Etikett: Bokashi

Om Bokashi

När jag skulle börja odla på riktigt, våren 2018, fick jag tipset om Bokashi. Det kom från en vän som hade vinterförvarat mina olivträd och vattnat dem med lakvatten från Bokashi – som de hade frodats!

Jag svarade att jag nog skulle ”ta det lite lugnt och inte kasta mig in i allt på en gång”. Men många vet ju hur svagt det rimmar med mig. I vilket fall tog det ett tag innan jag började med Bokashi. Drygt ett år, för att vara ärlig. I början var det ovant på alla sätt, men resultatet har varit värt allt slabb och stundtals vass doft. När jag fick se vilken jord det gav, även hos mig, så förstod jag att det är såhär det måste vara.

Pallkrage som funkar som jordfabrik. Här blandas gammal jord och skräp med Bokashi och blir till ny jord.

Det som avskräcker många från att börja med Bokashi är slabbet och stanken, för att tala klarspråk. Okej, visst, det är lite slabbigt, men egentligen inte mycket värre än att du lägger köksavfallet i en brun påse. Så det där med lukten, då? Visst luktar det. Och ibland kan det stinka! Men om det gör det så har det gått lite snett. Går allt som det ska så kommer det lukta lite som surdeg eller syrade grönsaker. Logiskt, då dessa processer är nära släkt.

Bokashi är en metod som från början härstammar från Japan. I Sverige har den varit välkänd i åtminstone ett decennium. Ofta ser vi personer som Sara Bäckmo och Stefan Sundström uttala sig om alla fördelar med Bokashi. (Klicka på deras namn för att se mer!)

Det vanligaste är att man har någon form av plasthink med lock, gärna med kran, som man slänger sitt köksavfall i. Detta varvas med ett strö som är preparerat med mikrober, som i sin tur kommer att smygstarta nedbrytningen av köksavfallet. Det fermenteras i stället för att brytas ner på det vanliga sättet, och när det kommer i kontakt med de bakterier som finns i jorden så sker nedbrytningen snabbare och effektivare. Jorden får all näring direkt, istället för att vi komposterar avfallet först och lägger det i jorden senare. Många forskare menar också att den koldioxid som frigörs i vanlig nedbrytning stannar i marken vid användning av Bokashi-metoden. Allt det här är ju fantastiskt!

Kanonfin ny jord från jordfabriken, krattad och redo att så mangold i

När en bädd är slutskördad passar det perfekt att gräva ner en hink Bokashi i den. Finns det ingen ledig plats töms hinken i en av komposterna och lite jord tillsätts. Det blir en bra mellanstation i väntan på att kunna preparera någon bädd.

Överraskningar

Den chockerande elprishöjningen och Covid gjorde att vi knappt kunnat åka till vårt kära Askelid alls. Men den stora överraskningen, när vi väl kom dit igen, var nog ändå snön.

Att göra en vintersådd till, det var verkligen efterlängtat. Fröer som valts ut noggrant skulle äntligen komma ner i jorden och kunna gro tidigt. Det skulle inte ta så lång tid att så in den heller. Det skulle säkert finnas tid att skopa ut lite av jorden och hästgödslet också. Men, nej – så blev det inte! Vi möttes av ett vinterlandskap. Väldigt vackert, som tidigare, men en och en halv decimeter snö grusade en del av våra planer. Vintersådden skulle dock prioriteras, så det var bara att plocka fram plasträfsan för att flytta på all snö som täckte bädden.

Snön täckte bäddarna på åkern. Jag hade sett fram emot att se om min förra vintersådd hade börjat vakna (markeringarna i form av pinnar synd i bädden i bakgrunden) men nu vågade jag inte störa den med att krafsa undan snön.

Bädden anlades i somras, av anläggningsjord och brunnen hästgödsel. Den har under hösten preparerats med både löv och gräsklipp, och nyligen även en hink Bokashi. Eftersom den inte skulle ha odlats förrän senare i vår, eller mot försommaren, var det perfekt att välja den som plats för en vintersådd.

