Det är mycket som behöver utvärderas, tycker jag. Odlingsstrategierna fick ett eget inlägg. Platserna, tiderna, grödorna och sorterna kräver också sin eftertanke. För även om reflektionerna pågår hela tiden, genom hela säsongen, så är det både smart och ganska roligt att ha fått ner dem i text.
Så, jag börjar med platserna. Vi har några växtplatser som nu har lagts igen, bytt användningsområde eller flyttats. Främst handlar det om att vi märkt att ytan inte har bra förutsättningar och att vi inte kan förbättra förutsättningarna. I samtliga fall är anledningen trädrötter! Alltså måste vi tänka om och nya odlingsplatser göras iordning. Uppe i trädgården tog sig trädrötterna in i tomatbäddarna. Dessa bäddar har nu flyttat till en bättre plats medan den gamla ytan istället har fått fler fruktträd. Ytan där majsen växte (och knappt hann blomma) kommer att bli plats för sittmöbler. Till våren ska en ny rabatt för ätbara perenner anläggas, då den nuvarande är alldeles för torr och dessutom för liten.
Bra platser? Ja, typ alla de andra. De bäddar som har jordförbättrats med flest antal olika material har tveklöst bäst struktur! I år har vi (läs Johan) kantgrävt runt alla kvarter och märkte hur mörk och mullrik jorden var vid vissa bäddar. Alltså konstaterar jag det jag i princip förstått: blandningen är bäst. Och påminner mig om att man kan väcka jord till liv igen – även stenig anläggningsjord (som valde av just den anledningen, plus att det var mindre än hälften så dyrt).
Men visst inser vi att på sikt behöver vissa träd nära åkern tas ner. Det faller dock på skogsägarens lott och än har vi inte diskuterat saken med honom. Jag tror att vi kan hitta en lösning som passar oss båda, då han var den tidigare ägaren till vårt Askelid. Det känns ändå fint att vara förankrad i det.
Och som utgångsläge tänker jag att odlingsytorna behöver få flyta, alltså både flyttas, utökas och/eller läggas igen. Inga förutsättningar är ju egentligen konstanta. Och det gör det ännu mer intressant, tycker jag.
Inläggets bild är tagen i mitten av oktober och de flesta av kvarteren är kantgrävda.
Även den lilla odlingen i pallkragar kräver någon form av växelodling. Hos oss tog kvarteren form redan vid starten av vår första odlingssäsong (2022) men det var först inför den andra som vi byggde fler bäddar och kunde planera en vidare växtföljd. Då blev kvarteren ungefär lika stora och varje växtgrupp fick en egen plats. Här kommer, efter önskan, en större redogörelse av våra odlingsytor!
Då vi inte hade något material att bygga bäddar av, och absolut inte ville gräva på vallåkern, köpte jag i september 2021 ett lastbilsflak med jord. 13 ton anläggningsjord tippades av i en stor hög, och vi började lassa ut den till bäddar. Jag valde just anläggningsjord av två skäl – dels var den inte alls lika dyr som matjord, och dels skulle vi kunna jordförbättra redan under första säsongen. Nu, efter odlingssäsong nummer två, är den mullrik och maskarna har massor att göra och trivas i. Bokashikompost och gräsklipp är anledningen!
Det kvarter som har jordförbättrats i minst omfattning blir baljväxtkvarter i år. Baljväxter är kvävefixerande och klarar sig bra ändå. Det gör att vi dessutom prioriterar våra andra kvarter när det gäller kväverik gödsling, som t.ex. gräsklipp och färskt ogräs. I det här kvarteret får brytbönor varsin bädd – högväxande i en, och en låg sort i en annan. En av de andra bäddarna har såtts in med bondbönor nu, och den fjärde med sockerärter. Ensilaget från november ligger kvar, i väntan på annat täcke. Groddarna kommer att hitta upp ändå.
Det mest jordförbättrade kvarteret kommer att bebos av kål i år. Det jordförbättrades med Bokashi, växtmaterial från sommarblommor samt baljväxter förra säsongen, så det är välpreparerat för kålen. Det blir huvudkål i en bädd, bladkål i en annan, och stockväxande i en tredje. De kommer inte att skugga varandra under dagen.
