Februari och planering

Imorgon är det februari – äntligen! Bara en enda vintermånad kvar. I den här delen av landet är februari oftast lite kallare, om så än bara någon grad, än januari. Ljuset är dock den stora skillnaden, och man både kan och vill vara utomhus lite mer.

Just nu är jag ändå glad att jag inte har ett växthus. Så många odlare har fått sina växthus kraschade, eller till och med bortblåsta, av stormen Malik som drog runt och härjade i helgen som var. Våra närmaste grannar har koll åt oss, på vad som eventuellt händer. Faktum är att det för bara drygt en vecka sedan blåste ordentligt, redan då. Ett gångjärn till en av de gamla dörrarna gav tydligen med sig, men annars inget. Vi som inte alls är byggare tycker att det är lite otäckt att saker riskerar att gå sönder.

Igår fick pelargonerna komma fram ur sin vintervistelse i källaren. De såg klena ut med långa, tunna blad, och behövde en hel del rensning. Men ett par av dem blommade faktiskt och det blir man ju glad av! Jag är säker på att de hämtar sig snabbt och kommer må bra av en omplantering.

Det har blivit dags för fler sådder. Det har inneburit en del inköp, en del letande, och en hel del planering. Många odlare upplever ju den stora platsbristen, som brukar slå till i april. Månaden innan alla plantor, som nu står och stampar och/eller tar plats, kan planteras ut. Hur som helst ska fler utomhussådder göras, men även mer försådder inomhus.

Inköp
  • Fler fröer för både inomhus- och utomhussådd
  • Etiketter (tomma) att sätta runt sticklingar
  • (Planeras: Namnlappar att märka etiketterna med)

I år testar jag Fröbanken. Där fanns det mesta jag sökte, och mycket mer. Efter att tidigare testat en del brittiska fröer, samt Runåbergs, Nelson gardens och Impectas sortiment ville jag ha något mer att jämföra med. Nordfrö är också något som står på listan att testa framöver, men den här gången hade de inte alla sorter jag ville ha.

Sådder
  • I pluggbox: sommarblommor, köldtåliga kålsorter
  • I frigolitkruka på balkongen: bladgrönsaker
  • (Planerat: I låda utomhus: sommarblommor)

Jag tillhör de som steriliserar jorden före inomhussådd, samt den första omskolningen. Varje gång har jag fått bevis på att det är ett bra sätt att slippa sorgmygg – alltså har jag sluppit dem om har steriliserat jorden, och haft dem i sådderna om jag inte gjort det. Farbror Gröns instruktioner är de jag håller mig till. Jorden blir lite torrare och näringsfattigare, men det problemet är lätt åtgärdat. Äntligen dags!

Inläggets bild visar Växjös medeltemperatur över ett år.

Fyra inomhussådder

I flytten hamnade de olika delarna av utrustningen på olika håll. Alltså var jag tvungen att starta väldigt smått, men det fick väl gå bra. Fyra små krukor fick plats på det runda fatet och då var det bara att välja vilka grödor som skulle få prioriteras. Planen att så kronärtskocka och tomat gick i lås.

I år testar jag två nya tomatsorter men tänker också odla den piennolotomat som blivit min favorit. Kronärtskocka har jag heller inte testat förut men har valt en sort med omsorg. Alltså, dessa 4 grödor är sådda hos oss nu:

Tomat Vilma: en dvärgbusktomat (c:a 30 cm hög) körsbärstomat som passar att så tidigt och ha som krukväxt inomhus. Kan senare planteras ut. Den här är en F1-hybrid, vilket jag brukar undvika, men så får det vara i år. Just p.g.a. detta har jag valt att köpa från fröfirma och inte av annan odlare, då korspollinering kan ge helt andra egenskaper hos avkomman. Det är vanligt att tomater som odlas inomhus inte utvecklar den fylliga smak som den skulle haft om den vuxit utomhus, men för den här sorten är det tydligen tvärtom.

Tomat 100/1000 (Hundreds and thousands): en ampeltomat med meterlånga grenar som ger massor av små, riktigt små, frukter. Fördelarna är att den är högproducerande och att frukterna har tjockt skal. Nackdelar kan vara att frukterna är små som vinbär och att plantan breder ut sig mycket. Den här sorten är svår att få tag på frön till. Den säljs inte av någon svensk fröfirma och p.g.a. brexit har den inte importerats på ett tag. Själv fick jag tag på frön via en annan odlare i en Facebook-grupp. Det finns såklart ingen garanti för grobarhet eller isolering för att undvika korspollinering, men jag chansar.