Den här gången använde jag fröer från Fröbanken, för första gången. Jag blev förvånad över hur många spännande – och härdiga – grödor och sorter de hade. Grödor som fyller ut bädden är nu följande:

  • Kål, Mizuna Kyona
  • Kål, Mizuna Red frills
  • Spenat Winter giant, s.k. jättespenat
  • Spenat Matador, lågväxande

Här var jag inte särskilt noggrann. Bädden var inte helt snöfri när jag bredsådde den, och då högen med hästgödsel fortfarande var stelfrusen använde jag snön som ett täcke.

Som tur var hade stormen inte tagit tag i så mycket hos oss. Någon plåtbit hade lyft från ett takhörn, men annars var det bara dassdörren som hade lossnat och det gör inget.

En och en halv decimeter snö – jämfört med nästintill barmark i stan. Även den här gången fick vi skotta för att kunna parkera vid vårt lilla hus

I skrivande stund rasar ett väpnat krig i Ukraina. I nästan alla odlingsgrupper på Facebook ses inlägg om att förbereda sig för en kollaps och folk preppar på samma sätt som i början av Corona-pandemin. Själva köpte vi en nödradio, och börjar fundera på hur vi skulle klara oss under ett strömavbrott. Svaret är ‘Jo, ganska bra’. Vi kan lagra vår mat svalt och tillaga den på vedspis, och värma upp huset genom att elda. Det som behöver fixas är i så fall att kunna ta upp vatten från vår brunn med handkraft. Det återstår att se vad vi prioriterar under kommande sommarsäsong. Hur som helst ser vi fram emot den.

Inläggets översta bild visar bädden som precis är insådd. Efter detta skopades en del av snön tillbaka över den. I bakgrunden syns snön som börjar rasa nerför taket på vår lada, och när man stod nära kunde man se och höra droppandet från hörnet mot fähuset.

Våra första vintersådder här

Efter flera dagar av plusgrader är det läge att göra några vintersådder. Jag behövde vänta på att gödselhögen (brunnen hästskit) skulle tina upp, igen, för att ha något att täcka sådderna med. Mina tidigare erfarenheter säger att fröerna annars lätt blir fågelmat.

Flera av bäddarna är ju tomma nu och det vore trist att bara låta dem förbli det. Alltså ska de nu fyllas på med det som finns kvar i fröpärmarna. En del fröer är kvar i Jönköping, så det dröjer ett par veckor innan de kan komma i jorden.

Här är listan
  • Spenat (Viking)
  • Rädisor (Topsi)
  • Röd trädgårdsmålla
  • Grönkål
  • Svartkål
  • Ruccola

Fröer som väntar på att bli hämtade i Jönköping

  • Dill
  • Pak choi-mix
  • Sommarmorötter
  • Persilja
En hink Bokashi har strötts ut i den tomma bädden längst ner

Eftersom jorden nu var tinad kunde jag även gräva ner en hink Bokashi. Den förra fick jag dessvärre dumpa i skogen p.g.a. tjälen. Gissar att den laddningen är helt uppäten nu av skogens djur. Men nu hade jag en som kunde komma oss människor (och nedbrytare) till nytta. Den här bädden kommer att vara fullproppad med näring tills det är dags att sätta mangold här. Den är byggd av jord, hästskit, gräsklipp och löv. När jag lyfte på löv och gräsklipp såg jag många maskar som hade mycket att göra. Det bådar gott inför kommande säsong!

Inläggets översta bild visar den största av bäddarna, snart helt insådd.

Och så kom tjälen

För ett par dagar sedan upptäckte jag att våra bäddar och marken runtomkring var stelfrusen. Både gräsmattan och åkern var alldeles stum att gå på. Och jag som inte har fått ner vitlöksgäng nummer två!

Jag hoppas på en solig dag med arbetsväder så att jag kan skopa upp lite mer brunnen hästgödsel på vitlöksbädden och få ner dem. Det hade såklart varit väldigt bra att kunna fördela resten av jorden på ännu ett par bäddar, men det kanske får vänta till våren. Egentligen är det ju ingen brådska. Det är bara det att jag vill vara säker på att ha plats för vintersådder också.

Bädden till höger i bild har klara spår av älg som har krafsat fram lite Bokashi och kalasat på. Det är just den bädden som vitlöken skulle sättas i, därav prepping med sådant som växter gillar. Men även djur, tydligen.