Kvarteret som hade blandade grödor förra säsongen kommer fyllas av rotsaker i år. I bädden med bäst jorddjup sår vi haverrot och svartrot. I en annan kommer det att växa palsternacka och rotpersilja, och i en tredje sommarmorot och rödbeta. Vintermorot ska växa på odlingslotten, tillsammans med andra som kan stå kvar över vintern. Både första och andra året valde jag en kort morotssort till Askelid, för att minska risken för rotdelning. Likaså har jag gjort i år, och kanske kommer jag att göra det fram tills att växtföljden har gått ett varv eller i alla fall tills jorddjupet är mer än 30 cm. Palsternackan har inte samma benägenhet att dela sin rot vid ojämnheter, så den fixar det. Dessa rotsaker tillhör olika växtfamiljer men kan odlas tillsammans då de har i stort sett samma behov.
I år ska vi odla lök i större skala, så de får ett helt kvarter det här året. I en av bäddarna satte jag potatislök och schalottenlök i oktober. I en annan, halva på länden, satte jag vitlök i november. Båda fick vintertäcke av löv och ensilage, som får ligga kvar tills det finns färskt täckmaterial igen. Längsmed sätter vi mangold. Den tredje bädden sätter vi snart sättlök i. De perenna bladlökarna har en egen plats uppe i trädgården.
Potatisen har vi lyft ut ur växtföljden, och använder den istället till att bryta ny odlingsmark. Knölarna gräver sig ner i jorden, och då vi täckodlar den lämnar den en ny lucker plats. Vi odlar den två gånger på samma ställe, vilket är ok, och det är framför allt efter den andra säsongen som den helt har grävt sig igenom kartongen som bädden anlagts med. I år anlägger vi två nya potatisland, och låter en sort flytta dit. Två av de tidigare landen har försiktigt grepats igenom (rensats på revsmörblomma och övervintrad potatis) och preppats med hästskit och ensilage. Vi hoppas att pumpa och squash ska trivas där, och att de senare kan gå vidare i växtföljden.
Tidigare potatisland – bädden bakom skottkärran och till höger om den – har rensats, gödslats och täckts. Nu är den förberedd för pumpa och squash. Lite finns kvar av gödselhögen som ska användas när de andra två potatislanden – framför högen och till höger om den – har rensats. Längst bort i bild syns ett nytt potatisland som nyss anlagts. Bredvid ska det ligga ett likadant.
Så från och med den här odlingssäsongen kommer vår växtföljd starta på riktigt. Hoppas på att få till en rotation som funkar och att vi klarar att tillgodose behoven. Nu när både pumpa och squash får bre ut sig, och potatisen traskar vidare, kommer vi ständigt få in mer yta. I och med det måste nog kvarteren slås ihop framöver, men det blir en senare fråga.
Blommor blandas alltid in! Slingerkrasse är ett vackert och smart sätt att täcka jorden om inte täckmaterialet väntas räcka till alla platser. Hos oss blir det åtminstone vid baljväxterna i år. Andra blommor som fått ta plats bland grönsakerna är rosenskära och den snygga ringblomman Sunset buff (med röd undersida!). Efter en säsong med dem så finns de lite överallt då de självsår sig. I år sätter vi även in zinnior i röda toner. Vi låter även ruccolan gå i blom.
Rosenskäran tar blicken från den uppätna kålenSlingerkrasse, rosenskära och blommande ruccola bland svartkålSlingerkrassen och ringblomman tog över nästan hela bädden
I två kvarter har vi satt jordgubbsplantor längs bäddarnas kanter. I år hoppas vi på skörd då de växte till sig ordentligt förra året. Man behöver vara lite försiktig med kvävetillgången så att det inte bara blir blad, men det finns egentligen inget i vår växtföljd som inte trivs tillsammans med jordgubbar. Nytt för i år är majs. Den ska få växa där det stod druvgurka förra året, i en kort och bred bädd för att lättare pollineras men framförallt inte bli lika känsliga för vind.
Nu önskar jag att erfarenhet, kunskap och flyt kan samarbeta, och att jag om några månader har en bra rapport att skapa ett inlägg av!
Inläggets översta bild visar åkern, sedd uppifrån trädgården, och är tagen i juli 2023. Närmast i bild är förra årets rotsakskvarter, där bädden närmast i bild fick bli en överskottsbädd. Där stod jordgubbar, örter, blommor, nyzeeländsk spenat, svartrot och paprika i en blandning, som senare blev översållad av krasse.
Äntligen kunde alla bärbuskar och sticklingar få komma fram ur sin vintervila. Nästan alla kvistar hade blad på gång och i strålande sol har de nu fått flytta ut från vintervilan vid muren. Nästan allt har överlevt!
