkern, sett från trädgården, där vi ska anlägga våra odlingar.