Jag har liksom tre liv. Sommarlantislivet. Vinterstadslivet. Vår- och höstpendlarlivet. Nu under vintermånaderna finns tid för vila och lite pyssel. Ett är såklart fröinventering, men annat får också plats. Jag fyller det med vilsamma saker för att följa ljusets och värmens vila. Och hoppas såklart på en vår till.
Vintern (ibland hösten) har också varit en tid för mig att ta upp bloggandet. Det hinner hända en del i tankarna när man går ner i varv, eller hur? Men även om jag vill ta tag i mycket så fort jag är ledig och har slappat en stund så behöver jag vilan också. Vintern är en bra tid för planering. Jag låter det ta tid. Börjar inte med sådderna förrän våren börjar rulla in. Läser mina utvärderingar och reflektioner över förra säsongen. Ser vad som kan förändras, förbättras, omprövas. Kanske blir jag bättre på att följa mina egna rekommendationer det här året?
Några frågor behöver få svar. Vad ska odlas? Var ska det odlas? Vilka sorter ska odlas? Men också Vad behöver göras i övrigt? För även om jag prioriterar odlingen så behöver platsen tas om hand. Byggnader och ytor, både inomhus och utomhus. Vilka projekt ska vi ha och vilka arrangemang ska vi göra? Inget år liknar ett annat när man har en plats att sköta. Man följer kanske samma hjul, men allt förändras.
Vi hade vår första vildsvinsattack i december. Visst vet vi att det bara var en tidsfråga innan de skulle avsöka vår plats, då nästan alla boende i byarna redan drabbats. Och vi vet att som odlare delar man odlingarna med djuren. De ska också ha mat och de tar vad de hittar. Men det är såklart ändå trist att ha halva åkern plöjd när man själv är en no dig-odlare. När tjälen gått ur jorden kan vi lättare se hur vi kan lösa det på smartaste sätt.
Askelids odlingar 