Bärbuskarna och alla sticklingar har i sina krukor stått inpackade vid stenmuren under vintern, under ett tjockt täcke av löv. Varje besök när det har varit snöfritt har jag varit där och lyft försiktigt, med spänd förväntan på ett bra resultat. Nu plockade jag ut dem alla. Alla krukor fick stå ute i full sol och värme och c:a hälften av krukorna med sticklingar jordslogs i den flätade bädden. Där ska de stå tills att platsen på åkern är klar och förmodligen kunna flyttas ner till hösten. Tills nästa vår kommer de stå kvar i sina krukor, kanske längre. Jag vill att de ska ha utvecklat rejäla rötter så de kan etablera sig snabbt när de väl kommer i jord.
Här står krukorna med sticklingar nerstuckna i en bädd. Vinbären är de som har störst blad och även blommor på gång. Till vänster syns en blåbärstry som redan blommar.
De buskar som köptes i höstas får också bo i kruka över sommaren. Mest för att jag behöver anlägga en ordentlig plats för dem men också för att det är bra för dem att känna in sitt nya ställe. Blåbären har fått en plats i jordfabriken, som efterhand ska fyllas på med mer löv för att hålla rätt pH. Till hösten kommer de få med sig sin favoritjord till planteringsplatsen. Blåbärstrybusken är stor och har redan flera bladrosetter och sparrisen har utvecklat kraftiga rötter.
Att möta en fjärde årstid på Askelid är spännande. Vi hade ju ingen aning om vad som kunde dyka upp ur jorden. Ganska snart efter vårt tillträde röjde Johan ner ett ganska stort område med gullris. Det hade fullkomligen tagit över hela slänten och sedan dess har vi dragit upp rötter lite då och då. Fortfarande, när det är lite fuktigare i marken, sitter jag och drar loss revor. Men fanns det något mer i slänten? Ja, absolut! Ganska tidigt såg vi något som liknade påskliljor, andra små vårlökar och vitsippsblad. Nu är det fullt av dessa, och de små lökstrån jag hittat visade sig vara blå pärlhyacint. Likadan trio står runt äppelträden, och på framsidan skymtar någon form av narciss. Under körsbärsträden kommer förgätmigej fram tillsammans med vitsippor. Det är något särskilt med vårblommor nu när det fortfarande är ganska kalt.
Jag rensar vidare i slänten. Här står fyllda påskliljor i tuvor och likaså pärlhyacint. Båda mycket uppskattade av fjärilar, och oss.
Nu är det extra mysigt att bara gå runt och skrota. Även om det finns mycket att göra så vill jag gärna bara traska omkring med termosmuggen och titta på allt som finns. Och drömma. Visualisera. Planera. Och som en bonus fanns det gott om vild mat att plocka. Både nässelsoppan och kirskålspajen blev god.
Det börjar bli ont om plats bland alla försådder nu, men fler sådder är på gång. Snart är det frostfritt och jag vill kunna sätta ut plantor av fler ärter och bönor. Dem vill jag gärna förodla för att undvika att fåglarna tar dem som små groddar, och det kommer att bli ett par pluggbrätten med plantor. Men här på balkongen står tomatplantor och vill ha större lägenheter i väntan på frilandsyta. En av piennolotomaterna har redan satt frukter, trots att den bara står i en 5-centimeterskruka. I vilket fall är den tidigare än Vilma, som hade en ganska lång startsträcka här.
Brytsockerärter växer till sig i pluggbrätte på balkongen. Utplantering om ett par veckor!Piennolotomaten har redan flera frukter på gång.
Vi fick ett par nya lass hästskit av Roy. De skyfflades snabbt ut till tre nya bäddar. Det börjar bli lite bråttom att fixa odlingsyta till plantorna som laddar för utplantering, trots att det dröjer ett par veckor innan vi är där.
Två nya bäddar närmast i bild. Här kommer olika sorters kål planteras ut. I bakgrunden till vänster syns en långsmal ny bädd. Den kan bli en bra plats för squash eller något annat.
I kanterna på de högre bäddarna har vi sått slingerkrasse. De är inte så näringskrävande och kommer därför att få växa där tillsammans med ärter och bönor. Baljväxter fixerar kvävet från luften helt själva och hjälper på så sätt till att gödsla jorden i sin bädd inför nästa års odling.