Det sparar tid att höstså de grödor som går, men man ger också fröna möjlighet att gro när de själva tycker att det är dags. Det brukar bli en tidigare start. Och det är kul att så på hösten!
Det vanliga för oss är att sätta en del potatislök och vitlöken på hösten. I år höstsådde vi några rotsaker, i november, och hoppas på att de startar när det passar dem. Palsternacksfröerna är sådda lite på vinst och förlust, då en del av dem var gamla. Deras grobarhetstid är ett år eller möjligtvis två, men jag ger dem en chans bland de andra. Vi bredsådde en halv bädd, vilket motsvarar nästan 2 m2 så det kan ändå bli en del om det tar sig.
Vi fick frö till svartrot av några grannar. Med dem följde tipset om att blötlägga fröerna över natten. De fröer som fortfarande flöt dagen därpå hade inget fröämne i sig och kunde därför sorteras bort. Resten av fröerna hade dragit i sig lite vatten och var redo att påbörja en vintervila utomhus. Bredvid dem sådde vi rotpersilja. Alla dessa tre kan dessutom stå kvar över nästa vinter och ger därför en riktigt lång skördesäsong. Sånt tycker jag mycket om!
De nysådda fröerna fick ett tunt lager jord och ett lövtäcke med kompostgaller ovanpå. Det materialet passar en sådd bädd bättre än ensilage då det kommer att ha förmultnat en del då det är dags för groddarna att leta sig upp.
Tidigt på våren sår vi morötter, spenat, dill, persilja och piplök. De tre sistnämnda sparar vi en del fröer av för att förodla i plugg också. När vi rensade inför sådderna strödde vi ut blommornas fröställningar i slänten. Det är krasse, ringblomma och rosenskära, som alltid står bland grönsakerna. Hoppas de vill växa där också och inte bara i våra bäddar. Jag vill gärna ha dem lite överallt!
Inläggets bild visar odlingarna, inbäddade i ensilage och halm och med flis i de grävda kanterna. Bäddarna närmast i bild är sådda med rotsaker och har fått ett lövtäcke.
Distansodling kräver lagringsmöjligheter under vintertiden. Vi stänger ner och besöker inte Askelid så mycket under vintern, av flera skäl. Vilka fröer och blad bör vi ta vara på?Och hur ska vi lagra all mat som tas hem till stan? Vi behöver tänka mer på lagringsplatser och -lösningar så att vi verkligen kan ta vara på allt vi skördar.
All utvärdering behöver skrivas ner. Gärna på flera ställen. Som här, till exempel. Under flera år har vitlök, lök och tomater hängt i korgar och snören i köket. Men allt som odlas har olika förutsättningar för lagring. Och våra frysar är små och kräver att vi prioriterar! Den största skörden av det vi odlar är potatisen. Förrförra vintern stod mycket av vår potatis kvar i jorden under hösten och hela december. I år står en del av den kvar, och en del står i backar i torpets badrum.
Potatisskörden från 2023 fick stå på vinden, i vårt lägenhetsförråd, och vi fick hålla koll på temperaturen där. Jag hade dessvärre inte kollat så att måtten på backarna passade i lagerhyllorna, vilket gjorde att en del av potatisen utsattes för solljus. En del av skörden gick alltså till spillo, men av det som blev solskadat kunde nästan allt användas till nytt utsäde. Och den sista av potatisen åt vi i maj. Hoppas att vintertäcket över potatisen gör ett bra jobb i år också. Det är ganska häftigt att kunna ta upp potatis ur jorden så fort det är tjäle- och snöfritt. I november sådde vi rotsaker som kommer kunna stå länge i jorden och även övervintra till nästa vår. Jorden är en bra förvaringsplats.
I år fick vi ingen dunderskörd av morötter. Klena sorter men heller inte så stor odlingsyta. Förra året fick vi massor och testade då att lagra morötter i sand. Redan i september var vi tvungna att skörda rubbet av våra vintermorötter. Flera hade gått i blom och en del hade spruckit. Vi tog helt enkelt upp alla för att förhindra att flera skulle bli dåliga. Hästarna mittemot vårt hus fick andrasorteringsmorötterna och blev glada. Jag köpte sand från ett upplag i närheten och varvade morötter och sand i en plastback. Den stod sen på balkongen under soffan. Det var inte ett helt smart drag – jag glömde nämligen bort den! När minusgraderna kom hade de behövt flytta upp på vinden. Bättre tankeverkstad nästa år, tack.
Jag tänker bli bättre på frötagning och har därför börjat ta fler fröer från blommor för att få in vanan och också lära mig mer. Det har varit snygga former som har legat som dekoration på stora fat här. De flesta förvaras i glasburkar och frökuvert, men en del strös ut på plats. Jag behöver även komma ihåg att plocka fler blad, blommor, örter och kryddor och torka. Förra året började jag med rölleka och gulmåra, och det här året med klöver och daggkåpa.
Bestämde mig också för att lära mig använda salvia – testa både som te och i matlagning. Att jag kunde koka ett lindrande te på salvia, mynta och fänkålsblad när jag var rejält förkyld blev en bra motivation att utöka förrådet av torkade örter! Gott var det också. (Te på timjan var däremot ingen smaksensation, men det var värt det för att få torrhostan att backa några steg.)
Nästa år ska jag ta fröer från baljväxter också, det är ju inte alls svårt. Jag skulle gjort det i år, men de flesta av mina ärter och bönor kom igång så sent och jag fick en väldigt liten skörd. Det kan vara skäl nog att ta eget frö! De enda som gav mycket var bondbönorna och där har vi torkat en del till utsäde.
Pumporna ligger, precis som förra året, på hyllor i vardagsrummet. Efter skörden fick de vara i köket för att skaftet skulle torka så snabbt som möjligt. Då minskar risken för att bakterier tar sig in och försämrar lagringsegenskaperna. I år är första året som vi har våra egenodlade pumpor i hyllorna. Än så länge är det bara en av sorterna som vi har ätit från. Recension senare!
Inläggets översta bild togs den 7 oktober när jag hade tagit hem de flesta pumporna till stan. De lagras bra i rumstemperatur.
Askelids odlingar 