Tomat av någon piennolo-sort: en högväxande sort av typen som ofta kallas vintertomat/evighetstomat/lagringsduglig tomat. Ordet piennolo är namnet på metoden för lagring och betyder att man hänger uppklasarna på ett snöre, oftast på höjden. Jag vet inte sortnamnet på min. Jag köpte den av en annan odlare (också hon i en Facebook-grupp) som hade plockat med sig några frön hem från en resa i Italien. Jag har odlat den i två år och sorten har verkligen varit lagringsduglig. Vi har hängt upp klasarna inomhus, direkt efter skörd i augusti/september, och tittat till dem lite då och då för att se om någon skulle mögla. De sista av dem har vi ätit upp i januari/februari!

År 2020 års skörd av piennolotomater hänger i fönstret. Bilden är tagen på julafton (ingen vit jul) då vi passade på att plocka av några och äta till annat gott på lunchtallriken. Till vänster om tomaterna syns en vitlök och till höger en stickling av en piennolo-planta.

Kronärtskocka Green globe: en kulturarvssort från 1886 som kan gå att övervintra även i zon 4. Plantan blir c:a 75 cm hög och knopparna kraftiga. Groningstiden är minst 10 dagar, upp till 30 (!), och utvecklingstiden är c:a 100 dagar. Alltså gör man bäst i att så den tidigt. Dock tror jag att det är tiden mellan utplantering och skörd som här räknas som utvecklingstid, det kan vara så hos vissa fröproducenter. Men sedan är skördetiden mellan 2-4 månader lång. Lyckas man övervintra plantan blir den kraftigare under kommande säsonger.

Sådderna gjordes den 9 januari. Tomater brukar vara snabbast upp och jag har i flera dagar gått och tittat efter groddning. När jag sedan såg ett par sorgmyggor på fönsterrutan slog det mig att jag glömt sterilisera jorden! Var helt inne på att få börja om och kanske måste jag göra det, vi får se. Hur som helst – i förrgår vid frukost sa plötsligt Johan: ”Kolla, kronärtskockan har grott.” Jag sa att nej, nej, den tar tid på sig, och det som syns är bara näringskorn. Men jag fick ge honom rätt. Ett av kronärtskockans frön hade grott – på bara 6 dagar! Nu återstår bara att se hur jag klarar av att ta hand om dem. Jag har petat ner 9 frön för att öka chanserna att lyckas. Tomaterna har så smått börjat titta upp, de också, någon från varje sort. Hittar jag inte alla delar till förodlingen blir det nog att köpa nya.

Inläggets översta bild visar att ett frö av kronärtskockan Green globe har grott, efter bara 6 dagar.

Våra första vintersådder här

Efter flera dagar av plusgrader är det läge att göra några vintersådder. Jag behövde vänta på att gödselhögen (brunnen hästskit) skulle tina upp, igen, för att ha något att täcka sådderna med. Mina tidigare erfarenheter säger att fröerna annars lätt blir fågelmat.

Flera av bäddarna är ju tomma nu och det vore trist att bara låta dem förbli det. Alltså ska de nu fyllas på med det som finns kvar i fröpärmarna. En del fröer är kvar i Jönköping, så det dröjer ett par veckor innan de kan komma i jorden.

Här är listan
  • Spenat (Viking)
  • Rädisor (Topsi)
  • Röd trädgårdsmålla
  • Grönkål
  • Svartkål
  • Ruccola

Fröer som väntar på att bli hämtade i Jönköping

  • Dill
  • Pak choi-mix
  • Sommarmorötter
  • Persilja
En hink Bokashi har strötts ut i den tomma bädden längst ner

Eftersom jorden nu var tinad kunde jag även gräva ner en hink Bokashi. Den förra fick jag dessvärre dumpa i skogen p.g.a. tjälen. Gissar att den laddningen är helt uppäten nu av skogens djur. Men nu hade jag en som kunde komma oss människor (och nedbrytare) till nytta. Den här bädden kommer att vara fullproppad med näring tills det är dags att sätta mangold här. Den är byggd av jord, hästskit, gräsklipp och löv. När jag lyfte på löv och gräsklipp såg jag många maskar som hade mycket att göra. Det bådar gott inför kommande säsong!

Inläggets översta bild visar den största av bäddarna, snart helt insådd.